Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'odla'

Barns tålamod räcker ungefär till en pallkrage

Skrivet av Sandra Neuman 17.04.2019 | 1 kommentar(er)

Here's the thing. Mina barn vill så gärna vara med när de ser mig pyssla med frön och plantor. Ibland är det helt okej att de är med och någon gång gör jag det också till mamma-tid. Men köksträdgården är mitt "fri" och där ska jag inte behöva vara pedagogisk eller  en uppfostrande förälder om jag inte vill. 

Igår när solen strålade och jackan kändes överflödig tog vi tillfället i akt och sådde en låda tillsammans. Barnen fick välja vad som skulle sås och skriva egna skyltar. Ungefär samtidigt som en pallkrage hade fyllts med rädisor, sallat, dill, persilja och mycket mer, hade Leon och Mileas tålamod använts upp.

Men visst ser det mysigt ut så länge det varade?


Nybörjarens guide till grönsaker

Skrivet av Sandra Neuman 10.04.2019

Det här inlägget är tänkt som en språngbräda för att du som vill odla egna grönsaker ska våga. Sist och slutligen är det inte så svårt och att misslyckas är inte farligt alls. Jag har jobbat med texten i en månad och det kan säkert märkas på stilen att jag skrivit i omgångar. Jag har delvis lämnat bort så-anvisningar som radavstånd och plantavstånd eftersom den infon hittas bak på fröpåsen och varierar ibland till och med mellan samma gröda men olika sorter.

Enligt gammalt ska man så på friland i maj. Du behöver alltså inte nu känna att det är för sent för att så bara för att jag redan petat ner så många frön. Tvärtom är det jag och många andra galningar som är tidiga och utmanar lite istället för att ha tålamod. Du kan vänta en månad ännu innan du sår på friland, men en del grönsaker kan sås lite tidigare än andra.

Det är precis det om vad som kan sås tidigt jag ska försöka reda ut i det här inlägget. Hoppas du hittar lite inspiration till att prova på något nytt!

 skordare

För att göra det lite enklare kommer först en kort ordlista.

Friland = Trädgårdsland under bar himmel
Förkultivera = Så frön inomhus för att sedan palntera ut
Brukbar jord = Jorden har tinat och går att använda
Avhärda = Plantor som växt inomhus måste avhärdas för att vänja sig vid det kallare klimatet ute. Har du inget växthus börjar du med att lyfta ut plantorna (OBS! i skuggan!) med fiberduk under dagen för att successivt låta dem stå ute längre tider och med mindre skydd. 
Frostrisk = I Österbotten infaller järnnätterna i mitten av juni, först efter det kan frostrisken räknas vara över.
Väldränerad = En jord där överflödsvattnet inte samlas utan istället rinner bort.

 

TOMAT:

- Så inomhus i februari.

- Tomater behöver lite varmare för att gro, ställ gärna på golvvärme och flytta sedan till ett lite svalare men LJUST ställe.

- För lite ljus och varm luft ger långa och rangliga plantor.

- Odla gärna i mjölkförpackningar. Vik upp sidorna och fyll på med jord vartefter plantan växer. Då bildas nya rötter längs stjälken.

- Ta bort "tjuvar", det vill säga sidogrenar som plantan gärna vill skicka ut från stjälken. De stjäl energi som behövs för att utveckla tomater.

- Ge näring!

tomat omskolning 

 

VÄXTHUSGURKA:

- Så inte mer än cirka fyra veckor innan utplantering.

- Känslig för frost och för kall jord

- Bildar sidorankor som ska tas bort till gurkornas fördel.

- Har du inte odlingslådor i växthuset kan du odla i en hink på minst 10 liter.

- Vattnas mycket för att kunna utvecklas (gurkor består mest av vatten), men ha väldränerad jord så vatten inte samlas vid rötterna.

 

PAPRIKA/ CHILI:

- Sås inomhus i januari för att hinna utvecklas och ge skörd.

- Det finns sorter som passar både växthus och friland men är överlag en väldigt värmekrävande växt

 

PUMPA/ ZUCCHINI/ SQUASH /FRILANDSGURKA:

- Sommarsquash odlas oftast för direktkonsumtion, men hållbarheten är relativt bra ändå

- Vintersquash är samma sak som pumpa och kan lagras i rumstemperatur ett par månader

- Zucchini är samma sak som sommarsquash

- Förodlas men behöver inte sås alltför länge på förhand eftersom de växer i raketfart. 4 veckor räcker gott och väl.

- Planteras ut men måste skyddas från frost

- Sommarsquash/Zucchini beter sig olika beroende på väder. Ibland kommer det hur många frukter som helst på en säsong och ibland bara några.

- Vintersquash/Pumpa slingrar sig ofta långa vägar från sin urpsrungsplats och tar upp väldigt mycket utrymme.

