Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'kundbetjäning'

Kurs i kundbetjäning

Skrivet av Sandra Neuman 21.03.2019

Tänkt att det är torsdag redan idag. Torsdag för oss innebär att jag är ledig och har hand om dagisförning och -hämtning. Just den här torsdagen är första dagen den här veckan när jag har tid för mig själv, ladda och hinna ikapp. Och då menar jag inte att jag ska diska, städa och tvätta, mer hinna ikapp mig själv och lugnet.

Jag slösade lite med energin i början av veckan när jag gick mot rutinerna. Mina livsviktiga rutiner. Måndagar brukar vara mindfulness-kväll, men den här veckan blev måndag-kväll föreläsningskväll i Vasa. Det börjar vara länge sedan jag satt i skolbänken och verkligen lärde mig något yrkesinriktat, och jag saknar det där lärandet lite måste jag erkänna.

Föreläsningen ordnades av Yrkesakademin under projektet Våga satsa och hölls i det finaste och mest inspirerande utrymmet jag suttit i. Kundbetjäning var ämnet och föreläsare floristen och visualisten Susanne Backa-Norrena. För mig är kundbetjäning en naturlig sak och jag älskar att ha med människor att göra. Trots det är det alltid roligt att få mer kött på benen, repetera och snappa upp sånt som kanske har fallit i glömska.

Själva föreläsningen var inte betungande, däremot vägen hem med kolmörker, regn eller snö och stora vattenpölar över halva vägen.

 

SN MonsteraI det kreativa rummet på Yrkesakademin väcks lätt ett habegär med så här stora och fina växter. Nu vill jag också låta min monstera växa sig enorm.

 

Den 8 april hålls en föreläsning i samma utrymme och med samma föreläsare, men under temat "butikskommunikation". Ni vet skyltning, exponering och hur butiken tilltalar kunden. Min förhoppning är att kunna ta mig dit då också. Mer info hittas här.

Nu är mitt kaffe uppdrucket och energin på godtagbar nivå. Det är dags för mig att knuffa katten ur famnen och ta mig an något. Kanske skolar jag om lite plantor. Kanske inte. Kanske plockar jag ur och i diskmaskinen. Kanske inte. Det är en sån dag jag behöver idag.


Blommor med känsla

Skrivet av Sandra Neuman 16.11.2018 | 1 kommentar(er)

När jag står med en kund bredvid, beredd att binda en blombukett enligt hennes önskemål, så frågar jag alltid hurudan bukett det är frågan om. Är det till uppvaktning eller sorg?

Jag har tänkt på att det kanske kan kännas som att jag frågar det här av nyfikenhet (speciellt när vi pratar om småstäder som Nykarleby där alla känner till alla). Varför jag frågar det här är bara för att kunna ge dig som kund en så anpassad bukett som möjligt. För mig känns det nästan som att jag sätter känslan i buketten bara för att jag vet vilket tillfälle det är.

C2C6E856 392D 4E0C 8285 4E0350046A657D3A5A41 C9A8 4C44 9C6C 023354903DB6

Låt mig ge ett exempel. Härom dagen band jag en bukett i blått och vitt som var ämnad för en familj som precis fått en baby. När jag står med blommorna i handen kommer en annan kund in och väljer samma blommor, men till helt motsatta ändamålet, som kondoleans åt en familj som mist en anhörig. Blått och vitt är också vårt lands färger och används för att hylla krigsveteraner både vid uppvaktning, vid livets slut, de stupades dag och vår självständighetsdag.

Min point är bara att samma blommor kan användas vid så många olika tillfällen och om du berättar för mig om det är till uppvaktning eller sorg, så kan jag binda med den känslan i åtanke.

Hoppas att du väljer en helgbukett som passar dig och dina känslor idag när vi igen en gång får ha fredagsfeelis!


Ett allvarligt rosproblem

Skrivet av Sandra Neuman 28.05.2017 | 1 kommentar(er)

Ända sedan jag började studera till trädgårdsmästare på 2007 har det intresserat mig att analysera försäljningsteknik, kundbetjäning och skyltning. Vi hade en otroligt bra lärare i ämnet, och blev tagna bakom kulisserna för att verkligen få veta hur det fungerar.
Hela tiden strävar jag efter att ge service på högsta nivå och tänker på intryck och det visuella i min arbetsmiljö. Det är mycket som är intressant med att jobba inom servicebranschen och man lär sig mer och mer hela tiden.

