Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'så'

Uppladdning och återhämtning på ett grönt sätt

Skrivet av Sandra Neuman 12.05.2019

omplantering kalliten kalkalplantor

När jag säger att jag ska försöka ha en ledig dag och ladda upp inför tyngre dagar, så kan det ändå hända att det blir till något helt annat. Det slutade med att jag hade tillbringat nästan hela torsdagen utomhus, pysslande med än det ena än det andra. Men det gjorde gott åt själen.

Mina blomsterkål har växt med bravur så nu fick de komma ut i växthuset i lite större krukor för att kunna fortsätta i samma takt. Samtidigt passade jag på att plantera om kålen jag kallsådde i växthuset i början av mars och sätta greklands-tomaterna i egna krukor. Där och då trodde jag att det räckte med utomhussysslor, men jag förberedde en jordärtskock-odling och rensade jord ännu efter det. Det är så svårt att sluta när man en gång har börjat och vädret är nice.

Nu är äntligen morsdagshelgen förbi (det FÅR man säga om man jobbar i blomsterhandel) så att jag kan inta ett någorlunda normalt vardagsflow igen. För mig tar det  ett par dagar att återhämta mig från de mer intensiva dagarna, så lagom till nästa helg ska jag väl vara igång. Tills dess kan jag sitta i min nya häng-stol inomhus (den ska vara på verandan sedan) och läsa en spännande bok.


Nybörjarens guide till grönsaker

Skrivet av Sandra Neuman 10.04.2019

Det här inlägget är tänkt som en språngbräda för att du som vill odla egna grönsaker ska våga. Sist och slutligen är det inte så svårt och att misslyckas är inte farligt alls. Jag har jobbat med texten i en månad och det kan säkert märkas på stilen att jag skrivit i omgångar. Jag har delvis lämnat bort så-anvisningar som radavstånd och plantavstånd eftersom den infon hittas bak på fröpåsen och varierar ibland till och med mellan samma gröda men olika sorter.

Enligt gammalt ska man så på friland i maj. Du behöver alltså inte nu känna att det är för sent för att så bara för att jag redan petat ner så många frön. Tvärtom är det jag och många andra galningar som är tidiga och utmanar lite istället för att ha tålamod. Du kan vänta en månad ännu innan du sår på friland, men en del grönsaker kan sås lite tidigare än andra.

Det är precis det om vad som kan sås tidigt jag ska försöka reda ut i det här inlägget. Hoppas du hittar lite inspiration till att prova på något nytt!

 skordare

För att göra det lite enklare kommer först en kort ordlista.

Friland = Trädgårdsland under bar himmel
Förkultivera = Så frön inomhus för att sedan palntera ut
Brukbar jord = Jorden har tinat och går att använda
Avhärda = Plantor som växt inomhus måste avhärdas för att vänja sig vid det kallare klimatet ute. Har du inget växthus börjar du med att lyfta ut plantorna (OBS! i skuggan!) med fiberduk under dagen för att successivt låta dem stå ute längre tider och med mindre skydd. 
Frostrisk = I Österbotten infaller järnnätterna i mitten av juni, först efter det kan frostrisken räknas vara över.
Väldränerad = En jord där överflödsvattnet inte samlas utan istället rinner bort.

 

TOMAT:

- Så inomhus i februari.

- Tomater behöver lite varmare för att gro, ställ gärna på golvvärme och flytta sedan till ett lite svalare men LJUST ställe.

- För lite ljus och varm luft ger långa och rangliga plantor.

- Odla gärna i mjölkförpackningar. Vik upp sidorna och fyll på med jord vartefter plantan växer. Då bildas nya rötter längs stjälken.

- Ta bort "tjuvar", det vill säga sidogrenar som plantan gärna vill skicka ut från stjälken. De stjäl energi som behövs för att utveckla tomater.

- Ge näring!

tomat omskolning 

 

VÄXTHUSGURKA:

- Så inte mer än cirka fyra veckor innan utplantering.

