Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'odling'

Välkommen på loppisrace, öppen trädgård och käpphästhoppning

Skrivet av Sandra Neuman 25.06.2019

loppisrace annons19IMG 6411tillsammansodlingtillsammansodling kapphast

Snart händer det här på källbacken i Nykarleby. Den sista juni, alltså nu inkommande söndag, blir det igen dags för det välbesökta loppisracet. Om du är beredd att gå 4 kilometer så kan du faktiskt besöka alla försäljningspunkter till fots. Över 40 försäljare på 4 kilometer! Parkera bilen och njut av vår fina omgivning.

 

38 gårdar på bara 4 km!

 

I år har vi också en bonuspunkt på kartan. Vi ordnar nämligen öppet hus på tillsammansodlingen och låter de som vill besöka vår, ännu inte prunkande, oas mitt i stan. För barnen finns ett gäng käpphästar stationerade och bara väntar på att få hoppa hinderbana. Det här är också en utmärkt plats för en picnic i det gröna! Vackert väder är beställt så bara leveransen håller ska solen skina mellan små tussar av moln. Det får inte bli för varmt heller.

Själv ska jag sälja bort ett stort lager barnkläder och leksaker för inga pengar alls. Möbler kommer du också kunna hitta på vår gård, till exempel barnsängar, bord och pinnstolar. Jag blir glad bara jag får tömt de får förvaringsskrymsel vi har i vårt gamla hus.

I samband med loppisracet brukar jag öppna upp min trädgård för den som vill titta runt. Så också i år. Det finns mycket halvfärdigt arbete, men det bjuder jag på. Kanske kan det ändå inspirera någon på något vis.

 

VÄLKOMMEN TILL KÄLLBACKEN!

 

Förutom den här klassiska kartan finns det också en online-karta på google maps. Då kan du enkelt ha kartan med dig i telefonen när du går omkring. Onlinekartan hittas här.

loppisrace19karta

 


Köksträdgården från himlen (fråga på det?)

Skrivet av Sandra Neuman 13.06.2019

vattentornet 13 junikokstradgarden oversikt 13 juniGarden oversikt 13juni

Själv är jag lite klaustrofobisk och tycker hissar är obehagliga. Inte ens fastän vattentornets hiss innehåller Finlands högsta väggmålning stiger jag in i den. Men varje år skickar jag upp min man (och numera också barnen) för att fota köksträdgården från ovan. Den ser inte mycket ut för världen så här tidigt på sommaren, men inom snar framtid är gångarna runt odlingslådorna täckta med halm och innehållet i lådorna lite frodigare och grönare än nu.

Vad blir du mest nyfiken på när du ser de här bilderna?

Kanske dyker en fråga upp i ditt huvud? Fråga! Fråga vad som helst om de här bilderna! ...Om du undrar var trampolinen är så gömmer den sig bakom träden efter den dagsfärska gräsklippningen. Hönshuset är också lite bortgömt från den här vinkeln.


Helg med tillsammansodlingen

Skrivet av Sandra Neuman 26.05.2019

De två senaste dagarna har varit lite extra roliga när vi byggt upp tillsammansodlingen här i centrum av Nykarleby. Natten till lördag drömde jag stressdrömmar om att det var så hett att ingen av deltagarna dök upp, men så blev det inte. Både den regniga lördagen och idag när solen stundom värmt ordentligt har det varit full rulle i odlingen.

Det är svårt att beskriva känslan av 10+ personer som bara fungerar stillsammans utan vidare direktiv. Jag och Ida som är projektledare har gång på gång fascinerats av hur snabbt och smidigt allting har byggts upp och hur vackert det kan vara med femton odlingslimpor plus ett potatisland.

