Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'perenner'

På 32-årsdagen

Skrivet av Sandra Neuman 17.07.2019 | 1 kommentar(er)

Någon frågade nyligen om jag har haft någon 30-årskris, men det kan jag inte påstå. Att bli 32 känns inte heller någonstans i kroppen. Idag  den 17:de juli är det min födelsedag och jag tänkte visa hur jag har firat i flera dagar i år. Det är mest bara bilder, för nu plötsligt har jag hittat ivern att fota igen. Håll till godo.

Och vad får en 32-årig trädgårdsmänniska för presenter egentligen?

villarosmamma och barnmileas fiskstrandkantstrandgras

Vi tjuvstartade med ett litet kalas på villan i söndags. Om man behöver slippa stress är ett kalas hemma (då behöver man städa) inget att satsa på, så då informerade jag klanen att den som är på villan är bjuden på tårta till eftermiddagskaffet. En envåningstårta med jordgubbar och grädde, en mini-vegantårta och ett turistbröd slapp jag undan med. Och inte behövde jag städa heller. Abborrarna ville däremot inte vara med på något firande, så de valde att inte alls nappa på erbjudandet.

 

sandra 7 arDen här bilden från 1994 fick jag av mamma idag. Jag minns den där dagen när vi lekte med påslakan i blåsten vid villan.
Och jag minns hur mycket jag tyckte om den där my little pony-tröjan.

fodelsedagsbarntartason i motljusEtt glatt födelsedagsbarn, hennes tårt-snåla avkomma och en tårtnjutare i motljuset.
Födelsedagshelikoptern härstammar kanske den också från 1994 eller något liknande.

solrosfiskarsvattenstankJag vet att jag behöver pusha på med lite födelsedagsönskningar åt olika håll, därför föräras jag också alltid med nödvändigheter som jag vill ha/behöver. I takt med att jag förstorar köksträdgården blir vattenslangen otillräcklig. En sån här snygg förlängning från fiskars känns som en ganska smidig lösning för att nå ända bort till plommonträden. Det finns inget bättre sätt att testa en ny vattenslang än att låta barnen springa genom ett sirligt regn i motljus.

garden florafodelsedagsperennerschersminFör ett par år sedan förlorade jag mitt gula plommonträd 'Onega' till vinterns hårda grepp. Sedan dess har jag sörjt de söta små frukterna och hela tiden tänkt på att jag borde skaffa ett nytt. När mommo å moffa en dag frågade vad jag önskade mig till födelsedagen blev svaret enkelt. Ett plommonträd. När jag så igår hämtade ett sånt från Garden flora i Bennäs passade jag på att förära mig själv ett par perenner till min 32-årsdag. Riddarsporre, Astilbe, Älggräs, Veronika och Dvärgbergenia. Precis sånt som en trädgårdsmänniska behöver ha.

Den bästa presenten kommer ändå efter helgen 
när två veckor semester hägrar.


Det är hela trädgården som räknas

Skrivet av Sandra Neuman 27.06.2019

terrassenTerrassen byggde vi 2013 när Leon var liten och vi saknade ett skyddat ställe att vara på.

tegelstensstig

parasollblad

kokstradgard

vaxthuset 26juni

Jag kan inte påstå att jag vantrivs alls på vår gård. Alla delar har något speciellt och drar till sig min uppmärksamhet precis då när jag behöver den sortens ögongodis och terapi. En kväll kanske jag känner för att gå runt i köksträdgården och titta på grödorna där, dra upp lite ogräs mellan raderna och konstatera att en ny blåklint slagit ut. En annan kväll föredrar jag att njut av perenner och buskar, då går jag bara utanför ytterdörren och tar en titt. Är kvällen ljum och myggorna få är det riktigt skönt att sitta på vår terrass. Jag tycker inte om att behöva välja en del som favorit när det är helheten som är som allra bäst.

Måste jag däremot välja en del som jag ogärna lägger ögonen på är det absolut vid staketet där ogräset frodas som inget annat. Det går lite uppåt från gräsmattan och det är svårt att få något att se snyggt ut känner jag. Eller så har jag bara inte satt tillräckligt mycket tid på det området ännu för att känna mig nöjd.