- Sommarsquash slingrar sig inte men brer ut sig där den står. Räkna en kvadratmeter till förfogande för en planta.

- Frilandsgurka går att ha både till direktkonsumtion och för att göra inläggningar av

 

SPENAT:

- Klassas som en lättodlad och snabbväxande gröda.

- Sås direkt på friland.

- Blir bäst vid regelbunden bevattning.

- Skördas från att det är små söta babyleaf.

- Så i omgångar från det att jorden går att bruka och fram till midsommar ungefär. När sommarvärmen kommer blir det helt enkelt inte bra (en typisk kall, finsk sommar går det att så hela säsongen). I slutet av sommaren går det att så en omgång till.

 

MOROT:

- Så direkt på friland när jorden är brukbar

- Dra upp en fåra i jorden och sätt fröna i den. Täck genom att dra över lite jord från sidan av fåran

- Så glest, cirka 1 cm mellanrum, då har du ändå material att gallra bort och använda.

- Gallringsskörda när morötterna växt till sig och börjar söka sig mot varandra (ät det du gallrar)

- Sommarmorötter odlas främst för direktkonsumtion under sommaren. Vintermorötter skördas sent på hösten för att lagras över vintern.

 

SALLAT:

- Så direkt på friland när jorden går att bruka

- Eller förkultivera inomhus för att ha små plantor att plantera ut när frostrisken är över. Obs! Kom ihåg att avhärda!

- Dra upp en fåra att så i och täck fröna med jord.

- Plocksallat går att så lite tätare än huvudsallat som behöver utrymme att bre ut sig på.

- Så i omgångar under hela säsongen för att alltid ha sallat att skörda

- Sallat behöver mycket vatten för att inte bli besk

sallatshuvud

 

ÄRTER:

- Med ärter får du vara lite observant när det kommer till vilken sort du har. Sockerärter eller spritärter.

- Sockerärter är de som är tunna och som man äter hela med skida och allt. De kan du så redan tidigt på våren när jorden går att bruka.

- Spritärter är de som man spritar (tar ärterna ur skidan). De är lite känsligare och ska inte sås för tidigt (då kan de ruttna bort), vänta till maj ungefär.

- Är det höga ärter du sår kan det vara lönsamt att redan tidigt fundera ut hurudana stöd du ska ha när de växer. Sly som man sticker ner i kors/flätar (bildar ett rutmönster) är tillräckligt.

 

BÖNOR:

- Bönor (utom bondbönor) är känsliga för kall jord och frost. Jorden behöver vara 15 grader då du sår. Det är oftast juni som gäller.

- Blötlägg bönorna i vatten ett par timmar så spricker de lättare.

- Om du vill ha ett försprång går det bra att så bönorna inomhus eller i växthus och sedan avhärda dem innan de planteras ut.

-Se till att mellanrummet mellan plantorna blir tillräckligt stort så att det inte bara blir en enda stor grön massa där det är svårt att se bönorna sedan.

 beans plantor

 

BONDBÖNOR:

-Till skillnad från andra bönor är bondbönorna ganska härdiga. Redan när jorden bara är 5 grader kan du så dem.

- Blötlägg bönorna ett par timmar till ett dygn innan sådd.

- Tänk på avståndet mellan plantorna.

- Om du inte vill fixa stöd åt bondbönorna kan du bara klippa av dem ca en halvmeter från marken. Bönorna i toppen blir sällan färdiga ändå, och så brukar bladlössen samlas i toppen och med dem en massa myror.

- Du känner av bönan inuti skidan när den är skördeklar.

- Bönorna tas ur skidan när den ska ätas.

 

RÄDISA:

- Så direkt på friland direkt det går att krafsa i jorden

- Sätt inte fröna för tätt, rädisorna ska kunna växa till sig.

- Rädisor växer ganska fort, en del sorter heter till och med "fjorton dagar", men normalt får du räkna med kanske 20.

- Vattna väldigt mycket! Om du inte vattnar så kommer rädisorna bli starka och peppriga.

liten radisa


MANGOLD:

-Mangold är en bladgrönsak som till först kan skördas som baby leaf och användas på samma sätt som spenat.

-När mangold växer blir stjälken grövre och kan då användas som till exempel kokt, stuvad, gratinerad eller i en coleslaw.

-Du kan så mangold på friland redan tidigt på våren och skörda hela sommaren och hösten. 

-Är vintern mild kan den i bästa fall övervintra och ge små blad nästa vår.

 

DILL:

- Går att så tidigt på våren så snart jorden går att bruka

- Dra upp fåror i jorden och strössla frön ganska tätt

- När dillen växt sig 15-20 cm skördas en första omgång.

- Om du lämnar kvar ca 5 cm vid första skörden så kommer det att växa upp nytt en andra gång.

- Så ny dill för att ha kontinuerlig tillgång.