Tillsammansodlingar borde byggas upp lite här och var i hela Finland. Det är ett så enkelt sätt att skapa mat när man hjälps åt och använder alla de kontakter man har för att samla material, delar på jobbet och samtidigt får ett socialt engagemang i samhället. Framför allt har man väldigt roligt tillsammans!

tillsammansodling startodlingslimpor forsta lagretMileon regnigtIda halmodlingslimpor halm

På lördag började vi med att samla ihop kvistar, grenar och grovt material att bottna våra odlingslimpor med. Vi har räfsat hela hästhagen och girigt samlat ihop alla löv vi har kunnat hitta. Regnet föll men var inte alls till besvär utan snarare tvärtom. Det var rent av skönt att ha något som svalkade, och picnic i en lada är inte illa alls.

Odlingslimpans recept är enkelt. Bottna formen med paff och tillsätt grovt material som grenar och kvistar, sedan finare material innan du toppar med stallgödsel och slutligen matjord. Som grädde på moset används gräsklipp för att förhindra att ogräset får fäste samtidigt som det håller jorden fuktig och ger näring åt grödorna. Allt det här organiska materialet kommer brytas ner likt en kompost och bli superfin, maskrik jord att fortsätta odla i år efter år.

odlingslimpor 2tillsammansodlings folkredo for saddtillsammansodlings saddodlingslimportillsammansodlingen

Söndagen bjöd på lite vackrare väder, ungefär 3 kubik kärrad jord, gräsklipp, mera kvistar, löv och flera odlingslimpor. Slutligen kunde vi börja så våra frön som kanske kan ses som ett slags del-mål i vårt mål mot en fin skörd.


Kål i tre stadier

Skrivet av Sandra Neuman 13.05.2019

kal tre steg

Jag tänkte bara visa de här tre stadierna av kål jag har i mitt växthus just nu. Jag räknar lite som så att när jag planterat om de största från den vita krukan så planterar jag något ur en bredsådd i samma kruka. På det sättet borde jag ha ett slags löpande band. Nu kan jag ju inte så ny kål i asken längst till vänster hur många gånger som helst, då kommer jag föräta mig på kål... men då kan jag istället börja förodla sallat och köra på samma koncept där!


Tillsammansodling Nykarleby

Skrivet av Sandra Neuman 08.05.2019

logoBLOGGv

När jag skrev det här inlägget förra veckan kände jag mig ganska hemlighetsfull. Så mycket var oklart då ännu, och allt kändes bara halvfärdigt. Nu ska jag berätta lite närmare om hela den här grejen med tillsammansodlingen som river igång nästa veckas fredag.

Hela tanken är att vi från början till slut ska göra det här tillsammans. Vi ska planera själva odlingens utseende, samla material, bygga upp, skyffla jord, så, vattna, sköta om, skörda och förstås dricka pauskaffet tillsammans. Vi ska riktigt arbeit ilag, som KAJ sjöng på skolmusik 2018. 

Det här är en kurs som Kredu är arrangör för, medan Ida holmström och jag håller i trådarna. Kurs och kurs, det känns faktiskt mer som ett projekt som har en möjlighet för fortsättning och utveckling. Staden Nykarleby är väldigt positiva till hela idén så vår förhoppning är att det ska rulla på.

Redan från början har vi sagt att alla ska vara välkomna i tillsammansodlingen. Det spelar ingen roll vilken ålder du är i, varifrån du kommer eller vilken grad av odlingskunskap du besitter. Alla ska kunna odla om man så vill. Du kanske bor i höghus eller spenderar halva sommaren på skären. Du har kanske fyra småbarn som inte tillåter att föräldern sitter stilla och sår. Hälsan kan också sätta stopp för det tunga arbetet med att bygga en odling. Eller så är det kanske bara så enkelt att du gärna skulle odla men tycker att det är jättetråkigt att ensam fundera, planera och göra allt. 

Jag är den där sista typen, som ibland kan tycka att det skulle vara roligare att ha likasinnade runt mig när jag sysslar i köksträdgården. För lika mycket som det är bra för miljön att odla egna grönsaker, är det hälsosamt för oss människor att röras i sociala sammanhang och hjälpa varandra.

Allt det här bygger tillsammansodlingen på. Det blir samma sak som ett gubbdagis, stick-café, stallhäng eller annan intresseinriktad social träffpunkt.

