Visa inlägg taggade med 'odla'

torsdag 24 januari 2019 - 11:55

Nybörjarodlarens starthjälp

Om du aldrig har odlat tidigare. Var börjar du? Antingen kan du slå på stort och odla upp en hel gårdsplan på en gång, eller så satsar du allt på en pallkrage. Det är bara upp till dig, hur mycket du vill satsa i tid, energi och utrymme. Men om du är riktigt nybörjare kanske en pallkrage är lite lättare att ta hand om och sen utöka efter hand.

Storleken på odlingen är inte heller det viktigaste. Det finns bara en sak som du verkligen måste komma ihåg.

 

ATT VATTNA

iphone 5725

 

Självklart beror det väldigt mycket på hur vädret är, men också om det regnar kan din odling behöva vattnas så att fukten kommer ner i jorden och inte bara rinner bort. Det gäller framför allt om det plötsligt kommer en störtskur efter en torrperiod.

 

Du behöver också välja rätt frön så drabbas du inte av besvikelse direkt första året (för jag räknar med att du vill fortsätta år efter år). Skippa kålen så slipper du de besvärliga kålmalarna, kålfjärilarna och deras glupska larver. Satsa istället på sådant som är svårt att misslyckas med så får du nästan garanterat känna den ljuva smaken av egenodlad mat.

 

IMG 1135

 

Och vad är det då du ska så för att lyckas?

Bondbönor, mangold, dill, persilja, plocksallat, potatis, sommarsquash, morötter, gräslök, sockerärter och rödbeta.

 

Alla de här är sådana som går att så tidigt på våren och inte kräver att jordtemperaturen ska vara någon viss grad (bönor och spritärter är exempel på sånt som är lite känsligare). Nu har du det roliga avklarat så behöver du någonstans att så också.

 

SN nyborjarodlingSockerärter, bondbönor och bladgrönt är alla superlätta att odla också för nybörjaren.

 

IMG 1150Här är min mammas pallkrageodling inklusive kattgaller.

 

Jag nämnde pallkragar och det är faktiskt ett jätteenkelt sätt att starta en odling. Får du inte tag på begagnade pallkragar så finns det att köpa nya (för en aningen större summa) på byggvaruhus. Varför det är en fördel att börja med odling i någon slags ram beror helt enkelt på att det dels är enklare att begränsa ogrästillväxten men så blir det också enklare att vattna och koncentrera vattnet till stället där det behövs. En annan fördel är att en upphöjd odlingsbänk ger ett litet försprång på våren när solen värmer från sidan istället för bara uppifrån.

 

När du har din pallkrage (eller om du spikar ihop en ram själv) så bestämmer du var du ska placera den. Det behöver inte vara det varmaste och soligaste stället på din gård, tvärtom är det till och med bättre om det inte är det så behöver du inte vattna så mycket. Om det är gräsmatta där du ska odla så räcker det med att sätta tidningar under pallkragen innan du fyller med jord. Är det däremot något slags ogräs kan det behövas lite tjockare lager tidningar eller paff för att förhindra att det växer uppåt.

 

Man räknar förresten med cirka 3 jordsäckar per pallkrage, så vet du hur mycket du ska handla hem. Och om du handlar jord på påse behöver du inte fundera på att gödsla till en början. Men efterhand tiden går och näringen i jorden blir uppanvänd så behöver du kanske ge lite gräsklipp, kissvatten eller nässelvatten (eller något du köper i handeln, men kom då ihåg att du kanske vill välja det som är närmast biologiskt...) för att grödorna ska orka växa sig stora.

 

iphone 162IMG 1149

 

Om du använder ogödslad jord är det bra att blanda i lite kompost, stallgödsel eller annat för att boosta myllan och sedan fylla på med något mer snabbverkande (de tidigare nämnda) efterhand.