- Känslig för frost och för kall jord

- Bildar sidorankor som ska tas bort till gurkornas fördel.

- Har du inte odlingslådor i växthuset kan du odla i en hink på minst 10 liter.

- Vattnas mycket för att kunna utvecklas (gurkor består mest av vatten), men ha väldränerad jord så vatten inte samlas vid rötterna.

 

PAPRIKA/ CHILI:

- Sås inomhus i januari för att hinna utvecklas och ge skörd.

- Det finns sorter som passar både växthus och friland men är överlag en väldigt värmekrävande växt

 

PUMPA/ ZUCCHINI/ SQUASH /FRILANDSGURKA:

- Sommarsquash odlas oftast för direktkonsumtion, men hållbarheten är relativt bra ändå

- Vintersquash är samma sak som pumpa och kan lagras i rumstemperatur ett par månader

- Zucchini är samma sak som sommarsquash

- Förodlas men behöver inte sås alltför länge på förhand eftersom de växer i raketfart. 4 veckor räcker gott och väl.

- Planteras ut men måste skyddas från frost

- Sommarsquash/Zucchini beter sig olika beroende på väder. Ibland kommer det hur många frukter som helst på en säsong och ibland bara några.

- Vintersquash/Pumpa slingrar sig ofta långa vägar från sin urpsrungsplats och tar upp väldigt mycket utrymme.

- Sommarsquash slingrar sig inte men brer ut sig där den står. Räkna en kvadratmeter till förfogande för en planta.

- Frilandsgurka går att ha både till direktkonsumtion och för att göra inläggningar av

 

SPENAT:

- Klassas som en lättodlad och snabbväxande gröda.

- Sås direkt på friland.

- Blir bäst vid regelbunden bevattning.

- Skördas från att det är små söta babyleaf.

- Så i omgångar från det att jorden går att bruka och fram till midsommar ungefär. När sommarvärmen kommer blir det helt enkelt inte bra (en typisk kall, finsk sommar går det att så hela säsongen). I slutet av sommaren går det att så en omgång till.

 

MOROT:

- Så direkt på friland när jorden är brukbar

- Dra upp en fåra i jorden och sätt fröna i den. Täck genom att dra över lite jord från sidan av fåran

- Så glest, cirka 1 cm mellanrum, då har du ändå material att gallra bort och använda.

- Gallringsskörda när morötterna växt till sig och börjar söka sig mot varandra (ät det du gallrar)

- Sommarmorötter odlas främst för direktkonsumtion under sommaren. Vintermorötter skördas sent på hösten för att lagras över vintern.

 

SALLAT:

- Så direkt på friland när jorden går att bruka

- Eller förkultivera inomhus för att ha små plantor att plantera ut när frostrisken är över. Obs! Kom ihåg att avhärda!

- Dra upp en fåra att så i och täck fröna med jord.

- Plocksallat går att så lite tätare än huvudsallat som behöver utrymme att bre ut sig på.

- Så i omgångar under hela säsongen för att alltid ha sallat att skörda

- Sallat behöver mycket vatten för att inte bli besk

sallatshuvud

 

ÄRTER:

- Med ärter får du vara lite observant när det kommer till vilken sort du har. Sockerärter eller spritärter.

- Sockerärter är de som är tunna och som man äter hela med skida och allt. De kan du så redan tidigt på våren när jorden går att bruka.

- Spritärter är de som man spritar (tar ärterna ur skidan). De är lite känsligare och ska inte sås för tidigt (då kan de ruttna bort), vänta till maj ungefär.

- Är det höga ärter du sår kan det vara lönsamt att redan tidigt fundera ut hurudana stöd du ska ha när de växer. Sly som man sticker ner i kors/flätar (bildar ett rutmönster) är tillräckligt.

 

BÖNOR:

- Bönor (utom bondbönor) är känsliga för kall jord och frost. Jorden behöver vara 15 grader då du sår. Det är oftast juni som gäller.

