Visa inlägg taggade med 'recept'
[Mussakkaa:]
När jag började studera till trädgårdsmästare i gamla vasa 2007 var det som en annan värld mot vad det nu lär vara. De flesta växthus är rivna för länge sedan, de där som det då växte gurka, paprika, tomat, chili, aubergine vindruvor och rosor i.
Jag minns hur fina de där aubergine-blommorna var och de kändes nästan overkliga med den knallgula mitten mot det lila. Att fota dem var nästan en konstform i sig där man låg mellan plantorna för att ens se blomman.
I år kan jag njuta av de lila blommorna i mitt egna växthus, och ännu bättre, det kommer aubergine också! Härom dagen köpte jag stora fina aubergine (äggplanta alltså) på torget och fixade en supergod moussaka till middag. Mina aubergine är en sort som inte blir så stor och maffig så det blir nog ingen stor moussaka av dem.
Här är den, receptet på moussakan min mamma hittat på. Den moussakan som vi hade ätit samma kväll som vi begav oss till BB 2013. Den som Daniel fick äta alla de där dagarna jag låg på avdelningen med havandeskapsförgiftning innan Leon kom till världen. Så ni förstår att det är en väldigt känslofylld moussaka vi har att göras med.
Aubergine
olivolja
400 g köttfärs
lök eller lökpulver
370 g passerade tomater
2 dl grädde
1-2 vitlöksklyfta
svart- och vitpeppar
oregano
salt
parmesan (eller annan trevlig ost)
Fräs köttfärsen, krydda, häll på tomat och grädde. Låt puttra ca.10 min. Skiva auberginen och stek skivorna lätt i olivolja. Varva sås och aubergine. Riv ost över och gratinera i ugn ca.30 minuter i 200 grader.
Om ni inte har testat äta moussaka så tycker jag att ni ska göra det. Antingen gör ni den här där hemma eller så tar ni första bästa flygplan till Grekland.
LCHF-tårtan
Om man har födelsedag så tycker jag att man faktiskt kan passa på att samla sin familj och bjuda på en tårtbit till kaffet. Det var vad jag gjorde igår i förvånansvärt milt och behagligt sommarväder. Eftersom vädret är så olidligt som det är, och att stå och baka inte från förr heller är bland mina favoritsysslor så gjorde jag det mycket enkelt för mig.
Det LCHF-bröd jag brukar baka åt mig själv att äta till frukost har jag sedan start tyckt att smakar väldigt mycket som min fammos sockerkaka (rostar man det blir det bra mycket mer brödaktigt). Men då tänkte jag att det ju rent tekniskt bli en tårtbotten om man byter ut saltet i brödet till sukrin och vaniljpulver.
Det blev det också! En väldigt god tårtbotten fullastad med saftiga polka-jordgubbar, generöst med grädde och toppad med vackra bär direkt från trädgården. Ja jag sa ju att det är bra med födelsedag mitt i sommaren.
Dessvärre hade jag överskattat hungern hos gästerna och hade ännu en tårta i kylskåpet vid kalaset slut, men det fixade sig med vänner som erbjöd sig hjälpa oss.
Och hur gör man den gluten-, socker- och kolhydratfria då undrar ni? Nå så här.
LCHF- tårtbotten
Vispa ihop alla ingredienser med elvisp.
2 msk fiberhusk
2,5 dl pofiber
2 dl grädde
1-3 msk sötning (måste justeras enligt hur sött man vill ha)
1 msk vaniljpulver
8 ägg
2 tsk bakpulver
Lägg bakplåtspapper i botten av en springform (spänn fast mellan botten och kanten) och häll i smeten. Låt den gärna stå i 10 minuter så hinner den svälla till sig lite.
Grädda i 175 grader i varmluftsugn eller 190 grader i vanlig ugn i cirka 35 minuter. Stäng sedan av ugnen men låt kakan stå kvar i 20 minuter innan du tar ut den.
Jag skar kakan i två delar och använde dem som två olika tårtor, men det går förstås också att bygga den på höjden och lägga fyllning mellan.
Här hittar ni alla recept jag någonsin skrivit ut (klick!)
Den bästa av de bästa
Nu är det så att jag älskar att improvisera mat. Såser, röror, men framför allt soppor. Jag minns en gång i en lära-känna-lek när vi skulle säga vår favoritmaträtt på första bokstaven i ens namn. För mig blev det förstås "soppa", helt ospecifierat.
Min paradrätt har under många år varit spenatsoppa, sedan blev den omvandlad till en slags bassoppa för alla slags gröna blad. Numera ser jag till att alltid odla någon bladgrönsak som ska funka att frysa in inför vinterhalvåret (då när man verkligen vill ha värmande soppor på matbordet).
Jag kommer blogga om den här soppan varje år!