PERSILJA:

- Så tidigt på säsongen, persilja tar länge på sig att växa sig stor

- Klipp ner till 5 cm så växer det upp nytt

- Slätbladig persilja har mer smak än den krusbladiga (som odlas mer som dekoration än för konsumtion)

- Om vintern är mild kan det lyckas med övervintring på skyddat läge

 

RÖDBETA:

- Ur ett rödbetsfrö kommer det oftast fler plantor. Du kan (men inget måste) försiktigt sära på dem och plantera längre ifrån varandra så att de har chansen att utvecklas.

- Om du inte vill använda alla plantor som kommer ur ett frö kan du gallra när plantorna är ett par centimeter. Ät då upp småplantorna du gallrar bort.

- Så direkt på friland när jorden har torkat upp.

- Det går bra att driva upp plantor i pluggbrätte eller små krukor för att plantera ut vartefter. 

- Rödbetor går att skörda från att de är golfbollsstora och framåt. Koka, gratinera, stek, ugnsrosta osv.

- Blasten är också ätbar. Exempelvis går den att använda i coleslaw, sallad eller att steka.

punajuuri

 

POTATIS:

- Allra enklast är det att köpa en påse ekologisk matpotatis i matbutiken och använda som sättpotatis.

- Vill du ha mer specifika sorter finns sättpotatis att köpa i trädgårdshandeln och nätbutiker.

- Traditionellt drar du upp en fåra i jorden och sätter ner potatisar med ca 30 cm mellanrum och täcker med jord.

- Du får ett försprång genom att sätta potatisarna på förgroddning ungefär 4 veckor innan du tänkt sätta ut dem. Då sätter du jord i en låda och potatisarna på jorden. Då kommer den att skicka rötterna neråt och grodden uppåt. Vid utplantering måste du hantera potatisen väldigt varsamt för att inte knäcka groddar och rötter.

-När blasten på potatisen växt 10-20 cm över jorden ska du kupa, det vill säga puffa upp jorden på blasten så att den får mer att växa i och också så att solen inte ska nå potatisen.

- Potatisen innehåller små halter av ämnen solanin och chakonin. När potatisen utsätts för solljus kommer halterna av de här giftiga ämnena att stiga. Undvik därför potatis som blivit grön från solen och kom ihåg att kupa ordentligt med jämna mellanrum.

-En potatis som förgroddas är färdig att skörda efter cirka 8 veckor. Sätter du den direkt på friland får du räkna med 2-4 veckor längre.

 

PALSTERNACKA:

- Palsternacka ska sås direkt på friland. Den är känslig och går inte så bra alls att driva upp i krukor.

- Använd färska frön för att vara säker på att det kommer gro. 

- Så fler frön på samma ställe (tex 3 st) för att vara säker på att få åtminstone ett frö som gror.

- Palsternacka tar lång tid på sig att gro och växa till sig, men om många av fröna gror går det att skörda små rotfrukter runtom för att få en som växer sig stor.

- Det löns att ha en porös jord, palsternackor sitter fast bra där de är och ännu bättre i hårt packad jord.

- Det finns inget som är så gott som smörstekta palsternackor med lite salt på!

- Palsternacka kan stå kvar i jorden ända till våren och skördas då jorden tinar.

palsternacksblad 


RUCCOLA:

- Det finns kanske inget som är så lätt att odla som ruccola. Det gäller bara att inte så för mycket så att man hinner använda allt.

- Sådden vattnas ordentligt så blir slutresultatet inte alltför starkt.

- Jordloppor gillar att knapra på ruccola. Så tidigt så kanske du hinner få din del innan jordlopporna kommer lite senare på våren.

 

 

BLOMKÅL/BROCCOLI/HUVUDKÅL/GRÖNKÅL:

- Kål behöver skyddas med fiberduk eller kålnät (direkt vid sådd) för att inte bli uppätna av kålfjärils- och -malens larver.

- För oss här lite längre norrut löns det att förodla broccoli och blomkålsplantor för att hinna få skörd.

- Om kålplantor inomhus växer sig långa kan du plantera ner den ända till första bladparet när du lägger i större kruka.

- När den första buketten (toppskottet) på broccoli och blomkål är skördeklar kan du skära bort det och låta plantan stå kvar. Då brukar det utvecklas sidoskott.

- All kål behöver ordentligt med näring för att utvecklas ordentligt.

- Kål tar väldigt mycket utrymme i trädgården men växer inte jättesnabbt, så du hinner odla spenat eller annat snabbväxande runtom.

- Kål är köldtåligt och kan stå kvar i jorden en bra stund på hösten. Grönkål kan stå kvar hela vintern.

- Grönkål kan skördas blad för blad nerifrån. Jag brukar sätta en del i frysen ganska tidigt på säsongen.

blomkal toppskott

 

ROVA:

- Det finns flera olika rovor. Majrova och svedjerova bland annat.