Mer information hittas på vår facebooksida. Projektet kan följas på instagram. Vill du hellre vara med där det händer kan du anmäla dig till projektet på tillsammansodlingnykarleby@gmail.com eller ring till Kredu (0447555618) det första du gör imorgonbitti.


Vi ska odla tillsammans!

Skrivet av Sandra Neuman 03.05.2019

De senaste veckorna har bloggen fått ge sin tid till förmån för annat. Ibland har jag jobbat, ibland har jag varit på kurs och däremellan bara haft jättedålig inspiration. Men framför allt har jag haft fullt upp med ett jätteroligt projekt!

Minns du att jag skrev om omställningskursen i början av året? Den där helgen där vi reflekterade över klimatfrågor och den värld vi lever i. Då när vi diskuterade vad vi kan göra tillsammans för att stärka gemenskapen i samhället fick jag en idé som jag inte kunde släppa. Jag ville odla grönsaker tillsammans med andra. Delar man på det tunga arbetet kan man faktiskt tillsammans skörda mycket mer för mindre arbete. Jag såg redan då var jag helst ville hålla till och jag såg för mitt inre hur roligt det skulle vara att inte alltid behöva sitta i sin ensamhet och rensa ogräs.

Den där visionen då i februari sattes i rullning när Kredu tillfrågade Ida om odlingskurs och Ida i sin tur kontaktade mig. Vi har chattat, förkastat och sparat idéer, haft möte efter möte för att sätta planerna, ringt runt och kollat upp, beställt frön och marknadsfört lite i smyg.  Vi har kollat intresset och det har visat sig att ganska många är nyfikna på det här. Nu börjar det vara nära med projekt Tillsammansodling i Nykarleby. 

tillsammansodling

Precis som i visionen ska vi hålla till på det finaste stället i hela Nykarleby, med stöd både från stadens sida, Kredu och många enskilda personer som tror på det här.


Jag är en glad människa

Skrivet av Sandra Neuman 14.04.2019

Jag är glad över det lilla i livet. Till exempel:

 

Det är inte alltid mina ungar är så sams så att de kan sitta så här i soffan.snalla barn

 

Palsternackan jag lämnade kvar i jorden går äntligen att skörda och steka i smör. fjolars palsternackafjolarets palsternacka

 

Alla kålplantor är omplanterade i större krukor.kal plantor

 

Jag fick tomatfrön från Grekland och sådde dem direkt. Tänk om det blir en supervarm sommar så kanske de här bara är tacksamma för värmen och torkan.tomatfron greklandgreklandstomater

 

Det går framåt med projekt tillsammansodling!

Du kommer att få höra (mycket) mer om det småningom.sommarmorotter

Kan du vara glad över det lilla i vardagen? Vad är du glad över just nu?


En vinterportlak som gerillatodlat sig själv

Skrivet av Sandra Neuman 11.04.2019

Ja se där! Jag hade nästan glömt bort att en vinterportlak blommade i växthuset i höstas. Nu när jag använder jorden för att kruka om kål hittar jag små plantor som börjat växa. Jag säger bara välkommen! Allt grönt som går att äta får växa!

Gruvsallat


Nybörjarens guide till grönsaker

Skrivet av Sandra Neuman 10.04.2019

Det här inlägget är tänkt som en språngbräda för att du som vill odla egna grönsaker ska våga. Sist och slutligen är det inte så svårt och att misslyckas är inte farligt alls. Jag har jobbat med texten i en månad och det kan säkert märkas på stilen att jag skrivit i omgångar. Jag har delvis lämnat bort så-anvisningar som radavstånd och plantavstånd eftersom den infon hittas bak på fröpåsen och varierar ibland till och med mellan samma gröda men olika sorter.

Enligt gammalt ska man så på friland i maj. Du behöver alltså inte nu känna att det är för sent för att så bara för att jag redan petat ner så många frön. Tvärtom är det jag och många andra galningar som är tidiga och utmanar lite istället för att ha tålamod. Du kan vänta en månad ännu innan du sår på friland, men en del grönsaker kan sås lite tidigare än andra.

