Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'pengar'

Pengar och trädgård

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2019

Nu är inte pengar och ekonomi det jag brinner allra mest för. Jag är helt enkelt ingen siffermänniska. Som de flesta familjer är det mat och amorteringar vi sätter största delen av lönen på. Allra minst tror jag vi sätter på kläder och lyxigheter. Det går runt och det är det viktigaste.

 

Det om det. Vad kostar då en trädgård? Vad får en hobby kosta? Får en hobby som ger mat kosta lite mera än en hobby som "bara" ger en människa glädje?

 

Jag tycker absolut att en hobby som ger något tillbaka till familjen och påverkar ekonomin, kan få kosta lite mera än det som bara tar pengar (men ger nöje). Det är förstås bara min egen värdering i frågan. 

kokstradgarden15

parken15

 

De första åren vi bodde här gick det åt en hel del pengar i trädgården. Vi hade inga fruktträd, bärbuskar eller annat ätbart. Inte heller någon egentlig blomrabatt. Jag har ingen redovisning för hur mycket trädgården skulle vara värd i rena pengar, men tack vare plantloppis, perenn-rea, presentkort och att det är ganska enkelt att dela perenner, har vi sparat en del. Att ha tålamod sparar också på slantarna per år när inte allt behöver vara färdigt på en gång. Nu är det mest de lökar jag petar ner på höstarna som känns i plånboken, men bara man väljer sådana som kommer på nytt år efter år så kommer den utgiften försvinna också. 

Om trädgården bara är en sån hobby som ger glädje i mitt liv, så är köksträdgården  den hobby som ger tillbaka mest för pengarna. Fröpåsar kan kosta en hel del om man inte väljer rätt försäljningsställe, men då får vi äta egenodlade grönsaker hela sommarhalvåret. Visst köper vi både gurka, paprika och tomater som komplement till allt annat grönt, men den utgiften är en droppe i havet av det vi själva odlar.

 

Här är fem spar-tips för dig som ska anlägga en trädgård:

- Besök plantloppisar eller köp plantor på facebookgrupper för växtbyte/handel.

- Ha tålamod. Det kostar mindre att köpa små plantor än att handla hem en jättestor buske direkt.

- Handla dina växter när det är rea vid trädgårdshandlaren.

- Fråga dina vänner med trädgård om de har perenner att dela med sig av.

- Om du ska göra grus- eller barkgångar löns det att sätta markduk/rotspärr under. Det förhindrar ogräs från att växa upp och dessutom sjunker inte materialet ner i den befintliga jorden lika fort.

 

Blomstrandetradgard

 

 

Och så fem tips till dig som vill ha en köksträdgård men inte punga ut med flera månadslöner:

- Bygg din egen jord. Det vill säga kompostera växtmaterialet du har (löv, kvistar ogräs). Kanske du har ett stall eller bondgård i din närhet som du kan få stallgödsel från?

- Bokashi är bra att boosta en näringsfattig jord med. Du vet den där jorden från fjolårstomaterna till exempel. Dessutom får du plötsligt nytta av dina matrester!

- Leta reda på den fröförsäljare där priserna inte är överdrivna. Lite research och du har sparat många euron.

- Använd befintligt material. Du behöver naturligtvis inte ens ha odlingslådor i din köksträdgård, men om du vill så är det lika bra att använda det material du har istället för att köpa nytt. Kanske har någon släkting en hop med brädor som du kan få?

- Byt frön. Det finns mängder med odlingsmänniskor överallt i landet. Dela på fröpåsarna! Du behöver kanske inte alla ärtor och din kompis kanske inte behöver ha mer än hälften av morötterna?

 

kokstradgard15krasse15fropasar15

Vad en trädgård får eller inte får kosta kan bara du själv bestämma. Det går att göra jättestort och jättedyrt. Stort och sparsamt... eller varför inte lagom stort och lagom dyrt för just din ekonomi.


Och mina pengar då?

Skrivet av Sandra Neuman 06.02.2018 | 1 kommentar(er)

Hanna här på sevendays funderade över pengar och vart de egentligen tar vägen. Det brukar jag också fundera över, men så vet jag på samma gång att vi sätter väldigt många slantar på den mat vi äter. I det stora hela är det räkningarna och maten som slukar våra löner i det här hushållet.

JPEG bild A977D1E49CDC 1

 

För att ta reda på den bittra sanningen håller vi faktiskt för tillfället på att kartlägga hur mycket vi lägger på matvaror. Vi är till och med så specifika att vi räknar antalet kattmatsburkar, liter mjölk och hur många hinkar turkisk yoghurt vi tar hem. Vi tar inte för en specifk månad utan räknar nu under den här löneperioden från 25 januari till 25 februari. Varför vi gör det här? Bara för att egentligen se hur våra vanor ser ut.

Det som vi den senaste tiden har insett är att i höstas när vi köpte inhemska, fina broccolin som vi skar i bitar och satte i frysen så gjorde vi oss en väldigt stor tjänst. Istället för att nu i den bittra vintern behöva köpa dyra, spanska, besprutade broccolibuketter så kan vi med lätthet ta en burk ur frysen och vara säker på vad innehållet är. Att frysa in bra mat på hösten spar alltså både på ekonomin, miljön och på den egna kroppens gift-intag.

 

JPEG bild A977D1E49CDC 3Bönor finns det också en hel del av i vår frys.

 

Kartläggningen kommer det en sammanfattning av i slutet av månaden.