JPEG image 675ECA1E086E 1

Men nu skulle jag vilja fokusera på ett problem som ständigt finns hängande över oss specifikt i blomsterbranschen. Lena Israelsson skrev en artikel om en stor butikskedja inom trädgård, och det har varit stora debatter om ämnet i flera olika trädgårdsforum på nätet. Det handlar om okunnig personal och till följd av det döda växter och felskötta plantor. Nybörjaren ser inte alltid problemet, är glad och nöjd över sitt billiga köp och förstår inte sedan vad hen gjort för fel när växterna dör och snittblommorna slokar nästa dag. Hen har bara gjort ett fel och det är att hen har valt fel inköpssställe.

Senast igår fick jag höra av en kund om när de haft studentkalas för några är sedan så hade en stor del av studentrosorna slokat ganska hastigt medan andra stått sig fina länge. Här kan jag förstås bara gissa mig till var det har gått snett och presentera de möjliga orsakerna för kunden. Men i grund och botten handlar det sannolikt om felaktig hantering på grund av bristande kunskap inom branschen.
Jag pratar förstås om den konkurrens vi blomsteraffärer står mot varje dag nu när matvaruaffärerna fylls med snittblommor och planteringar inför varje högtid. Billigare än billigast säljs buketterna och det är lätt att plocka med sig i butiksvagnen.

Det är vi med utbildning som har kunskapen om hur snittblommor korrekt ska tas omhand, som drabbas. När en tulpanbukett, rosknippe eller studentros kostar dubbelt så mycket på en blomaffär än i en matvaruaffär så är det dels en bättre kvalitét du betalar för, men också kunskapen vi har för att hantera det här levande materialet som växter ju är. Prismässigt går det inte att konkurrera med matvarukedjorna som köper in stora mängder buketter och planteringar, men det vi har som inte de har, är kunskapen.

Jag skulle önska att du tänker en extra gång på var du handlar din studentros i år, för det är vi små specialaffärer som drabbas i slutänden. Med 50 röda rosor i hemmet går det inte att hålla reda på om den som slokade redan på studentkvällen är från mostern som köpte den samtidigt som flingor, mjölk och smör eller fastern som gick 100 meter extra till en blomsteraffär med sina handelskassar, för att välja ut rosen.


När är du som mest självsäker?

Skrivet av Sandra Neuman 22.04.2017 | 1 kommentar(er)

Är du liksom jag "ensam" i ditt arbete? När jag står och snittar blommor, binder buketter eller gör arrangemang så lyssnar jag mer eller mindre alltid på radio. Jag tycker det är intressant att lyssna på någon som pratar och nu efter den senaste förändringen på yle extrem så är programutbudet helt i min smak.

I något av programmen häromdagen ställdes frågan "när är du mest självsäker?", och fastän jag låter bli att berätta det för programledaren i radion så spinner frågan vidare i mitt huvud. När är jag som mest självsäker? Folk skickade in lite olika svar; "När jag klarat av besvärliga klienter", "när mensen slutar", "när chefen berömmer mitt arbete" osv. Mitt svar är också arbetsrelaterat.

Det jag anser mig själv kunna rakt ut i fingerspetsarna är kundbetjäning och floristik. Jag säger inte att jag är världsbäst, för det är jag inte, men jag känner mig mycket sällan osäker på hur jag ska ta en kundsituation. Ända från det att jag började i branchen har jag tyckt om kundbetjäningen, och därför har jag säkert kunnat utvecklas och bli bättre hela tiden.

Nej nu kom jag på en kundsituation som jag är lite obekväm och osäker i... När någon kommer in och behöver ha hjälp med att hitta en gåva åt någon som är yngre än 20 år men äldre än babblarna-åldern. Till och med finskspråkiga situationer tar jag bättre än att hitta på gåvor åt 12-åriga flickor.

binderi

Det är snart 4 år sedan jag fick min florist-examen (före det har jag bara varit trädgårdsmästare inom blomster och handel, som i princip är samma sak. Florist-examen är påbyggnadsutbildning), men ändå kan jag känna lyckorus över när jag lyckas extra bra. Som när jag plötsligt får till rosor i en superspiral och kan hålla i mittblommans stjälk utan att buketten faller någonstans (bild).

Självsäker är inte det ord jag skulle beskriva mig själv med i första hand så där annars, men den här frågan när man känner sig som mest självsäker... den kände jag mig ganska säker på!