Det är precis det om vad som kan sås tidigt jag ska försöka reda ut i det här inlägget. Hoppas du hittar lite inspiration till att prova på något nytt!

 skordare

För att göra det lite enklare kommer först en kort ordlista.

Friland = Trädgårdsland under bar himmel
Förkultivera = Så frön inomhus för att sedan palntera ut
Brukbar jord = Jorden har tinat och går att använda
Avhärda = Plantor som växt inomhus måste avhärdas för att vänja sig vid det kallare klimatet ute. Har du inget växthus börjar du med att lyfta ut plantorna (OBS! i skuggan!) med fiberduk under dagen för att successivt låta dem stå ute längre tider och med mindre skydd. 
Frostrisk = I Österbotten infaller järnnätterna i mitten av juni, först efter det kan frostrisken räknas vara över.
Väldränerad = En jord där överflödsvattnet inte samlas utan istället rinner bort.

 

TOMAT:

- Så inomhus i februari.

- Tomater behöver lite varmare för att gro, ställ gärna på golvvärme och flytta sedan till ett lite svalare men LJUST ställe.

- För lite ljus och varm luft ger långa och rangliga plantor.

- Odla gärna i mjölkförpackningar. Vik upp sidorna och fyll på med jord vartefter plantan växer. Då bildas nya rötter längs stjälken.

- Ta bort "tjuvar", det vill säga sidogrenar som plantan gärna vill skicka ut från stjälken. De stjäl energi som behövs för att utveckla tomater.

- Ge näring!

tomat omskolning 

 

VÄXTHUSGURKA:

- Så inte mer än cirka fyra veckor innan utplantering.

- Känslig för frost och för kall jord

- Bildar sidorankor som ska tas bort till gurkornas fördel.

- Har du inte odlingslådor i växthuset kan du odla i en hink på minst 10 liter.

- Vattnas mycket för att kunna utvecklas (gurkor består mest av vatten), men ha väldränerad jord så vatten inte samlas vid rötterna.

 

PAPRIKA/ CHILI:

- Sås inomhus i januari för att hinna utvecklas och ge skörd.

- Det finns sorter som passar både växthus och friland men är överlag en väldigt värmekrävande växt

 

PUMPA/ ZUCCHINI/ SQUASH /FRILANDSGURKA:

- Sommarsquash odlas oftast för direktkonsumtion, men hållbarheten är relativt bra ändå

- Vintersquash är samma sak som pumpa och kan lagras i rumstemperatur ett par månader

- Zucchini är samma sak som sommarsquash

- Förodlas men behöver inte sås alltför länge på förhand eftersom de växer i raketfart. 4 veckor räcker gott och väl.

- Planteras ut men måste skyddas från frost

- Sommarsquash/Zucchini beter sig olika beroende på väder. Ibland kommer det hur många frukter som helst på en säsong och ibland bara några.

- Vintersquash/Pumpa slingrar sig ofta långa vägar från sin urpsrungsplats och tar upp väldigt mycket utrymme.

- Sommarsquash slingrar sig inte men brer ut sig där den står. Räkna en kvadratmeter till förfogande för en planta.

- Frilandsgurka går att ha både till direktkonsumtion och för att göra inläggningar av

 

SPENAT:

- Klassas som en lättodlad och snabbväxande gröda.

- Sås direkt på friland.

- Blir bäst vid regelbunden bevattning.

- Skördas från att det är små söta babyleaf.

- Så i omgångar från det att jorden går att bruka och fram till midsommar ungefär. När sommarvärmen kommer blir det helt enkelt inte bra (en typisk kall, finsk sommar går det att så hela säsongen). I slutet av sommaren går det att så en omgång till.

 

MOROT:

- Så direkt på friland när jorden är brukbar

- Dra upp en fåra i jorden och sätt fröna i den. Täck genom att dra över lite jord från sidan av fåran

- Så glest, cirka 1 cm mellanrum, då har du ändå material att gallra bort och använda.