Det som är så fint med att ha besök i trädgården är att jag varje gång kan förundras över hur vi orkade göra så mycket på så kort tid. Att det bara handlar om ett par år från att vi flyttade in 2010 och började förvandla gräsmattorna till att ha en grön oas och en fantastisk köksträdgård. Man blir tacksam och ödmjuk mot sig själv på något vis. Vi har "måra åpå" bit för bit och inte skyndat fram en helhetslösning, det är så vi har orkat samtidigt som vi har tagit hand om och uppfostrat två barn.

Att bygga en trädgård där det bara finns gräsmattor tar sin tid och kostar pengar. Men det ska få vara ett långtidsprojekt för att kunna bli bra och för att inte du som människa ska bli utmattad. Trädgård är inte equal stress. Trädgård ska vara njutbart redan i uppbyggnadsskedet. Därför är det bästa tipset jag kan ge att ta det i delar. Jobba på en liten del i taget och låt resten av områdets design mogna. Och var modig. Ta ner en stor buske om du tror att det kan bli bättre på ett annat vis. Det kan löna sig.

 

Summa summarum.

Dela upp arbetet i delar och över flera år.

Lyssna på kroppen. Var modig.


En ångestdämpande rabatt. Tack!

Skrivet av Sandra Neuman 24.06.2019

Kategorier:
Taggar:

8DB5651E EA47 47CC 82CC DE76242241C8

Det första jag gör när vi kommer hem från en villahelg är inte att bära in packning, gå till postlådan eller mata katterna. Jag går till köksträdgården och växthuset för att kolla läget. Är man hemifrån två dygn så syns det mycket tydligt hur fort allt växer. Här och där blommar blåklint och vallmo. Sockerärterna har växt det dubbla och det jag sådde förra veckan har äntligen grott.

Efter min runda i köksträdgården gick jag på min stig av tegel och suckade över min ångetsfyllda -nej jag menar våtarvsfyllda- rabatt. Drog bort en tuva. En till och en till.

Den perenna delen har jag haft ångest över att bara gå förbi. Lusten att börja krypa runt och dra bort våtarv och små plantor stjärnflocka har aldrig infunnit sig i år. Vanligtvis gör jag den första rensningen ganska tidigt, ungefär när de första myggen kommer. Men grejen är den att jag grävde bort den läckande dammen i slutet av förra sommaren och då lämnade det dels ett stort hål mitt i rabatten och massor av stenhögar runt hela området.

Lusten att rensa infann sig plötsligt. Väldigt plötsligt kan jag till och med påstå. Först ett par timmar senare när mörkret lagt sig, myggorna blev tokiga och det kändes kallt om mina ben gick jag in. Då såg det faktiskt redan mycket bättre ut i rabatterna än vad det gjort tidigare*

*Det är ingen garanti att det ser bättre ut. Ibland blir jag så crazy att jag gräver upp, flyttar om eller bara får någon helt annan idé.

 


Den perenna delen av trädgården

Skrivet av Sandra Neuman 20.06.2019 | 1 kommentar(er)

tradgarden kvallssol

Den här delen av trädgården är lite åsidosatt i år. Det frodas och växer, men det gäller både ogräs och de växter jag själv har planterat. Det är inte mycket som blommar, men det är så jag vill ha det. Grönt, lummigt, lite djungelkänsla och på det lite blommor som pricken över i.

papegojtulpanPapegojtulpanen satte jag flera lökar av, men bara en orkade sträcka sig upp och blomma.

rodgersia motljusMin rodgersia har äntligen uppnått den aktningsvärda åldern då den verkligen börjar växa och sträcka ut sina stora mäktiga blad

maskrosbollDet må vara ogräs, men en perfekt rund maskrosboll i kvällsljus kan vara ganska så vackert det också.

kvallssol hogsmal...liksom alla små smultronplantor och stjärnflockor som växer upp i tegelstensgången.

alunrot funkiaFunkia är en oslagbar favorit, här tillsammans med en blodröd alunrot.

alunrot kvallsljusDen här alunrotens blommor är en av mina favoritblommor, anspråkslösa blommor men desto starkare färg.

funkiaSom jag sa, Funkia i alla de storlekar och färger.


Primula -vårblomman

Skrivet av Sandra Neuman 25.02.2019 | 1 kommentar(er)

Nu är det verkligen vår i luften på riktigt! Snön smälter i en rasande fart, vägarna är både torra och isiga beroende på var man rör sig, vårfåglarna sjunger och termometern visar 5 plusgrader. Man hade önskat sig sportlovsledigt åtminstone såna dagar, men jag får nöja mig med att ha solen i nacken där jag står och snittar blommor.