 

Dags för sådd! Du behöver inte följa alla anvisningar bak på fröpåsen med radavstånd och avstånd mellan plantorna men rotsaker behöver lite mer utrymme för att kunna växa till sig så där är ett hett tips att inte så alltför tätt. Spenat, persilja, dill, mangold och sallat är det inte så stor skillnad på hur tätt du sår, det växer ändå. Kratta jorden så att det inte är alldeles stora jordklimpar på ytan och vattna ordentligt. Om du vattnar före du sår så behöver du inte störa de ibland väldigt små fröna där de ligger. Täck fröna med lite jord och sedan är det bara att börja vänta.

 

Så länge du väntar ska du komma ihåg att vattna regelbundet så att sådden inte torkar ut. Att vattna är liksom A och O. 

 

SN salladsexplosionSå här enkelt kan du också odla sallat.

 

Håll utkik här imorgon så får du läsa om en superbra utlottning för nybörjaren (och förstås också om du är intresserad av odling).

tisdag 15 januari 2019 - 11:44

Det började med ett frö

Hur kommer det sig egentligen att jag har mitt intresse för odling? Den frågan har jag fått många gånger och den är alltid lika svår att besvara. Men jag har min teori.

När jag var liten hade mina farföräldrar ett jättestort grönsaksland bakom huset. Vi pratar 300 kvm med alla tänkbara grödor bara för eget hushåll. Min fammo har varit hushållslärare i högstadiet och min faffa kunde mycket om jordbruk och natur. Grönsakslandet var välskött och frodigt tack vare  faffas pedantiska ogräsrensning, tålamod och kunskap.

 

IMG 0644Min första egna köksträdgård. Väldigt litet och enkelt.

 

SN faffa

IMG 0642Det är så här jag minns min faffa. Med baskern på snedd och med ett verktyg eller kameran i handen. På nedre bilden kärlekstallen som finns vid huset de byggde.

 

Det här grönsakslandet tror jag att är ett viktigt frö som har växt till det intresse jag har idag. Jag och mina bröder har fritt fått äta direkt ur landet och har dessutom serverats hemlagad husmanskost med de samma grönsakerna. Att fammo är lärare är också av betydelse. Det blev en vana för oss att kunna identifiera grönsakerna, dofterna och vilket kött som serverades till. Vi visste vilka ärter som skulle spritas och vilka ärter som var de vi kunde äta hela skidan av.

Problemet med att ha blivit bortskämd med råkost på det här sättet är att det tog ganska länge för mig innan jag lärde mig att tycka om varma grönsaker. Rova, Kålrot, Kålrabbi, Ärter, Morötter. Allt det där har jag alltid tyckt bättre om som de är och inte tillagade. När jag studerade till trädgårdsmästare frågade läraren i frilandsodling vad man använder kålrabbi till. Då visste jag inget annat än att den är jättegod att äta som råkost. Nu vet jag att den är supergod att använda i soppor eller ugnsbaka.

Ja ni vet hur det är med den kunskap man får så länge man är barn. Den finns kvar. Nu gäller det bara för mig att få mina barn lika intresserade och föra vidare vikten av att kunna odla egen mat.

torsdag 7 juni 2018 - 08:00

Våra framtida miljötänkare

Härom dagen fick jag hjälpa min moster med ett yrkesprov på dagiset där hon jobbar. Att jag kan bidra i studier till barnledare är lite otippat, men när ni hör i vad jag var inblandad så förstår ni.
Min moster höll i ett planteringstalko för dagisbarnen och deras föräldrar för att bygga upp ett trädgårdsland på dagisgården.

Det är ett fantastiskt initiativ och ett enkelt sätt att låta barnen bekanta sig med bra basråvaror. Mina egna barn har varit med i grönsakslandet från början, men jag har inte insett hur mycket de kan förrän nu när de börjar bli äldre. Jag tror på att låta barn välja och vraka i det skafferi som ett grönsaksland är. Låta dem smaka, spotta ut, grimasera och smaka på nytt en annan gång.