- Gallringsskörda när morötterna växt till sig och börjar söka sig mot varandra (ät det du gallrar)

- Sommarmorötter odlas främst för direktkonsumtion under sommaren. Vintermorötter skördas sent på hösten för att lagras över vintern.

 

SALLAT:

- Så direkt på friland när jorden går att bruka

- Eller förkultivera inomhus för att ha små plantor att plantera ut när frostrisken är över. Obs! Kom ihåg att avhärda!

- Dra upp en fåra att så i och täck fröna med jord.

- Plocksallat går att så lite tätare än huvudsallat som behöver utrymme att bre ut sig på.

- Så i omgångar under hela säsongen för att alltid ha sallat att skörda

- Sallat behöver mycket vatten för att inte bli besk

sallatshuvud

 

ÄRTER:

- Med ärter får du vara lite observant när det kommer till vilken sort du har. Sockerärter eller spritärter.

- Sockerärter är de som är tunna och som man äter hela med skida och allt. De kan du så redan tidigt på våren när jorden går att bruka.

- Spritärter är de som man spritar (tar ärterna ur skidan). De är lite känsligare och ska inte sås för tidigt (då kan de ruttna bort), vänta till maj ungefär.

- Är det höga ärter du sår kan det vara lönsamt att redan tidigt fundera ut hurudana stöd du ska ha när de växer. Sly som man sticker ner i kors/flätar (bildar ett rutmönster) är tillräckligt.

 

BÖNOR:

- Bönor (utom bondbönor) är känsliga för kall jord och frost. Jorden behöver vara 15 grader då du sår. Det är oftast juni som gäller.

- Blötlägg bönorna i vatten ett par timmar så spricker de lättare.

- Om du vill ha ett försprång går det bra att så bönorna inomhus eller i växthus och sedan avhärda dem innan de planteras ut.

-Se till att mellanrummet mellan plantorna blir tillräckligt stort så att det inte bara blir en enda stor grön massa där det är svårt att se bönorna sedan.

 beans plantor

 

BONDBÖNOR:

-Till skillnad från andra bönor är bondbönorna ganska härdiga. Redan när jorden bara är 5 grader kan du så dem.

- Blötlägg bönorna ett par timmar till ett dygn innan sådd.

- Tänk på avståndet mellan plantorna.

- Om du inte vill fixa stöd åt bondbönorna kan du bara klippa av dem ca en halvmeter från marken. Bönorna i toppen blir sällan färdiga ändå, och så brukar bladlössen samlas i toppen och med dem en massa myror.

- Du känner av bönan inuti skidan när den är skördeklar.

- Bönorna tas ur skidan när den ska ätas.

 

RÄDISA:

- Så direkt på friland direkt det går att krafsa i jorden

- Sätt inte fröna för tätt, rädisorna ska kunna växa till sig.

- Rädisor växer ganska fort, en del sorter heter till och med "fjorton dagar", men normalt får du räkna med kanske 20.

- Vattna väldigt mycket! Om du inte vattnar så kommer rädisorna bli starka och peppriga.

liten radisa


MANGOLD:

-Mangold är en bladgrönsak som till först kan skördas som baby leaf och användas på samma sätt som spenat.

-När mangold växer blir stjälken grövre och kan då användas som till exempel kokt, stuvad, gratinerad eller i en coleslaw.

-Du kan så mangold på friland redan tidigt på våren och skörda hela sommaren och hösten. 

-Är vintern mild kan den i bästa fall övervintra och ge små blad nästa vår.

 

DILL:

- Går att så tidigt på våren så snart jorden går att bruka

- Dra upp fåror i jorden och strössla frön ganska tätt

- När dillen växt sig 15-20 cm skördas en första omgång.

- Om du lämnar kvar ca 5 cm vid första skörden så kommer det att växa upp nytt en andra gång.

- Så ny dill för att ha kontinuerlig tillgång.


