Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'kottar'

Den vassa vännen

Skrivet av Sandra Neuman 13.08.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

I helgen har vi haft finbesök på Källbackan. Sent en kväll prasslade till under hallonbuskarna och en liten igelkottsunge kröp ihop till en taggboll. Jag förstod att den var på jakt efter mat och skickade in min son efter kattmat (den fick ett par maskar, men maskarna behöver jag i jorden så det fick räcka så). Jag hade tänkt burkmat, men det sa jag inte så det blev torrfoder. Det går tydligen lika bra bara man tillsätter vatten så att det blir mjukt.

JPEG bild C16305081261 6JPEG bild C16305081261 5

 

Kvällen före såg jag en större igelkott springa över vår gård. De trivs här och det finns många. Här på vår gård gissar jag att de gillar att vi lämnar löv på marken och har många buskar och sånt att gömma sig under. Att de håller till under hallonbuskarna måste bero på att jag krafsar allt möjligt trädgårdsmaterial dit under så att maskarna får jobba.

Igelkottar är väldigt fina djur som är värd en lövhög på hösten. Kom ihåg det sedan när löven faller och du börjar förbereda tankarna på att föra bort materialet till ekorosk.

 

Här finns mer djurrelaterat att läsa


Kvist-plockepinn

Skrivet av Sandra Neuman 01.05.2018

JPEG bild 5F0B16A625EB 1JPEG bild 5F0B16A625EB 4

 

Första maj är visst arbetarnas dag, det innebär väl att en arbetande ska få utöva någonslags hobbyverksamhet eller liknande istället? Visst? Därför tog jag tag i ett av många projekt och försökte organisera vår före detta hägg.

Någon annan hade antagligen ringt efter en traktorkärra att lassa allt på och skänka det vidare till stadens flispanna. Men nu är jag inte någon annan och tycker att det är lite dumt att skänka bort material om man kan använda grenarna till att bygga odlingsbänkar och djupbäddar av.

 

Jag har en hel köksträdgård som jag i sakta mak ska försöka höja upp lite för att minska på översvämningar i samband med snösmältning och hårda sommarregn.

Sakta mak bör understrykas, så tills den dagen kommer att jag behöver de här grenarna och kvistarna så ska de förvaras någonstans. Exempelvis som ett risstaket där insekter, igelkottar och andra små viktiga kreatur kan gömma sig och samtidigt fungera lite som ett vindskydd från den hårda västvinden.

 

...så ska ju någon underhålla vattentornscaféets första kunder för året också.


Kottskott

Skrivet av Sandra Neuman 11.12.2017

JPEG bild 58F210B4C2AE 13JPEG bild 58F210B4C2AE 14

De här pinjekottarna som vi har i jobbet är de mest beundrade i hela butiken tror jag. Varje dag är det någon som imponeras av deras storlek och frågar om de är riktiga. Själv är jag mest imponerad över att träden de växer på inte ser märkvärdigare ut än våra vanliga tallar.

När de kom var de alldeles släta och "ihopfällda", det är först när de torkar som de fäller ut sina fjäll. Förra året när jag tog hem de här satte jag dem på en plåtbricka på en hylla, sedan när de började torka blev jag alldeles förskräckt över att det plötsligt smällde från ingenstans. Jag blev rädd på riktigt. En väldigt snygg liten inredningsdetalj är det, fast de kan skrämmas.


Ett pysselbesök till Spira-Ninas

Skrivet av Sandra Neuman 31.10.2016 | 1 kommentar(er)

Den här armén med olika djur och figurer blev till igår när vi gästade Nina och familjen i söndags. Det är en lustig skara odefinierbarna djur, spindlar, katter och igelkottar. Typen från Madagascar-filmerna tyckte Leon att skulle vara med på utställningen.

JPEG image 0F52DD7E18FA 5

JPEG image 0F52DD7E18FA 4

 

Både Nina och jag är pysselmänniskor, så när vi nu hade bestämt oss för att hälsa på dem kändes det naturligt att sätta händerna i rörelse. Med tre barn som ska vara med så blir det inget mer avancerat än kottpyssel med piprensare till ben och roliga ögon med mycket lim på baksidan. Titta också in till Nina och läs om pysselbesöket.

Jag i min tur gick mest och ojade, beundrade och njöt av familjens hem. Känslan. Amosfären. Planlösningen. Värmen. Förvaringen. DETALJERNA! Oh my god! Detaljerna hemma hos Nina är fantastiska! Jag har insett att jag är en riktig sucker för detaljer. Ju mer desto bättre!

Vad det här besöket gjorde med oss? Daniel ställde sig och började diska undan när vi kom hem vid 22(om det var av inspiration eller om det berodde på espresso-koppen han drack vid min brors senare på kvällen är det ingen som vet) och idag har jag nästan skrämt slag på mig själv med all städ-inspis som plötsligt infann sig.

Hur som haver var det ett jätteroligt besök som vi gärna tar en repris på! Dessutom hann vi inte ens ut och titta i köksträdgården innan mörkret föll, så vi måste tillbaka i något skede. Tack igen Nina!

 

Ps. Det kändes som att jag skrev Nina väldigt många gånger, men inklusive den här sista så blev det bara 6 stycken. Ds.