Nu har jag för första gången testat mangold + grönkål och det blev precis så bra som jag hade förväntat mig. Vi stekte sidfläsk att sätta i, och bara för utseendets skull fick det bli några flarn grönkålschips som garnering.
I början av året 2016 bloggade jag om receptet.
Här kan du läsa om en gång när det inte gick så bra med grönkålen
Ett år visste jag inte ens om jag ville odla kål
Och avslutningsvis,
Glöm spenaten!
"Spenaat är så hälsosamt att äta och sååååå lätt att odla! Ska man börja med något så ska man börja med spenat."
Alltså spenat hit och spenat dit. I smoothies, soppor, såser och what not! Men nu ska jag säga er att det är minsann inte så lätt att odla den där spenaten när det ska vara så himmelens konstiga vårar varje år. Ska man lyckas med spenat så borde den sås extremt tidigt, redan i mars, innan dagarna blir långa och nätterna som ljusaste vinterdagarna. Men när det är metervis med snö och iskallt ända in i maj är det inte längre så "bara".
Men frukta icke mina spenatdiggande bloggläsare! Jag besitter lösningen på det här spenatproblemet och svaret på alla era frågor är MANGOLD. Till skillnad från spenaten som är en kortdagsväxt har mangold inte så stor skillnad på hur länge det är omväxlande mörkt och ljust under dygnet, den växer ändå.
Jag har själv inte riktigt haft någon åsikt om mangold tidigare efter att ha misslyckats en aning ett år. Då hade jag sått mangold (med röd stjälk), rödbetsblad och rödbetor i rader bredvid varandra och slarvat etiketterna. Allt smakade samma och det blev bara träiga stjälkar tyckte jag. I efterhand har jag lärt mig att det stället var jag hade sått är mitt mest värdelösa odlingsställe där det blir för hett för ALLT.
Nu har jag en ny åsikt om mangold. Om spenat är gott så är mangold hundra gånger godare! Bladen är köttigare, enklare att plocka och så är de aningen syrligare.
Varsågod, en bildserie om hur en stor mängd skuren mangold, rödbetsblad, lökblast och vitlökshack tillsammans med turkisk yoghurt, majonnäs, salt och peppar blev till en matig coleslaw.
Recept: Horta
Undrar du vad du ska äta till lunch idag? Kanske du har semester och kylskåpet är tomt men sallaten frodas tillsammans med maskrosbladen och kirskålen? Lugna puckar! Har du bara en citron och olivolja så ordar det sig!
Det bästa med semester är att det finns tid att gå ut efter grönsaker till måltiderna (Nu är ju semester slut för den här gången, men det kommer två veckor till inom kort). Vi behöver inte köpa kål för att göra coleslaw (min nummer 1-föda) och orkar man inte gråta sig fördärvad av lökhackandet kan man knipsa gräslök i trädgården. Jag lassar såna mängder sallat på min smörgås att det vore mer logiskt att kalla det sallat med surskorpa på.
Visste ni att i Grekland plockar man ogäs av alla de slag, steker i olivolja, kryddar och pressar citron över. Då heter det horta. Ordet betyder faktiskt ogräs (eller "wild mountain greens") och kan bestå av alla möjliga sorters blad till exempel nässlor, vallmo, maskros, portlak, amarant och annat som nu växer vilt i den Grekiska världen.
Receptet är av allra enklaste slag.
* De gröna bladen kan exempelvis vara spenat, grönkål, mangold, rödbetsblad, sallat, eller vad man nu råkar hitta i sitt trädgårdsland/butiken.
Så gör du så här:
- Skär bladen i mindre bitar
- Stek i olivolja.
När jag skickade bilden nedan åt min mamma, med frågan om det ska stekas ännu mera, fick jag "liti till" som svar. Så lite mer än så här ska man steka.
- När du tycker att det är färdigt stekt sköljer du av bladen med svalt vatten för att tillredningsprocessen ska avstanna och beskheten från bladen försvinna (det kan hända att det spelar större roll om man använder till exempel maskrosblad).
- Pressa citron över vid servering och njut av den kulinariska smakupplevelsen!
Vi åt Hortan tillsammans med en frystömningsfundering (kycklingfilé, vitlök, paprika, broccoli och bönor). I Grekland äter man det som en egen rätt eller som sidorätt tillsammans med olika kött och sånt. Nedan ses en autentisk bild av en grekisk måltid. Hortan finns i den blå skålen till vänster. Fotografen är en mycket erfaren Greklandsresenär.
Mina smaklökar älskade hortan, så vi kommer hädanefter se till att alltid ha citron hemma. För blad det finns det alltid av något slag.
Rabarberpajen!
...och på tal om det första, så fick vi ihopskramlat den första rabarberpajen för året. Ska sanningen fram så blev det mest paj och ganska lite rabarber, men när man väl fick en rabarberbit i munnen så var det som himmelriket själv skulle ha exploderat runt smaklökarna!