PERSILJA:

- Så tidigt på säsongen, persilja tar länge på sig att växa sig stor

- Klipp ner till 5 cm så växer det upp nytt

- Slätbladig persilja har mer smak än den krusbladiga (som odlas mer som dekoration än för konsumtion)

- Om vintern är mild kan det lyckas med övervintring på skyddat läge

 

RÖDBETA:

- Ur ett rödbetsfrö kommer det oftast fler plantor. Du kan (men inget måste) försiktigt sära på dem och plantera längre ifrån varandra så att de har chansen att utvecklas.

- Om du inte vill använda alla plantor som kommer ur ett frö kan du gallra när plantorna är ett par centimeter. Ät då upp småplantorna du gallrar bort.

- Så direkt på friland när jorden har torkat upp.

- Det går bra att driva upp plantor i pluggbrätte eller små krukor för att plantera ut vartefter. 

- Rödbetor går att skörda från att de är golfbollsstora och framåt. Koka, gratinera, stek, ugnsrosta osv.

- Blasten är också ätbar. Exempelvis går den att använda i coleslaw, sallad eller att steka.

punajuuri

 

POTATIS:

- Allra enklast är det att köpa en påse ekologisk matpotatis i matbutiken och använda som sättpotatis.

- Vill du ha mer specifika sorter finns sättpotatis att köpa i trädgårdshandeln och nätbutiker.

- Traditionellt drar du upp en fåra i jorden och sätter ner potatisar med ca 30 cm mellanrum och täcker med jord.

- Du får ett försprång genom att sätta potatisarna på förgroddning ungefär 4 veckor innan du tänkt sätta ut dem. Då sätter du jord i en låda och potatisarna på jorden. Då kommer den att skicka rötterna neråt och grodden uppåt. Vid utplantering måste du hantera potatisen väldigt varsamt för att inte knäcka groddar och rötter.

-När blasten på potatisen växt 10-20 cm över jorden ska du kupa, det vill säga puffa upp jorden på blasten så att den får mer att växa i och också så att solen inte ska nå potatisen.

- Potatisen innehåller små halter av ämnen solanin och chakonin. När potatisen utsätts för solljus kommer halterna av de här giftiga ämnena att stiga. Undvik därför potatis som blivit grön från solen och kom ihåg att kupa ordentligt med jämna mellanrum.

-En potatis som förgroddas är färdig att skörda efter cirka 8 veckor. Sätter du den direkt på friland får du räkna med 2-4 veckor längre.

 

PALSTERNACKA:

- Palsternacka ska sås direkt på friland. Den är känslig och går inte så bra alls att driva upp i krukor.

- Använd färska frön för att vara säker på att det kommer gro. 

- Så fler frön på samma ställe (tex 3 st) för att vara säker på att få åtminstone ett frö som gror.

- Palsternacka tar lång tid på sig att gro och växa till sig, men om många av fröna gror går det att skörda små rotfrukter runtom för att få en som växer sig stor.

- Det löns att ha en porös jord, palsternackor sitter fast bra där de är och ännu bättre i hårt packad jord.

- Det finns inget som är så gott som smörstekta palsternackor med lite salt på!

- Palsternacka kan stå kvar i jorden ända till våren och skördas då jorden tinar.

palsternacksblad 


RUCCOLA:

- Det finns kanske inget som är så lätt att odla som ruccola. Det gäller bara att inte så för mycket så att man hinner använda allt.

- Sådden vattnas ordentligt så blir slutresultatet inte alltför starkt.

- Jordloppor gillar att knapra på ruccola. Så tidigt så kanske du hinner få din del innan jordlopporna kommer lite senare på våren.

 

 

BLOMKÅL/BROCCOLI/HUVUDKÅL/GRÖNKÅL:

- Kål behöver skyddas med fiberduk eller kålnät (direkt vid sådd) för att inte bli uppätna av kålfjärils- och -malens larver.

- För oss här lite längre norrut löns det att förodla broccoli och blomkålsplantor för att hinna få skörd.