 

DB66A63E 2AA6 4B7B A0CA 2E3CC0A3427641CEF017 BDE3 4EBC 8466 7B4ABCB4CD9F

 

Jag blev inbjuden som expert, men det är inget jag skulle stämpla mig själv med. Men det som är basic finns ändå där, som jordbyggnad till exempel. Det som kändes som det viktigaste jag bidrog med på planteringstalkot var kanske maskarnas roll. Maskarnas arbete är att göra jord av löv, gräs och pinnar. Att hitta sånt material är barn experter på, så därför är det ett perfekt uppdrag att hjälpa maskarna i deras arbete.

Jag skulle önska att varje daghem tog mer fasta på grönsaker och odlande. Att fler anlägger små trädgårdsland bara för att standardisera odlandet i vårt samhälle. Småningom har vi kanske en generation som klarar av att tänka mer miljövänligt och odla en stor del av det som äts.

tisdag 13 mars 2018 - 10:54

Mina bästa böcker

Mina finaste böcker är mina trädgårdsböcker (och sagoböckerna från barndomen, men det är en annan story) och nu tänkte jag dela med mig av min top 3 av de som är mest inspirerande -i rangordning med början från nummer 3.

JPEG bild 89FAA0DB042F 1JPEG bild 89FAA0DB042F 6

 

3. Odla i pallkrage av Eva Robild

En riktigt lättläst nybörjarbok. Det var faktiskt min mamma som först köpte ett exemplar åt sig, och när jag bläddrade i den kände jag att jag kunde ha nytta av en egen bok. I boken kan man läsa om fördelar med pallkrageodling, hur man kan använda en pallkrage, tips på lättodlade grödor, ätbara blommor och så vidare. Man kommer inte odlingen på djupet riktigt, men det är liksom the finest.

odla i pallkrage

 

2. Rätt ur jorden av Bella Linde och Lena Granfeldt

Den här var länge min number one av flera orsaker. Det är först och främst en väldigt fin och väldigt välskriven bok, men så innehåller den också en värdefull skiss över hur man beskär fruktträd på rätt sätt, en tabell om hur mycket mat man får ut av en viss gröda på en kvadratmeter, växelbruk, näringslära, jordlära, spara & förvara och mycket, mycket mer. Det är en sån bok som odlaren kan plocka fram och kolla upp saker i. Här får man läsa in sig ordentligt på allt man kan behöva veta när man odlar.

ratt ur jorden

 

1. Odla året om med Lena Israelsson

Förra våren ordnades Trädgårdsyra i Korsholm, förutom att jag och Nina skulle föreläsa så kom också Lena Israelsson från Sverige som en föreläsare. Jag hade ingen aning om vem den här Lena var, och allra minst kunde jag tro att det var min nya idol. Det är en sån klok kvinna, vars bok är minst lika klok och väl värd att ha i sin bokhylla. Den här funkar både för nybörjaren och den mer erfarna odlaren. Innehåller en oslagbar lathund över en lång rad grödor och hur de funkar (grotid, snabbväxande, kallvädersväxt osv). Eftersom boken är indelad enligt odling under de fyra årstiderna så läser jag den under hela året och börjar sedan om igen.

odla aret om

lenaochsystrarHär är vi, en del av trädgårdskaffegänget, tillsammans med Lena Israelsson på trädgårdsyran 2017 

tisdag 13 februari 2018 - 08:33

Och där gick starten!

Nu orkade jag inte dra ut på lidandet längre. Jag var helt enkelt tvungen att släppa taget och kasta mig ut över stupet. Komma igång och låta känslorna styra. Det är förstås odlingssäsongen jag pratar om, jag har äntligen tillåtit mig så de första fröna.

Det är ingen hälsosam tid att vara odlare i januari, man vill så jättejättegärna så sina frön redan när granen kastas ut, trots att det är alldeles för tidigt. Nu i mitten av februari känns det ganska lagom att börja peta ner paprikafrön i jorden så att de trögisarna ska hinna växa till sig innan det blir varmt utomhus. De två sorter jag satsat på i år är en snacks-modell och en spetspaprika ('Hamik' och 'Lipari'). Det kändes som två passande sorter för den som älskar paprika.