- Blötlägg bönorna i vatten ett par timmar så spricker de lättare.

- Om du vill ha ett försprång går det bra att så bönorna inomhus eller i växthus och sedan avhärda dem innan de planteras ut.

-Se till att mellanrummet mellan plantorna blir tillräckligt stort så att det inte bara blir en enda stor grön massa där det är svårt att se bönorna sedan.

 beans plantor

 

BONDBÖNOR:

-Till skillnad från andra bönor är bondbönorna ganska härdiga. Redan när jorden bara är 5 grader kan du så dem.

- Blötlägg bönorna ett par timmar till ett dygn innan sådd.

- Tänk på avståndet mellan plantorna.

- Om du inte vill fixa stöd åt bondbönorna kan du bara klippa av dem ca en halvmeter från marken. Bönorna i toppen blir sällan färdiga ändå, och så brukar bladlössen samlas i toppen och med dem en massa myror.

- Du känner av bönan inuti skidan när den är skördeklar.

- Bönorna tas ur skidan när den ska ätas.

 

RÄDISA:

- Så direkt på friland direkt det går att krafsa i jorden

- Sätt inte fröna för tätt, rädisorna ska kunna växa till sig.

- Rädisor växer ganska fort, en del sorter heter till och med "fjorton dagar", men normalt får du räkna med kanske 20.

- Vattna väldigt mycket! Om du inte vattnar så kommer rädisorna bli starka och peppriga.

liten radisa


MANGOLD:

-Mangold är en bladgrönsak som till först kan skördas som baby leaf och användas på samma sätt som spenat.

-När mangold växer blir stjälken grövre och kan då användas som till exempel kokt, stuvad, gratinerad eller i en coleslaw.

-Du kan så mangold på friland redan tidigt på våren och skörda hela sommaren och hösten. 

-Är vintern mild kan den i bästa fall övervintra och ge små blad nästa vår.

 

DILL:

- Går att så tidigt på våren så snart jorden går att bruka

- Dra upp fåror i jorden och strössla frön ganska tätt

- När dillen växt sig 15-20 cm skördas en första omgång.

- Om du lämnar kvar ca 5 cm vid första skörden så kommer det att växa upp nytt en andra gång.

- Så ny dill för att ha kontinuerlig tillgång.


PERSILJA:

- Så tidigt på säsongen, persilja tar länge på sig att växa sig stor

- Klipp ner till 5 cm så växer det upp nytt

- Slätbladig persilja har mer smak än den krusbladiga (som odlas mer som dekoration än för konsumtion)

- Om vintern är mild kan det lyckas med övervintring på skyddat läge

 

RÖDBETA:

- Ur ett rödbetsfrö kommer det oftast fler plantor. Du kan (men inget måste) försiktigt sära på dem och plantera längre ifrån varandra så att de har chansen att utvecklas.

- Om du inte vill använda alla plantor som kommer ur ett frö kan du gallra när plantorna är ett par centimeter. Ät då upp småplantorna du gallrar bort.

- Så direkt på friland när jorden har torkat upp.

- Det går bra att driva upp plantor i pluggbrätte eller små krukor för att plantera ut vartefter. 

- Rödbetor går att skörda från att de är golfbollsstora och framåt. Koka, gratinera, stek, ugnsrosta osv.

- Blasten är också ätbar. Exempelvis går den att använda i coleslaw, sallad eller att steka.

punajuuri

 

POTATIS:

- Allra enklast är det att köpa en påse ekologisk matpotatis i matbutiken och använda som sättpotatis.

- Vill du ha mer specifika sorter finns sättpotatis att köpa i trädgårdshandeln och nätbutiker.

- Traditionellt drar du upp en fåra i jorden och sätter ner potatisar med ca 30 cm mellanrum och täcker med jord.