En sån här solskensdag passar det väl fint att skriva om en riktig vårblomma. Efter julen och ungefär så här långt in på året är det nästan bara tulpaner som känns rätt. Det är inte säsong för något särskilt i kruka och det känns lite tråkigt att bara hålla på med våreldarna. Men så plötsligt så kommer de! Primula.

 DFF9C8F3 B8AF 4043 A6F1 C31E38FE895C

 

De två som brukar finnas i handeln är jordviva (Primula vulgaris) och fönsterviva (Primula obconica). Båda två är väldigt fina blommor, men för egen del gillar jag jordvivan lite mera.

Jordvivan är faktiskt en perenn växt. Så när du har njutit färdigt av den inomhus så planterar du ner den i rabatten så lever den vidare där. Fönstervivan och jordvivan skiljer sig från varandra på blomsättet. Fönstervivans blommor sitter i klasar på stänglar medan jordvivan skickar upp sina blommor en och en direkt från bladrosetten. För båda gäller att plocka bort blommorna vartefter de har blommat färdigt.

 

Placering: Ljust och svalt. Undvik att ställa över ett element.

Bevattning: Håll jorden fuktig men se upp för överbevattning och att den står kvar i vatten.

 

781CC517 A694 4ED5 8A60 93922A0F241A

69852EA3 7256 4EAA BC73 5764BFC86E41

 

Nu hittade jag bara foton på jordvivan i mitt bildarkiv så jag kan tyvärr inte visa er hur fönstervivan ser ut. Men ni vet hur man googlar.


Elimineringen av de gröna

Skrivet av Sandra Neuman 02.08.2018

Jag gick ut på trappan mot den friska natten. Klockan var redan halv 12 och jag skulle bara andas in lite svalkande luft. Där låg de. De låg utspridda åt alla håll. Lite bruna i kanterna men annars okej. Att jag låtit dem hållas, sprida sina avkommor för vinden. Som om jag haft skygglappar i flera veckor.


Jag kan vara väldigt impulsiv till min natur. Allt bara händer och så tänker jag sedan, så har jag varit hela dagen idag. Plötsligt stod jag mitt bland dem trots att timmen var sen. Med mitt verktyg. En efter en fick de ge sitt liv. Daggkåpans blommor.

 

6BE6FC37 C41E 4E80 B59A C588010A0FB9Stjärnflockan sprider sig också duktigt och borde reduceras ganska kraftigt.

 

Min fin-trädgård har inte alls fått någon kärlek i år, den stackaren. All energi och tid har gått åt köksträdgården, jordgubbslandet och de tusen bevattningarna. I en del av rabatterna har jag inte rensat en enda gång hittills i år och mjölkörten har tittat upp överallt. Allt lever sitt eget liv.
På bara en liten stund rev jag obarmhärtigt bort all sibirisk vallmo från tegelstensgången och klippte bort ett par kvistar från hängalmen så att man ska kunna gå på stigen överhuvudtaget.

Tiden är inne för en rejäl rensning i fin-trädgården. Den är iallafall värd lite kärlek så här mot slutet av sommaren.

 

B3B575CA FC36 43B6 839B 67EAC6897B63Alpmartorn

 

Liknande inlägg:


Titta vilken jättebukett!

5 bra att ha i trädgåden

 


Motljuseffekten

Skrivet av Sandra Neuman 01.07.2018

Kategorier:

Den här delen av trädgården har ni inte sett mycket av i år. Parken som jag brukar benämna den. Den där delen som mest bara ska vara vacker och ger tillfredsställande känslor bara av att gå runt och beundra.

Kvällsljuset är det som ger parken det lilla extra.

 

JPEG bild 536D1B0850DD 1JPEG bild 536D1B0850DD 2

 

I år har parken fått stå lite i skymundan till förmån för köksträdgården. Det är inget jag hade planerat. Det bara blev så. Kanske på grund av att jag inte har någon öppen trädgård alls i år, eller så behöver jag bara få fokusera på ett område en gång.

En stor del av parken är inte alls rensad från det första ogräset som växt upp. Men våtarv, kirskål och nässlor syns inte tack vare att jag tidigare år har krupit runt och rensat flitigt, och belöningen har varit att perennerna kunnat växa sig stora och numera täcker det lilla ogräs som kommer upp.

Det är vackert som det är, men någon varm kväll med ljumma vindar (så behöver jag inte slåss med myggen) ska jag ta tag i det sista som är orensat.