JPEG bild 72F79A4C6DDB 1

För att samtidigt göra något kul med barnen sådde vi ärtskott och smörgåskrasse. Åtminstone ärtskotten äter barnen så att det står ut ur öronen på dem. Smörgåskrassen kan jag tänka mig att jag får för mig själv.

måndag 15 maj 2017 - 23:30

Ibland odlar jag med barnen.

Lenni

Ibland, någon gång när jag känner mig extra snäll och harmonisk (och inte har varit hemma med barnen hela dagen) så kan det hända att jag släpper till och låter Leon vara med och hjälpa till. Jag saknar tålamod så det går oftast inte så bra andra gånger. 

Här sår vi ärtor och bondbönor att driva upp i växthuset. Och kanske, kanske hinner vi få till en odlingslåda åt Leon också.

måndag 1 maj 2017 - 22:40

1 maj är ju arbetarnas dag...

Ack du kära maj vilken positiv känsla du bär med dig. Du lovar solsken, värme och vårigt väder, precis det som vi har gått och väntat på i en hel månad redan. De som har väntat extra mycket är trädgårdsfolket. Det har varit osäkert att så, plantera ut vårblommor, allt har varit fastfruset och det enda vi har kunnat göra är förså onödigt tidigt och sedan stå och stirra

Idag har jag visserligen stått och stirrat mellan varven, men mest har jag skyfflat jord, och burit pinnar. Traditionen bjuder nämligen att det ska arbetas i trädgården på första maj.


JPEG image 70CCA085E427 14JPEG image 70CCA085E427 9

 

När vi gick ut på förmiddan överföll alla måsten. Det fanns så mycket att göra att det blir svårt att veta var man ska börja. Jag började med att vattna i växthuset och sedan ladda upp en film på instagram när hönorna Lisen och Hildegard åt ur min hand. Sedan prioriterade jag ändå de odlingslådor som jag planerat in som ett sånt där bra ställe där det går att börja så tidigt. Nu är jag lite sent ute med att vara tidig,men nästa år kan jag utnyttja söderväggslådorna till fullo.

De här tre dubbelpallkragarna fyllde jag inte helt med jord. Jag odlar inget sådant som behöver två pallkragar djupt med jord (förutom svartrot, men det kan jag bra så någon annanstans) så då är det bara slöseri att fylla allt med jord. Förra våren tog vi ner en hägg som vi kvistade och radade och har legat på samma ställe sedan dess. Vi skulle gärna ha flisat kvistarna, men det är för dyrt att hyra en flismaskin. Men så på ett trädgårdskaffe-tillfälle berättade Anna om hugelkultur. Det handlar om att man lägger grovt trämaterial i botten och fyller på med finare kvistar ju högre man kommer och på det halvförmultnad kompost/halmbädd och sist mylla. Jag passade på att städa ur hönshuet för att få material  att sätta i lådorna. Men bra blev det och jag slapp skyffla jättemycket jord.

...Fast sedan skulle jag ju förstås ha skyfflat bort jorden ur de gamla odlingslådorna.

 

JPEG image 70CCA085E427 1Lådor i tre olika skeden. Längst bort med grenar och kvistar, sedan en där jag har lagt halmbädden på och sist en färdig med jord.

JPEG image 70CCA085E427 2Jag har samlat på mig ganska många pinnar, så det var dags att göra sig av med några.


JPEG image 70CCA085E427 11Södervägg. Här kommer det att växa bra innan högsommaren.

 

När jag gick in igen så hade det gått en arbetsdag, så nu har jag svårt att komma mig upp ur soffan och imorgon kommer jag antagligen vanka runt som en annan gås på jobbet.

torsdag 27 april 2017 - 19:02

Vår jord är död!

Mitt tunnelväxthus blev bara ett år gammalt och är nu förlorat, men det är inte hela världen. Vad som dessvärre är hela världen är hur våra jordar mår (jordar som i mylla och inte som i jordklot). Malin skrev redan om dokumentären, men jag kan inte låta bli att toucha ämnet lite jag också.