- Rovor är faktiskt en av våra äldst odlade grödor och var tidigare viktig både för människan och djuren.

- Växer snabbt och behöver skördas ganska fort för att inte bli förväxt. Passar därför bäst att så i omgångar.

- Lättodlad kålväxt.

- Majrova är aningen sötare

- Äts som råkost eller används som andra rotsaker

 

KÅLRABBI:

- Lättodlad kålväxt som bildar sin rotklump ovanpå jorden.

- För att få snabb skörd kan du förodla inomhus, men det går utmärkt att så direkt på friland tidigt på våren.

- Kan ätas som råkost eller användas som andra rotsaker

 

kalrabbi

 

KÅLROT:

- Lättodlad kålväxt som sås direkt på friland när jorden reder sig.

- Får växa till sig hela säsongen och skördas på hösten

- Kan förvaras svalt hela vintern

 

SELLERIKÅL (PAK CHOI och TATSOI):

- Mycket köldtåliga typer.

- Går ofta under asiatisk kål men heter också sellerikål

- Kan sås tidigt på våren, men ett försprång får man om plantorna drivs upp i förväg.

pak choi

 


MAJS:

- Så majs inomhus och plantera ut på en varm plats.

- Lägg flera plantor nära varandra så får de dels stöd men också hjälper varandra att pollineras (majs vindpollineras)

- Låt bli att plantera om alltför många gånger, majs är känslig att hanteras men växer däremot snabbt och bör planteras ut direkt frostrisken är över

- Majs är redo att skördas när kolvens hår (på toppen) torkat. Kolvens topp ska också vara mer rundad än spetsig

 

KNÖLFÄNKÅL:

- Kan sås direkt på friland i slutet av maj eller mitten av juli. Kan också förodlas för utplantering. 

- Vid förodling bör man vara försiktig med rötterna, om de skadas kan fänkålen gå tidigare i blom.

- Knölfänkål är känslig för kyla, kall jord och uttorkning.

- Skördas när knölen vid jorden utvecklats ordentligt

knolfankal

 

SVARTROT:

- Jag brukar så svartrot så tidigt som det bara går, men eftersom den tål köld och kan övervintra i jorden går det att så nästan när som helst.

- Jorden bör vara stenfri och lucker. Svartroten kan bli nästan hur lång som helst och blir svår att skörda om den delat sig om den råkat på en sten.

- När du skalar svartrot ska du lägga den direkt i en skål med kallt vatten så länge du skalar resten. Den blir nämligen svart om den ligger i rumstemperatur. Jättegod att steka i smör.

 

VITLÖK:

- Vitlök sätts vanligtvis sent på hösten.

-Det finns också sorter som sätts på våren.

- Sätt klyftorna en och en med ordentligt mellanrum så att de kan utvecklas väl.

- Vitlök behöver mycket näring för att bilda klyftor

- På våren och försommaren kan en del av blasten användas i matlagningen. Ta aldrig bort all blast från en vitlök.

- När blasten lägger sig och börjar vissna är vitlöken färdig att skörda (krafsa bort jorden och kolla för säkerhets skull)

- Efter skörd ska vitlöken torka. Häng upp den på ett torrt ställe så att luften kan cirkulera. Det tar ett par veckor.

- Om vitlöken får stå kvar i jorden bildas små vitlökar i toppen. De kallas bulbiller och kan sättas på hösten för att nästa höst vara lite större och sättas igen en gång innan de följande år är vitlökar.

garlic

 


LÖK:

- Lök odlas oftast från sättlök. Det går att så men tar längre tid på sig att utvecklas

- Sätt sättlöken med fem centimeters mellanrum och bara så djupt att toppen sticker upp.

- Jorden ska vara väldränerad för att inte lökarna ska ruttna

- Blasten går att använda i matlagning, men ta inte all blast från en lök utan istället lite av varje.

- När blasten lägger sig är löken skördeklar. Ta upp och låt torka på en torr plats, gärna hängande.

- Förvaras i rumstemperatur


PURJOLÖK:

- Så purjolök inomhus tidigt på säsongen för att den ska hinna utvecklas ordentligt.

- Använd en djup låda och bredså fröna. Ställ gärna svalt så blir purjolöksplantorna inte så långa. Planteras enskilt när de växt till sig.

- Planteras ut på våren och får stå kvar i jorden till hösten.

- Sommarpurjolök används under säsongen medan vinterpurjolök kan stå kvar hela hösten och vintern.


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


Pengar och trädgård

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2019

Nu är inte pengar och ekonomi det jag brinner allra mest för. Jag är helt enkelt ingen siffermänniska. Som de flesta familjer är det mat och amorteringar vi sätter största delen av lönen på. Allra minst tror jag vi sätter på kläder och lyxigheter. Det går runt och det är det viktigaste.