- Du får ett försprång genom att sätta potatisarna på förgroddning ungefär 4 veckor innan du tänkt sätta ut dem. Då sätter du jord i en låda och potatisarna på jorden. Då kommer den att skicka rötterna neråt och grodden uppåt. Vid utplantering måste du hantera potatisen väldigt varsamt för att inte knäcka groddar och rötter.

-När blasten på potatisen växt 10-20 cm över jorden ska du kupa, det vill säga puffa upp jorden på blasten så att den får mer att växa i och också så att solen inte ska nå potatisen.

- Potatisen innehåller små halter av ämnen solanin och chakonin. När potatisen utsätts för solljus kommer halterna av de här giftiga ämnena att stiga. Undvik därför potatis som blivit grön från solen och kom ihåg att kupa ordentligt med jämna mellanrum.

-En potatis som förgroddas är färdig att skörda efter cirka 8 veckor. Sätter du den direkt på friland får du räkna med 2-4 veckor längre.

 

PALSTERNACKA:

- Palsternacka ska sås direkt på friland. Den är känslig och går inte så bra alls att driva upp i krukor.

- Använd färska frön för att vara säker på att det kommer gro. 

- Så fler frön på samma ställe (tex 3 st) för att vara säker på att få åtminstone ett frö som gror.

- Palsternacka tar lång tid på sig att gro och växa till sig, men om många av fröna gror går det att skörda små rotfrukter runtom för att få en som växer sig stor.

- Det löns att ha en porös jord, palsternackor sitter fast bra där de är och ännu bättre i hårt packad jord.

- Det finns inget som är så gott som smörstekta palsternackor med lite salt på!

- Palsternacka kan stå kvar i jorden ända till våren och skördas då jorden tinar.

palsternacksblad 


RUCCOLA:

- Det finns kanske inget som är så lätt att odla som ruccola. Det gäller bara att inte så för mycket så att man hinner använda allt.

- Sådden vattnas ordentligt så blir slutresultatet inte alltför starkt.

- Jordloppor gillar att knapra på ruccola. Så tidigt så kanske du hinner få din del innan jordlopporna kommer lite senare på våren.

 

 

BLOMKÅL/BROCCOLI/HUVUDKÅL/GRÖNKÅL:

- Kål behöver skyddas med fiberduk eller kålnät (direkt vid sådd) för att inte bli uppätna av kålfjärils- och -malens larver.

- För oss här lite längre norrut löns det att förodla broccoli och blomkålsplantor för att hinna få skörd.

- Om kålplantor inomhus växer sig långa kan du plantera ner den ända till första bladparet när du lägger i större kruka.

- När den första buketten (toppskottet) på broccoli och blomkål är skördeklar kan du skära bort det och låta plantan stå kvar. Då brukar det utvecklas sidoskott.

- All kål behöver ordentligt med näring för att utvecklas ordentligt.

- Kål tar väldigt mycket utrymme i trädgården men växer inte jättesnabbt, så du hinner odla spenat eller annat snabbväxande runtom.

- Kål är köldtåligt och kan stå kvar i jorden en bra stund på hösten. Grönkål kan stå kvar hela vintern.

- Grönkål kan skördas blad för blad nerifrån. Jag brukar sätta en del i frysen ganska tidigt på säsongen.

blomkal toppskott

 

ROVA:

- Det finns flera olika rovor. Majrova och svedjerova bland annat.

- Rovor är faktiskt en av våra äldst odlade grödor och var tidigare viktig både för människan och djuren.

- Växer snabbt och behöver skördas ganska fort för att inte bli förväxt. Passar därför bäst att så i omgångar.

- Lättodlad kålväxt.

- Majrova är aningen sötare

- Äts som råkost eller används som andra rotsaker

 

KÅLRABBI:

- Lättodlad kålväxt som bildar sin rotklump ovanpå jorden.

- För att få snabb skörd kan du förodla inomhus, men det går utmärkt att så direkt på friland tidigt på våren.