 

Tack och gonatt! Imorgon ska jag jobba igen efter en vecka semester, så nu behöver jag fortsätta lösa ett mord i Fjällbacka en stund innan nattsömnen tar vid.


Min park

Skrivet av Sandra Neuman 11.07.2016

Kategorier:

Klockan är runt 22 när jag sätter mig ner i en stol på terrassen och konstaterar trött att jag inte orkar mer ikväll. Då hade jag redan 9 timmar med trädgårdsarbete bakom mig. Nu skulle jag gå in, slänga mig i soffan med en skål chokladglass och varva ner med orange is the new black. När jag steg upp igen från min stol efter en lång paus i kvällssolen, skulle jag bara mata kaninerna och stänga åt hönsen.

Trodde jag.

IMG 0358

IMG 0359Gallerbollarna som är tänkta att ha ljus i sig får numera hänga upp och ner och pryds med taklök och stenar.

 

Jag skulle bara fota några bilder till det här blogginlägget, men för att göra det så måste jag städa undan lite... och kanske plantera ner de där stackars växterna. Och se hur det ser ut om jag lägger det där täckmaterialet där jag hade tänkt. Så när jag sist och slutligen visade klockan 00.50-nånting när jag äntligen kom mig in.

Men nu är det gjort, och nu är hela mitt parkområde nyrensat och redo att bara växa till sig! Nu kan jag med gott samvete släppa in trädgårdsföreningen imorgonkväll (håll tummarna för att det inte regnar!) så länge de har förståelse för att köksträdgården ser ut som ett katastrofområde.

 

IMG 0362Jag hade inte tänkt det, men samtidigt som jag tog bort ogräset mellan tegelstenarna ändrade jag om gången lite så man inte behöver gå så nära dammen.

 

IMG 0365Här var det redan ganska mörkt, så därför är ljuset konstigt och växterna utryckslösa. Men ser ni hur snygg aronian på stam här närmast är! Den såg så vildvuxen ut att det inte fanns något annat val än att ta till sekatören.

 

IMG 0366

 

IMG 0363

 

Det blev till och med en ny gång av tegelstenar. Barnen försöker ändå gå precis där hela tiden, så det kändes lika bra att göra det tillåtet och markera exakt VAR man får gå. Som ni ser här ovanför så är dammen tom. Den frös sönder i vinter, så nu ska vi försöka hitta på någon tillfällig lösning så vi inte behöver gräva upp hela plastformen så länge det grönskar runtom. Det är något som vi helst sparar till senhösten.

 

 

IMG 0361Den här gången av naturstenar gjorde jag när jag var gravid med Milea. Stenläggning är kanske inget man ska syssla med som gravid, men det bara hände.

 

IMG 0372

IMG 0374Vi slukade grillad korv på kvällen när vi hade varit utomhus och sysslat hela dagen. Grillad korv är aldrig så god som då!

Det här är alltså mitt parkområde. Inte alls särskilt stort, men tillräckligt för att kunna underhållas. Det jag saknar är plommonträdet som också frös i vinter. Det fanns ganska mitt på, och gav ännu mera djup till helheten. Jag jobbar ganska mycket med djup och helhet när jag gör något i trädgården, precis likadant som när man binder en bukett. Det är helheten och på det detaljerna som komplement.

Nu ska jag koka mig en kaffekopp och gå ut och njuta av härligheten.


5 bra-att-ha i trädgården

Skrivet av Sandra Neuman 19.06.2016 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Det här inlägget ska handla om vilka perenner jag tycker att det är bra att börja med, men det blev lite väl mycket svammel i inledningen. Jag ber om ursäkt för det.

 avdelare rosmarin

 

Min semester del 1 är officiellt slut, ungefär nu. Imorgon är jag tillbaka på jobbet lagom till bröllopsbinderier och midsommarbuketter. Det ska till och med bli skönt att slippa hänga med familjemedlemmarna dag och natt (Vi sover mer eller mindre varje natt alla fyra på 160cm), få lite distans till hemmalivet och konversera med andra vuxna än de som trillar framför en.

Särskilt mycket trädgårdsnörderi har jag inte sysslat med förrän nu de senaste kvällarna... och nätterna. Ja ni läste rätt. De här ljusa sommarnätterna vi har just nu begränsar inte utomhuslivet alls ibland. Två nätter har jag inte kommit in förrän mot 01, men då har jag också fått gjort så himla mycket att det har lugnat ner stressen över att ingenting blivit gjort.