Härom kvällen sändes dokumentären "den sista skörden" på SVT. I mitt facebookflöde är det många som har reagerat på hur det verkligen är runtom i världen och jag själv blev nästan illamående när jag tittade på den. Fastän vi mer eller mindre alltid köper ekologiskt när det finns och dessutom odlar egna grönsaker så fick jag sådana skamkänslor och tårar i ögonvrån.

odla

Först och främst. Vi äter ganska mycket mer grönsaker idag än vad vi tidigare har gjort. Yey oss, tänker du... Men så var det den där lilla detaljen att det som produceras innehåller så mycket mindre näringsämnen än vad grönsaker och frukt gjorde förut när man gödslade med riktig kodynga och inte besprutade för minsta lilla ohyra. Jorden är död. På många ställen finns det inga mullämnen alls och då blir underlaget lite ökenaktigt som en hård skorpa. I det här växer det vi äter, och den enda orsaken till att det kan växa är för att producenterna tillför konstgödsel. Den så kallade "näringen" som till största del inte ens tas upp av växterna utan rinner ut i grundvattnet.

Det är inte bara ute i världen var den här misshandeln pågår. Vi är inte bättre här heller med våra ettåriga sädesslag som år efter år ska sås, underlaget ska plöjas, harvas och what not... och glöm då inte att näringen ska tillföras och skadedjur bekämpas. Våra jordar är lika levande som en sandhög och visserligen går det att odla i dem också om man kontinuerligt tillför näringsämnen. 

Vad vi behöver är mer organiskt material till jorden (mat åt maskarna!), växelbruk och grönträda. Det låter så gammaldags men jag skulle säga att det är ett modernt tänkande i och med att vi blivit mer medvetna om vad som pågår och att det är fullständigt idiotiskt att bruka sönder jorden på det sätt som vi gör. I synnerhet växelbruk skulle det vara så mycket bättre om dagens bönder sysslade med. EU sätter antagligen käppar i hjulen och tycker att ens skörd borde vara så stor som det bara är möjligt (häv på mera gödsel bara!).

odla 2

Växelbruk ja, det är det sättet att odla som gör att jorden inte utarmas och dör. Det finns grödor som tillför näring i jorden och grödor som behöver mer eller midre näring. Odlar man de här i rätt ordning så sköter naturen sig själv och man behöver inte tillföra sådana mängder näring som annars skulle krävas. Förutom näringen så är växelbruket ett måste om man vill undvika sjukdomar. 

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, och jag föreslår att det enklaste sättet att påverka är att handla lite bättre råvaror. Ekologiskt, närproducerat och grönsaker enligt säsong. Sedan är det ett steg i rätt riktning att odla ens en liten pallkrage med sallat åt sig själv om man har möjlighet. Så rekommenderar jag verkligen att du tittar på dokumentären, den är mycket sevärd.

måndag 6 februari 2017 - 15:39

'Black cherry' är på G!

Yes den gror! Förra våren köpte jag en tomatplanta av Maria och den tomaten visade sig vara så otroligt god att jag alrig vill ha någon annan tomat i mitt växthus. Nånej, men den var så god att jag råkade äta upp dem själv, lite i smyg för min familj. En stackars tomat offrade jag ändå för att kunna få frön till årets omgång tomater.

 

JPEG image 2175582B97DC 4

 

Det här måste ändå vara det enklaste sättet att ta frön och så nya plantor. Det är bara att kladda ut tomat-innehållet på ett hushållspapper och låta torka, sedan när du ska så är det bara att riva ut bitar med typ två frön på, sätta i en kruka och fukta på.

 

JPEG image 88527D611BCC 4

JPEG image 88527D611BCC 3

söndag 8 januari 2017 - 22:59

8 januari

Jag drömmer hela tiden. Tänk till exempel om jag hade råd att köpa hela den stora tomten söder om oss, den som sträcker sig över nästan hela kvarterets bredd. Då hade jag rivit bort det gigantiska huset och anlagt en megastor köksträdgård på en del och låtit får eller kor beta bredvid. Tänk vilken idyll mitt i centrum.

13DA5BDE A39A 432A 9ED2 9E59F3A4A762