- Kan ätas som råkost eller användas som andra rotsaker

 

kalrabbi

 

KÅLROT:

- Lättodlad kålväxt som sås direkt på friland när jorden reder sig.

- Får växa till sig hela säsongen och skördas på hösten

- Kan förvaras svalt hela vintern

 

SELLERIKÅL (PAK CHOI och TATSOI):

- Mycket köldtåliga typer.

- Går ofta under asiatisk kål men heter också sellerikål

- Kan sås tidigt på våren, men ett försprång får man om plantorna drivs upp i förväg.

pak choi

 


MAJS:

- Så majs inomhus och plantera ut på en varm plats.

- Lägg flera plantor nära varandra så får de dels stöd men också hjälper varandra att pollineras (majs vindpollineras)

- Låt bli att plantera om alltför många gånger, majs är känslig att hanteras men växer däremot snabbt och bör planteras ut direkt frostrisken är över

- Majs är redo att skördas när kolvens hår (på toppen) torkat. Kolvens topp ska också vara mer rundad än spetsig

 

KNÖLFÄNKÅL:

- Kan sås direkt på friland i slutet av maj eller mitten av juli. Kan också förodlas för utplantering. 

- Vid förodling bör man vara försiktig med rötterna, om de skadas kan fänkålen gå tidigare i blom.

- Knölfänkål är känslig för kyla, kall jord och uttorkning.

- Skördas när knölen vid jorden utvecklats ordentligt

knolfankal

 

SVARTROT:

- Jag brukar så svartrot så tidigt som det bara går, men eftersom den tål köld och kan övervintra i jorden går det att så nästan när som helst.

- Jorden bör vara stenfri och lucker. Svartroten kan bli nästan hur lång som helst och blir svår att skörda om den delat sig om den råkat på en sten.

- När du skalar svartrot ska du lägga den direkt i en skål med kallt vatten så länge du skalar resten. Den blir nämligen svart om den ligger i rumstemperatur. Jättegod att steka i smör.

 

VITLÖK:

- Vitlök sätts vanligtvis sent på hösten.

-Det finns också sorter som sätts på våren.

- Sätt klyftorna en och en med ordentligt mellanrum så att de kan utvecklas väl.

- Vitlök behöver mycket näring för att bilda klyftor

- På våren och försommaren kan en del av blasten användas i matlagningen. Ta aldrig bort all blast från en vitlök.

- När blasten lägger sig och börjar vissna är vitlöken färdig att skörda (krafsa bort jorden och kolla för säkerhets skull)

- Efter skörd ska vitlöken torka. Häng upp den på ett torrt ställe så att luften kan cirkulera. Det tar ett par veckor.

- Om vitlöken får stå kvar i jorden bildas små vitlökar i toppen. De kallas bulbiller och kan sättas på hösten för att nästa höst vara lite större och sättas igen en gång innan de följande år är vitlökar.

garlic

 


LÖK:

- Lök odlas oftast från sättlök. Det går att så men tar längre tid på sig att utvecklas

- Sätt sättlöken med fem centimeters mellanrum och bara så djupt att toppen sticker upp.

- Jorden ska vara väldränerad för att inte lökarna ska ruttna

- Blasten går att använda i matlagning, men ta inte all blast från en lök utan istället lite av varje.

- När blasten lägger sig är löken skördeklar. Ta upp och låt torka på en torr plats, gärna hängande.

- Förvaras i rumstemperatur


PURJOLÖK:

- Så purjolök inomhus tidigt på säsongen för att den ska hinna utvecklas ordentligt.

- Använd en djup låda och bredså fröna. Ställ gärna svalt så blir purjolöksplantorna inte så långa. Planteras enskilt när de växt till sig.

- Planteras ut på våren och får stå kvar i jorden till hösten.

- Sommarpurjolök används under säsongen medan vinterpurjolök kan stå kvar hela hösten och vintern.