 

Senaste vinter var väldigt hård för en del växter, och hela våren har det från många håll beklagats över rosor som dött, plommonträd som först kommit igång men sedan dukat under iallafall, alunrot, klematisar och pioner som inte längre finns där de en gång fanns. Det är tragiskt, men tyvärr något som kan hända (och händer!) på våra breddgrader. Vi hade en mycket våt höst och sedan kom det plötsligt en köldknäpp som var ödesdiger.

 

Också i vår trädgård har vi haft massdöd. Ett äppelträd med inympade kvistar från mitt barndomshem. Ett plommonträd som jag fick av min mamma till examenspresent. Alunrot, klematisar, vinrankan, and so on. Det är inte konstigt att det funnits stora kala fläckar och en allmänt deprimerad känsla. Det har inte varit vackert att stå på trappan och titta ut över planteringarna.

 

Men så en kväll när regnet slutade hälla ner och Daniel gick upp för att natta barnen hände det. I fem timmar kröp jag omkring som en annan tok och grävde upp, delade, grävde ner, vattnade, rensade och blev myggbiten. Nu är jag mer in på rätt känsla igen och smultronen är inte längre det man ser mellan alla andra växter. Nu är jag tacksam över att jag har de där perennerna som sprider sig hejvilt och ger upphov till många nya plantor varje år. Det är liksom ett undermedvetet, smart val jag gjort. Framför allt är plånboken väldigt glad.

 

Stjärnflockan, Astrantia major.

 

 

The big 5 som jag tycker att man kan ha som backup i sin trädgård, för att kunna dela och fylla ut med där det behövs, exempelvis vid såna här svältperioder:

 

  1.  Daggkåpa. Limegrön och passar bra ihop med det allra mesta. Växer snabbt till sig och sprider sig gärna.

  2.  Ormbunkar och Funkia. De två får stå på samma punkt för jag tycker att de är jämlika. Tål skugga och breder ut sig där den står. Den fyller helt enkelt lätt upp utrymmen. Funkian tar några år på sig att växa sig stor, men när den väl gör det så är den lätt att dela.

  3.  Stjärnflocka. Nu snackar vi storspridning! Den här växer upp i gruset eller vad som nu finns i närheten. Men som tur är den omtyckt av många, så det finns antagligen alltid folk runt om en som vill ha av den här skönheten. Blommar med stjärnliknande rosa/lila eller vit/lime blommor i juni-juli.

  4. Spetsmössa. Går superbra i skuggiga lägen tillsammans med ormbunkar, men är i skillnad till den lågväxande och täcker marken bra. Också lätt att dela.

  5. Tretandsfingerört (som jag aldrig minns vad den heter utan får googla på "potentilla"). Också en storspridare, men sprider sig med revor och hålls mer bara på det område där den sätts ner. Vintergrön och lätt att dela.

 

De här 5 (6) är alla sådana som jag är glad över att jag har i min trädgård vid behov. Det är tack vare dem jag inte behöver gräva ner några jättestora summor nu för att få det att se ut för något igen.

Daggkåpan har dessutom fina blommor som är finfina i alla sorters buketter.


En älskvärd växt

Skrivet av lagombackansandra 22.07.2015

Kategorier:
Taggar:

höns och trädgård 60_Medium höns och trädgård 61_Medium höns och trädgård 16_Medium höns och trädgård 21_Medium

 

 

Har jag sagt att jag älskar klätterväxter? Och då speciellt humle? Där vi bodde när jag ännu bodde med mamma, täckte humlen in fasaden vid dörren och ett köksfönster varje år. Det är något med lummigheten den ger, som tilltalar mig. Den vid mammas fick aldrig några kottar, så den skulle aldrig ha dragit till sig flugor så som kottarna gör. När huset blev sålt och vi fick höra stödet ska totalrenoveras, tänkte jag på humlen och såg för mitt inre hur rötterna slets upp och slängdes bort. Dessutom ville jag ha av jyst den humlen som inte får kottar. Så jag kollade med nya ägaren om det var okej att jag grävde upp lite humle, innan jag for dit och grävde.

 

höns och trädgård 22_Medium höns och trädgård 27_Medium höns och trädgård 25_Medium höns och trädgård 24_Medium höns och trädgård 28_Medium

Nu har vi tack vare den humlen, en väldigt lummig och trivsam terrass.