 

Det om det. Vad kostar då en trädgård? Vad får en hobby kosta? Får en hobby som ger mat kosta lite mera än en hobby som "bara" ger en människa glädje?

 

Jag tycker absolut att en hobby som ger något tillbaka till familjen och påverkar ekonomin, kan få kosta lite mera än det som bara tar pengar (men ger nöje). Det är förstås bara min egen värdering i frågan. 

kokstradgarden15

parken15

 

De första åren vi bodde här gick det åt en hel del pengar i trädgården. Vi hade inga fruktträd, bärbuskar eller annat ätbart. Inte heller någon egentlig blomrabatt. Jag har ingen redovisning för hur mycket trädgården skulle vara värd i rena pengar, men tack vare plantloppis, perenn-rea, presentkort och att det är ganska enkelt att dela perenner, har vi sparat en del. Att ha tålamod sparar också på slantarna per år när inte allt behöver vara färdigt på en gång. Nu är det mest de lökar jag petar ner på höstarna som känns i plånboken, men bara man väljer sådana som kommer på nytt år efter år så kommer den utgiften försvinna också. 

Om trädgården bara är en sån hobby som ger glädje i mitt liv, så är köksträdgården  den hobby som ger tillbaka mest för pengarna. Fröpåsar kan kosta en hel del om man inte väljer rätt försäljningsställe, men då får vi äta egenodlade grönsaker hela sommarhalvåret. Visst köper vi både gurka, paprika och tomater som komplement till allt annat grönt, men den utgiften är en droppe i havet av det vi själva odlar.

 

Här är fem spar-tips för dig som ska anlägga en trädgård:

- Besök plantloppisar eller köp plantor på facebookgrupper för växtbyte/handel.

- Ha tålamod. Det kostar mindre att köpa små plantor än att handla hem en jättestor buske direkt.

- Handla dina växter när det är rea vid trädgårdshandlaren.

- Fråga dina vänner med trädgård om de har perenner att dela med sig av.

- Om du ska göra grus- eller barkgångar löns det att sätta markduk/rotspärr under. Det förhindrar ogräs från att växa upp och dessutom sjunker inte materialet ner i den befintliga jorden lika fort.

 

Blomstrandetradgard

 

 

Och så fem tips till dig som vill ha en köksträdgård men inte punga ut med flera månadslöner:

- Bygg din egen jord. Det vill säga kompostera växtmaterialet du har (löv, kvistar ogräs). Kanske du har ett stall eller bondgård i din närhet som du kan få stallgödsel från?

- Bokashi är bra att boosta en näringsfattig jord med. Du vet den där jorden från fjolårstomaterna till exempel. Dessutom får du plötsligt nytta av dina matrester!

- Leta reda på den fröförsäljare där priserna inte är överdrivna. Lite research och du har sparat många euron.

- Använd befintligt material. Du behöver naturligtvis inte ens ha odlingslådor i din köksträdgård, men om du vill så är det lika bra att använda det material du har istället för att köpa nytt. Kanske har någon släkting en hop med brädor som du kan få?

- Byt frön. Det finns mängder med odlingsmänniskor överallt i landet. Dela på fröpåsarna! Du behöver kanske inte alla ärtor och din kompis kanske inte behöver ha mer än hälften av morötterna?

 

kokstradgard15krasse15fropasar15

Vad en trädgård får eller inte får kosta kan bara du själv bestämma. Det går att göra jättestort och jättedyrt. Stort och sparsamt... eller varför inte lagom stort och lagom dyrt för just din ekonomi.


Det är lätt att så!

Skrivet av Sandra Neuman 07.03.2019

Att så tar inte lång tid alls. Det som tar tid är sedan för fröet att spricka, gro, få sina karaktärsblad, växa, växa, växa tills det slutligen är en grönsak som hamnar på din tallrik. Det är inte heller särskilt svårt att så och inte heller krångligare än vad du gör det. Här kommer en snabbguide på hur du sår.

 

IMG 2805 

 

1. Vad ska du så i? Tja, jag och mina trädgårdsvänner brukar faktiskt föredra sånt som finns till hands. Livsmedelsförpackningar helt enkelt. Tomataskar, champinjon- och maletköttlådor bara för att nämna några. Egentligen duger vad som helst som det går att sätta jord i. Det enda du kan lägga bakom örat är att ju mindre mängd jord desto fortare torkar den ut.

 

IMG 2798

 

 

2. Vad ska du så? Naturligtvis är det skillnad på vad du sår i de här lådorna. Som du kunde läsa i de tio så-orden så ska du inte så morötter annat än på den plats de sedan ska växa (samma gäller palsternacka, svartrot och andra som inte tycker om att bli störda). Det du kan bredså, som det så fint heter när man bara strösslar ut frön på jorden, är typ kål av olika slag (som sedan skolas om och plantorna planteras en och en), sallat, spenat, dill, ärtor och så vidare.