Att göra kolhydratlös paj är så enkelt att det är på gränsen till skamligt. Om man lägger bär/rabarber i botten av en smord form och kanske sötar liiite med sukrin eller honung så är det bara att blanda ihop något slags smuligt täcke av mjukt smör, vaniljpulver, mandelmjöl och kokosflingor (som exempel! Har man annat passande går det bra det också). Skjuts in i ugnen på 200° i, tjaa, typ 15-20 minuter beroende på hur stor pajen är. Avnjuts bäst med en vaniljsås som min bror en gång bjöd på, men det receptet kan jag inte på rak arm. Det innehöll iallafall typ grädde, vaniljpulver och äggula.
Det är ju inte särskilt stora rabarberstjälkar så här års, men så länge plantorna är väletablerade tror jag inte att de tar någon skada alls av att skördas flitigt fram till midsommaren. Och så är det nu vi behöver ha något att äta innan resten av köksträdgården kommer ikapp. Så på dem nu bara och njut av smaken!
Skördetid!!
Höjden av lyx är att kunna gå ut i sin köksträdgård och hämta in en ordentlig hög med smörgåsgrönt. I april. Den där varmbänken visade sig vara en ganska bra spontan work out ändå. De gröna bladen där har ett stort försprång jämfört med det som växer på sidan om.
Det är inte alls konstigt att grön är min favoritfärg, se bara så vacker den här skapelsen är... och god också.
Längst under den här högen med grönt, medwurst, ost och smör finns en våffla. Jag brukar lämna bort vaniljpulvret och använda dem som bröd istället för en... ja vad det nu klassas som. Det här är det recept jag brukar använda både till crepes, smörgås och som klassisk våffla med grädde och bär.
LCHF-VÅFFLOR
6-7 st
2 dl mandelmjöl
2 dl vispgrädde
4 ägg
2 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk
nypa salt
vaniljpulver
Vispa ihop allt. Grädda i smör i våffeljärn!
TIPS!
Och när vi pratar om bladgrönt så ska jag ge min bästa supertips. När du ändå köper hem sallat så köp inte den där färdigsköljda i påse. Köp istället den i kruka så har du möjligheten att plantera ner rotklumpen utomhus och skörda av den flera gånger. Den vackra sallaten på första bilden är ett sånt återbruk. Ett av många eftersom jag gärna slänger en stor näve grönt på min smörgås.
Raggmunkar med tulpanelegans
Jag älskar raggmunkar och stekte en LCHF-variant till lunch åt mig idag. Bara för att de blev så fantastiskt goda så bjuder jag på en kavalkad med tulpaner.
Tyvärr har jag inget recept på raggmunkarna (ännu). Jag improviserade från början till slut och justerade smeten lite för varje panna jag fyllde. Men enkelt förklarat så river man helt enkelt kålrot (och vitkål hade jag för att göra smaken lite mildare) och lök, tillsätter ägg, grädde och salt och steker i smör. Jag hade lite fiberhusk i också men jag är osäker på om det behövs eller om det blir bättre utan. Äts med fördel med lingon och stekt sidfläsk.
Plattplätt med hallongrädde
Det är ungefär en månad sedan när jag en natt drömde att min mamma kom med fastlagswraps åt mig till jobbet... Sedan dess har jag trånat efter en smarrig kardemummaplätt med hallonsås och mycket grädde. En helt ledig helg med noll planer kan gott och väl innehålla fastlagswraps tyckte vi.
Wrapsen blev så små att det mer handlade om en platt kardemummabulle med pålägg än wraps, men det gjorde inget för smaken kommer fram på ett bra sätt iallafall. Vilken tur att det är så enkelt att baka LCHF-wraps och att de bara ska gräddas i 5 minuter, så behöver man inte vara utan alltför länge när suget kommer.
Snygg mat!
På tal om artikeln om glutenfritt bröd som finns här på sevendays just nu. Igår bakade jag det finaste LCHF-brödet ever! Det är samma recept som jullimpan, men man lämnar helt enkelt bara bort julkryddorna för att få en renare smak. Det är sannolikt min nya, kortare brödform som gör att limpan blev så hög och fin, men eventuellt gjorde det gott åt smeten att vispa de 8 äggen lite fluffigare innan resten av ingredienserna vispades i. För att göra det lite extra satte jag sesamfrön som topping, och det blev på riktigt det finaste brödet jag sett. Orginalreceptet är "Sannas LCHF-limpa" från lchfarkivet.se
Om jag ska orka med det här att baka eget bröd (utan kolhydrater i) så måste det vara ett sånt bröd att det bara är att vispa ihop och slänga i en form. Och det här är verkligen DET brödet. The bröd.