- Om kålplantor inomhus växer sig långa kan du plantera ner den ända till första bladparet när du lägger i större kruka.

- När den första buketten (toppskottet) på broccoli och blomkål är skördeklar kan du skära bort det och låta plantan stå kvar. Då brukar det utvecklas sidoskott.

- All kål behöver ordentligt med näring för att utvecklas ordentligt.

- Kål tar väldigt mycket utrymme i trädgården men växer inte jättesnabbt, så du hinner odla spenat eller annat snabbväxande runtom.

- Kål är köldtåligt och kan stå kvar i jorden en bra stund på hösten. Grönkål kan stå kvar hela vintern.

- Grönkål kan skördas blad för blad nerifrån. Jag brukar sätta en del i frysen ganska tidigt på säsongen.

blomkal toppskott

 

ROVA:

- Det finns flera olika rovor. Majrova och svedjerova bland annat.

- Rovor är faktiskt en av våra äldst odlade grödor och var tidigare viktig både för människan och djuren.

- Växer snabbt och behöver skördas ganska fort för att inte bli förväxt. Passar därför bäst att så i omgångar.

- Lättodlad kålväxt.

- Majrova är aningen sötare

- Äts som råkost eller används som andra rotsaker

 

KÅLRABBI:

- Lättodlad kålväxt som bildar sin rotklump ovanpå jorden.

- För att få snabb skörd kan du förodla inomhus, men det går utmärkt att så direkt på friland tidigt på våren.

- Kan ätas som råkost eller användas som andra rotsaker

 

kalrabbi

 

KÅLROT:

- Lättodlad kålväxt som sås direkt på friland när jorden reder sig.

- Får växa till sig hela säsongen och skördas på hösten

- Kan förvaras svalt hela vintern

 

SELLERIKÅL (PAK CHOI och TATSOI):

- Mycket köldtåliga typer.

- Går ofta under asiatisk kål men heter också sellerikål

- Kan sås tidigt på våren, men ett försprång får man om plantorna drivs upp i förväg.

pak choi

 


MAJS:

- Så majs inomhus och plantera ut på en varm plats.

- Lägg flera plantor nära varandra så får de dels stöd men också hjälper varandra att pollineras (majs vindpollineras)

- Låt bli att plantera om alltför många gånger, majs är känslig att hanteras men växer däremot snabbt och bör planteras ut direkt frostrisken är över

- Majs är redo att skördas när kolvens hår (på toppen) torkat. Kolvens topp ska också vara mer rundad än spetsig

 

KNÖLFÄNKÅL:

- Kan sås direkt på friland i slutet av maj eller mitten av juli. Kan också förodlas för utplantering. 

- Vid förodling bör man vara försiktig med rötterna, om de skadas kan fänkålen gå tidigare i blom.

- Knölfänkål är känslig för kyla, kall jord och uttorkning.

- Skördas när knölen vid jorden utvecklats ordentligt

knolfankal

 

SVARTROT:

- Jag brukar så svartrot så tidigt som det bara går, men eftersom den tål köld och kan övervintra i jorden går det att så nästan när som helst.

- Jorden bör vara stenfri och lucker. Svartroten kan bli nästan hur lång som helst och blir svår att skörda om den delat sig om den råkat på en sten.

- När du skalar svartrot ska du lägga den direkt i en skål med kallt vatten så länge du skalar resten. Den blir nämligen svart om den ligger i rumstemperatur. Jättegod att steka i smör.

 

VITLÖK:

- Vitlök sätts vanligtvis sent på hösten.

-Det finns också sorter som sätts på våren.

- Sätt klyftorna en och en med ordentligt mellanrum så att de kan utvecklas väl.

- Vitlök behöver mycket näring för att bilda klyftor

- På våren och försommaren kan en del av blasten användas i matlagningen. Ta aldrig bort all blast från en vitlök.

- När blasten lägger sig och börjar vissna är vitlöken färdig att skörda (krafsa bort jorden och kolla för säkerhets skull)

- Efter skörd ska vitlöken torka. Häng upp den på ett torrt ställe så att luften kan cirkulera. Det tar ett par veckor.