 

IMG 2799

 

 

3. Vad kommer först? Vattnet eller frön? Jag brukar faktiskt bara duscha på jorden före jag sår mina frön. Då blir det lagom fuktigt och sedan går jag och duschar på igen när det ser ut att börja torka. Alltså, vatten först och sedan frön då är det också mindre risk för att små frön yr iväg när man duschar vattnet.

 

IMG 2803IMG 2804

 

 

4. Och sedan då? För det första, kom ihåg att märka upp vad det är du har sått. Mycket viktig detalj! Sedan, placeringen. En del frön kan du ställa utomhus om du vill att de ska bli knubbiga och fina plantor (ställ dem då lite skyddat och med lock så att det inte finns risk för övervattning. Men kom ihåg att lufta! Läs om vintersådd här). Ställer du dina sådder inomhus för att driva upp plantor att sätta ut är en sval plats med extrabelysning den allra bästa. Vid fönstret är det visserligen ljust, men ofta finns det värmeelement under som ger för torr och varm luft.

 

Den här omgången kål (broccoli, blomkål, broccolo, pak choi, tatsoi, spetskål) ska jag sätta i tamburen under lysrör. Där är det alldeles perfekt svalt och med lysrör blir ljuset tillräckligt. De kommer få växa till sig här inne för att sedan planteras ut i växthuset, varmbänk eller vilket som passar bäst när de är dags.

IMG 2841

 

Så här ser min odlingsstation i tamburen ut och som ni ser har det växt en hel del det som fått stå där. Det är rotselleri i den gula lådan, penséer i den mittersta och stråna är purjolök. De får liksom växa i lugn och ro här utan att behöva kämpa sig mot ljuset eller ha för varmt.

IMG 2790 2SN sadder 123

 

Idag ska jag så mera kål av samma sorter som här ovan, men de ska jag så i tomma godislådor och placera utomhus så får de gro ännu lite långsammare och liksom bli nästa skörd efter den här.


Se 10 så-orden

Skrivet av Sandra Neuman 26.02.2019

Ja du kan så redan nu i februari-mars. Du kan så utomhus. Du kan så inomhus. Det du behöver veta är att så rätt frö på rätt ställe. Här är de 10 så-orden som kan leda dig rätt.

 

SN sadder

 

1. Du skall icke så morötter för att sedan plantera ut.

De skall sås på friland.

 

2. Du skall icke driva upp solrosor inomhus.

Kallså dem istället utomhus sedan i april-maj så blir de kraftigare.

 

3. Spara alla plastförpackningar från vindruvor,

champinjoner, körsbärstomater och liknande.

De är det bästa du kan så i.

 

4. Gurkväxter, som gurka, pumpa och squash är

det alldeles för tidigt att så nu, vänta till maj.

 

5. Du skall icke ha dina inomhussådder för varmt

och mörkt, då blir de bara långa och klena.

 

6. Utnyttja vårvintern och så utomhus redan nu.

Då har du det arbetet gjort när våren kommer på riktigt.

 

7. Du skall icke vattna ihjäl dina små plantor.

 

8. Växthus är till för att användas.

Odla kål, spenat och sallat där för att få tidig skörd.

 

9. Svalt och ljust skall vara ditt mål

när du driver upp grödor inomhus.

 

10. Frukta icke, ty det äro icke för sent att så.

Ja förutom sånt som tar länge på sig att växa, typ chili, aubergine och kronärtskocka.

Nybörjarodlarens starthjälp

Skrivet av Sandra Neuman 24.01.2019

Om du aldrig har odlat tidigare. Var börjar du? Antingen kan du slå på stort och odla upp en hel gårdsplan på en gång, eller så satsar du allt på en pallkrage. Det är bara upp till dig, hur mycket du vill satsa i tid, energi och utrymme. Men om du är riktigt nybörjare kanske en pallkrage är lite lättare att ta hand om och sen utöka efter hand.

Storleken på odlingen är inte heller det viktigaste. Det finns bara en sak som du verkligen måste komma ihåg.

 

ATT VATTNA

iphone 5725

 

Självklart beror det väldigt mycket på hur vädret är, men också om det regnar kan din odling behöva vattnas så att fukten kommer ner i jorden och inte bara rinner bort. Det gäller framför allt om det plötsligt kommer en störtskur efter en torrperiod.

 

Du behöver också välja rätt frön så drabbas du inte av besvikelse direkt första året (för jag räknar med att du vill fortsätta år efter år). Skippa kålen så slipper du de besvärliga kålmalarna, kålfjärilarna och deras glupska larver. Satsa istället på sådant som är svårt att misslyckas med så får du nästan garanterat känna den ljuva smaken av egenodlad mat.

 

IMG 1135

 

Och vad är det då du ska så för att lyckas?

Bondbönor, mangold, dill, persilja, plocksallat, potatis, sommarsquash, morötter, gräslök, sockerärter och rödbeta.