Spindlar, spenat och annat som lever i växthuset

Skrivet av Sandras gröna fingrar 04.04.2019

Från och med idag är vi alla en enda stor bloggportal istället för att jobba sida vid sida. Foodly och Sevendays är numera bara Sevendays, och det tycker jag är himla trevligt! Ju fler desto roligare, och alla ska vi ju äta!

På tal om mat så går det framåt i växthusodlingen. Temperaturen hålls fint på plussidan hela dygnet och då trivs också kålplantorna bra. De får ljuset, fukten och lagom svalt för att inte ränna iväg till långa kangliga plantor.

Rädisfröna har spruckit fint och är stadigt på väg uppåt med sina röda stjälkar och hjärtformade blad. Nu behöver de få massor med vatten för att inte bli alltför starka och peppriga av sig.

Kålbladradish

Som ett experiment har jag sått sockerärter. Det ska gå så länge det inte blir för kallt så att de ruttnar bort. Hittills går ju allt enligt planerna och ärterna har börjat skicka ut svansar för att börja fånga upp näring ur jorden.

Peagrodd

Spenat är överlag den gröda som man brukar börja så först på våren (eller vintern). Det är de som är snabbast när startskottet ljuder och temperaturen blir fördelaktig. Det här är de frön jag fick från ett par plantor förra året och nu ska de snart få bli god mat i vårt hem. Det är intressant hur de till en början behöver kämpa sig upp och sedan kämpar sig vidare ut ur fröskalet.

Spenatenspenatblad

När jag kröp omkring med min telefon (och makroobjektiv) i växthuset hittade jag också något helt annat som bosatt sig. Jag vet från förr att spindlarna trivs väldigt bra där så här års, och att kunna krypa lite närmare är en rolig upplevelse.

spindelnat


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


PLUS!

Skrivet av Sandra Neuman 28.03.2019

Jag ska säga att jag hade inte särskilt stora förväntningar på att lite fiberväv och plast skulle göra några underverk i växthuset. Men se där hade jag fel! Trots att det natten till igår visade ner mot -10°C utomhus höll sig temperaturen i växttunneln i växthuset på plussidan!

Det är fantastiskt och för mig breaking news! Jag kommer kunna, och VÅGA, plantera ut småplantor mycket tidigare nu och förlänga säsongen flera veckor. HURRA!

 

spenatgroddJPG

 

Det här är spenatfrön som jag sådde i växthuset den 26 februari, alltså för en månad sedan. Mina egna frön som jag av misstag råkade få skörda förra året. Nu gror de ikapp med ogräset (Tänk om allt vore lika köldtåligt som ogräs!) och snart får vi äta spenat till måltiderna igen!


Trädgårdsnytt

Skrivet av Sandra Neuman 26.03.2019

Nu är vi redan inne på tisdag och har ekonomivecka och allt på sevendays. Jag har också tänkt beröra ämnet en aning men nu till en början måste jag uppdatera från trädgårdsarbetet. 


För mig är det viktigt att det finns dokumenterat från köksträdgården så att jag kan titta tillbaka senare och lära av mig själv. Många har trädgårdskalender (bland annat cindyekman.com) och jag kan känna att inspirationsboosten kommer över mig och att jag också vill ha en sådan. Men så har jag testat så många gånger redan och bara lyckats skriva in ett par dagar innan jag glömt. Jag har  använt en 10-årskalender och igår när jag slog upp den för att göra ett nytt försök så visade det sig att det var exakt den här dagen ifjol jag sist skrev. En 10-årskalender i A5-storlek är inget jag rekommenderar, det blir alldeles för lite utrymme att skriva på.


Då är det bättre för mig att ha en trädgårdsblogg där det ryms obegränsat med text med tillhörande bilder.

 

Det här är aktuellt från vår köksträdgård: 


I odlingslådorna på friland har vi fortfarande mat att hämta. Problemet är bara att jorden fortfarande är frusen. Nu testar vi täcka in lådorna med svart jordgubbsplast för att få solen att rikta sin värme och få jorden att släppa palsternackorna och morötterna.