- Om vitlöken får stå kvar i jorden bildas små vitlökar i toppen. De kallas bulbiller och kan sättas på hösten för att nästa höst vara lite större och sättas igen en gång innan de följande år är vitlökar.

garlic

 


LÖK:

- Lök odlas oftast från sättlök. Det går att så men tar längre tid på sig att utvecklas

- Sätt sättlöken med fem centimeters mellanrum och bara så djupt att toppen sticker upp.

- Jorden ska vara väldränerad för att inte lökarna ska ruttna

- Blasten går att använda i matlagning, men ta inte all blast från en lök utan istället lite av varje.

- När blasten lägger sig är löken skördeklar. Ta upp och låt torka på en torr plats, gärna hängande.

- Förvaras i rumstemperatur


PURJOLÖK:

- Så purjolök inomhus tidigt på säsongen för att den ska hinna utvecklas ordentligt.

- Använd en djup låda och bredså fröna. Ställ gärna svalt så blir purjolöksplantorna inte så långa. Planteras enskilt när de växt till sig.

- Planteras ut på våren och får stå kvar i jorden till hösten.

- Sommarpurjolök används under säsongen medan vinterpurjolök kan stå kvar hela hösten och vintern.


Trädgårdsnytt

Skrivet av Sandra Neuman 26.03.2019

Nu är vi redan inne på tisdag och har ekonomivecka och allt på sevendays. Jag har också tänkt beröra ämnet en aning men nu till en början måste jag uppdatera från trädgårdsarbetet. 


För mig är det viktigt att det finns dokumenterat från köksträdgården så att jag kan titta tillbaka senare och lära av mig själv. Många har trädgårdskalender (bland annat cindyekman.com) och jag kan känna att inspirationsboosten kommer över mig och att jag också vill ha en sådan. Men så har jag testat så många gånger redan och bara lyckats skriva in ett par dagar innan jag glömt. Jag har  använt en 10-årskalender och igår när jag slog upp den för att göra ett nytt försök så visade det sig att det var exakt den här dagen ifjol jag sist skrev. En 10-årskalender i A5-storlek är inget jag rekommenderar, det blir alldeles för lite utrymme att skriva på.


Då är det bättre för mig att ha en trädgårdsblogg där det ryms obegränsat med text med tillhörande bilder.

 

Det här är aktuellt från vår köksträdgård: 


I odlingslådorna på friland har vi fortfarande mat att hämta. Problemet är bara att jorden fortfarande är frusen. Nu testar vi täcka in lådorna med svart jordgubbsplast för att få solen att rikta sin värme och få jorden att släppa palsternackorna och morötterna.

Om det fungerar får vi se om några dagar.

inplastad odlingPalsternacka

 


Av naturliga skäl händer det mer i växthuset just nu än på friland. Det är väldigt varmt på dagen medan det blir aningen svalare nattetid. För att motverka temperaturskillnaden har jag täckt in kallsådderna med ett par lager fiberduk och på det konstruerat en växttunnel av plast.

Bilderna är tagna ungefär samtidigt, men solen hann försvinna bakom vattentornet och vi hamnade i skuggan

växthus solVäxthus vinterväxttunnel

I bortre änden av växthuset har vi numera en odlingslimpa. Där tänkte jag att det blir bra för tomaterna att växa i sommar. En odlingslimpa är en slags lasagne av trädgårdsmaterial där du börjar med grova grenar i mitten och jobbar dig utåt med finare material som kvistar, växtdelar och gräsklipp.

Min odlingslimpa fick också en boost i form av två bokashihinkar. Dels ger bokashi mycket bra näring, men för mig handlade det också om att få tömt hinkarna innan nästa bokashihink ska tömmas inifrån.

bokashiOdlingslimpa

 

 

Avslutningsvis kan vi också rapportera att kålfröna som kallsåddes tidigare inte ännu har grott. Det om läget i landet lagombackan. Gokväll.

Kallsådd kål