 

Alla de här är sådana som går att så tidigt på våren och inte kräver att jordtemperaturen ska vara någon viss grad (bönor och spritärter är exempel på sånt som är lite känsligare). Nu har du det roliga avklarat så behöver du någonstans att så också.

 

SN nyborjarodlingSockerärter, bondbönor och bladgrönt är alla superlätta att odla också för nybörjaren.

 

IMG 1150Här är min mammas pallkrageodling inklusive kattgaller.

 

Jag nämnde pallkragar och det är faktiskt ett jätteenkelt sätt att starta en odling. Får du inte tag på begagnade pallkragar så finns det att köpa nya (för en aningen större summa) på byggvaruhus. Varför det är en fördel att börja med odling i någon slags ram beror helt enkelt på att det dels är enklare att begränsa ogrästillväxten men så blir det också enklare att vattna och koncentrera vattnet till stället där det behövs. En annan fördel är att en upphöjd odlingsbänk ger ett litet försprång på våren när solen värmer från sidan istället för bara uppifrån.

 

När du har din pallkrage (eller om du spikar ihop en ram själv) så bestämmer du var du ska placera den. Det behöver inte vara det varmaste och soligaste stället på din gård, tvärtom är det till och med bättre om det inte är det så behöver du inte vattna så mycket. Om det är gräsmatta där du ska odla så räcker det med att sätta tidningar under pallkragen innan du fyller med jord. Är det däremot något slags ogräs kan det behövas lite tjockare lager tidningar eller paff för att förhindra att det växer uppåt.

 

Man räknar förresten med cirka 3 jordsäckar per pallkrage, så vet du hur mycket du ska handla hem. Och om du handlar jord på påse behöver du inte fundera på att gödsla till en början. Men efterhand tiden går och näringen i jorden blir uppanvänd så behöver du kanske ge lite gräsklipp, kissvatten eller nässelvatten (eller något du köper i handeln, men kom då ihåg att du kanske vill välja det som är närmast biologiskt...) för att grödorna ska orka växa sig stora.

 

iphone 162IMG 1149

 

Om du använder ogödslad jord är det bra att blanda i lite kompost, stallgödsel eller annat för att boosta myllan och sedan fylla på med något mer snabbverkande (de tidigare nämnda) efterhand.

 

Dags för sådd! Du behöver inte följa alla anvisningar bak på fröpåsen med radavstånd och avstånd mellan plantorna men rotsaker behöver lite mer utrymme för att kunna växa till sig så där är ett hett tips att inte så alltför tätt. Spenat, persilja, dill, mangold och sallat är det inte så stor skillnad på hur tätt du sår, det växer ändå. Kratta jorden så att det inte är alldeles stora jordklimpar på ytan och vattna ordentligt. Om du vattnar före du sår så behöver du inte störa de ibland väldigt små fröna där de ligger. Täck fröna med lite jord och sedan är det bara att börja vänta.

 

Så länge du väntar ska du komma ihåg att vattna regelbundet så att sådden inte torkar ut. Att vattna är liksom A och O. 

 

SN salladsexplosionSå här enkelt kan du också odla sallat.

 

Håll utkik här imorgon så får du läsa om en superbra utlottning för nybörjaren (och förstås också om du är intresserad av odling).


Det började med ett frö

Skrivet av Sandra Neuman 15.01.2019

Hur kommer det sig egentligen att jag har mitt intresse för odling? Den frågan har jag fått många gånger och den är alltid lika svår att besvara. Men jag har min teori.

När jag var liten hade mina farföräldrar ett jättestort grönsaksland bakom huset. Vi pratar 300 kvm med alla tänkbara grödor bara för eget hushåll. Min fammo har varit hushållslärare i högstadiet och min faffa kunde mycket om jordbruk och natur. Grönsakslandet var välskött och frodigt tack vare  faffas pedantiska ogräsrensning, tålamod och kunskap.

 

IMG 0644Min första egna köksträdgård. Väldigt litet och enkelt.

 

SN faffa

IMG 0642Det är så här jag minns min faffa. Med baskern på snedd och med ett verktyg eller kameran i handen. På nedre bilden kärlekstallen som finns vid huset de byggde.

 

Det här grönsakslandet tror jag att är ett viktigt frö som har växt till det intresse jag har idag. Jag och mina bröder har fritt fått äta direkt ur landet och har dessutom serverats hemlagad husmanskost med de samma grönsakerna. Att fammo är lärare är också av betydelse. Det blev en vana för oss att kunna identifiera grönsakerna, dofterna och vilket kött som serverades till. Vi visste vilka ärter som skulle spritas och vilka ärter som var de vi kunde äta hela skidan av.

Problemet med att ha blivit bortskämd med råkost på det här sättet är att det tog ganska länge för mig innan jag lärde mig att tycka om varma grönsaker. Rova, Kålrot, Kålrabbi, Ärter, Morötter. Allt det där har jag alltid tyckt bättre om som de är och inte tillagade. När jag studerade till trädgårdsmästare frågade läraren i frilandsodling vad man använder kålrabbi till. Då visste jag inget annat än att den är jättegod att äta som råkost. Nu vet jag att den är supergod att använda i soppor eller ugnsbaka.

Ja ni vet hur det är med den kunskap man får så länge man är barn. Den finns kvar. Nu gäller det bara för mig att få mina barn lika intresserade och föra vidare vikten av att kunna odla egen mat.


Våra framtida miljötänkare

Skrivet av Sandra Neuman 07.06.2018

Härom dagen fick jag hjälpa min moster med ett yrkesprov på dagiset där hon jobbar. Att jag kan bidra i studier till barnledare är lite otippat, men när ni hör i vad jag var inblandad så förstår ni.
Min moster höll i ett planteringstalko för dagisbarnen och deras föräldrar för att bygga upp ett trädgårdsland på dagisgården.

Det är ett fantastiskt initiativ och ett enkelt sätt att låta barnen bekanta sig med bra basråvaror. Mina egna barn har varit med i grönsakslandet från början, men jag har inte insett hur mycket de kan förrän nu när de börjar bli äldre. Jag tror på att låta barn välja och vraka i det skafferi som ett grönsaksland är. Låta dem smaka, spotta ut, grimasera och smaka på nytt en annan gång.

 

DB66A63E 2AA6 4B7B A0CA 2E3CC0A3427641CEF017 BDE3 4EBC 8466 7B4ABCB4CD9F

 

Jag blev inbjuden som expert, men det är inget jag skulle stämpla mig själv med. Men det som är basic finns ändå där, som jordbyggnad till exempel. Det som kändes som det viktigaste jag bidrog med på planteringstalkot var kanske maskarnas roll. Maskarnas arbete är att göra jord av löv, gräs och pinnar. Att hitta sånt material är barn experter på, så därför är det ett perfekt uppdrag att hjälpa maskarna i deras arbete.

Jag skulle önska att varje daghem tog mer fasta på grönsaker och odlande. Att fler anlägger små trädgårdsland bara för att standardisera odlandet i vårt samhälle. Småningom har vi kanske en generation som klarar av att tänka mer miljövänligt och odla en stor del av det som äts.


Mina bästa böcker

Skrivet av Sandra Neuman 13.03.2018 | 2 kommentar(er)

Mina finaste böcker är mina trädgårdsböcker (och sagoböckerna från barndomen, men det är en annan story) och nu tänkte jag dela med mig av min top 3 av de som är mest inspirerande -i rangordning med början från nummer 3.

JPEG bild 89FAA0DB042F 1JPEG bild 89FAA0DB042F 6

 

3. Odla i pallkrage av Eva Robild

En riktigt lättläst nybörjarbok. Det var faktiskt min mamma som först köpte ett exemplar åt sig, och när jag bläddrade i den kände jag att jag kunde ha nytta av en egen bok. I boken kan man läsa om fördelar med pallkrageodling, hur man kan använda en pallkrage, tips på lättodlade grödor, ätbara blommor och så vidare. Man kommer inte odlingen på djupet riktigt, men det är liksom the finest.

odla i pallkrage

 

2. Rätt ur jorden av Bella Linde och Lena Granfeldt

Den här var länge min number one av flera orsaker. Det är först och främst en väldigt fin och väldigt välskriven bok, men så innehåller den också en värdefull skiss över hur man beskär fruktträd på rätt sätt, en tabell om hur mycket mat man får ut av en viss gröda på en kvadratmeter, växelbruk, näringslära, jordlära, spara & förvara och mycket, mycket mer. Det är en sån bok som odlaren kan plocka fram och kolla upp saker i. Här får man läsa in sig ordentligt på allt man kan behöva veta när man odlar.

ratt ur jorden

 

1. Odla året om med Lena Israelsson

Förra våren ordnades Trädgårdsyra i Korsholm, förutom att jag och Nina skulle föreläsa så kom också Lena Israelsson från Sverige som en föreläsare. Jag hade ingen aning om vem den här Lena var, och allra minst kunde jag tro att det var min nya idol. Det är en sån klok kvinna, vars bok är minst lika klok och väl värd att ha i sin bokhylla. Den här funkar både för nybörjaren och den mer erfarna odlaren. Innehåller en oslagbar lathund över en lång rad grödor och hur de funkar (grotid, snabbväxande, kallvädersväxt osv). Eftersom boken är indelad enligt odling under de fyra årstiderna så läser jag den under hela året och börjar sedan om igen.

odla aret om

lenaochsystrarHär är vi, en del av trädgårdskaffegänget, tillsammans med Lena Israelsson på trädgårdsyran 2017