Om det fungerar får vi se om några dagar.

inplastad odlingPalsternacka

 


Av naturliga skäl händer det mer i växthuset just nu än på friland. Det är väldigt varmt på dagen medan det blir aningen svalare nattetid. För att motverka temperaturskillnaden har jag täckt in kallsådderna med ett par lager fiberduk och på det konstruerat en växttunnel av plast.

Bilderna är tagna ungefär samtidigt, men solen hann försvinna bakom vattentornet och vi hamnade i skuggan

växthus solVäxthus vinterväxttunnel

I bortre änden av växthuset har vi numera en odlingslimpa. Där tänkte jag att det blir bra för tomaterna att växa i sommar. En odlingslimpa är en slags lasagne av trädgårdsmaterial där du börjar med grova grenar i mitten och jobbar dig utåt med finare material som kvistar, växtdelar och gräsklipp.

Min odlingslimpa fick också en boost i form av två bokashihinkar. Dels ger bokashi mycket bra näring, men för mig handlade det också om att få tömt hinkarna innan nästa bokashihink ska tömmas inifrån.

bokashiOdlingslimpa

 

 

Avslutningsvis kan vi också rapportera att kålfröna som kallsåddes tidigare inte ännu har grott. Det om läget i landet lagombackan. Gokväll.

Kallsådd kål


Söndagsrapport

Skrivet av Sandra Neuman 17.03.2019 | 1 kommentar(er)

Det här hände idag. En trogen vän har gått itu och är inte längre till någon större nytta. En snöskyffel som tjänat oss troget både i hönshuset och vid snöröjning. Så länge det här är det enda en sörjer en söndag så är det ganska bra ändå.

IMG 3262

 

Söndag är väl ändå den bästa dagen på veckan kan jag tycka. Det är inte så att man måste göra något om man inte vill eller behöver, att ligga på soffan och slappa är fine. Men så är det föräldrar med barn i en ålder som tycks ge dem raketfart och energi som tretton vindkraftverk. Då kan en söndag utan något energislukande vara ganska tung.

Därför gick vi ut på gården redan på förmiddagen.

Jag passade på att syssla i växthuset, skyffla snö ur odlingslådor och snickra ett värprede åt hönsen. Basic grejer bara. Grönkålen från förra året fick jag dra upp nu iallafall fastän jag tänkt låta dem stå kvar och ge lite tidiga blad att knapra på. Jag borde ha fattat att slänga snö på dem redan för länge sedan för att hålla dem vid liv istället för att låta dem torka bort som nu. Men det gav i och för sig andra möjligheter.

När gamla grejer rivs upp ur odlingslådorna går det plötsligt att så nytt. Bland annat slängde jag (bokstavligen) ut fyra påsar med olika sallatssorter för att få en nice mix med baby leaf att skörda småningom. Det är konstigt hur jag alltid har så svårt att bestämma mig för vad jag ska så när det är dags att börja på. Här har jag en hel låda med fröpåsar men så känns det bara "njae, kanske inte ännu"...

 

IMG 3258

IMG 3257IMG 3261IMG 3259IMG 3260

 

Idag stänger jag också den större vädringsluckan för att börja värma upp växthuset lite. Det känns som att det inte är någon vits med ett stort skyddat utrymme om jag låter det stå kallt hela våren. Det är ju nu man vill ha det där försprånget för att få tidig sallat, spenat och annat gott.

Längs ena kanten har odlingslådorna bågar över sig så jag får lagt ett par lager med fiberduk över. Så fort som möjligt ska jag fixa bågar på den andra sidan också. Ganska snart, när minusgraderna släpper och solen börjar värma ordentligt, kommer det annars att bli för stora kontraster mellan de många plusgraderna på dagen och ner mot noll på natten. I växthuset blir det lätt +20°C en solig dag.

 

IMG 3263IMG 3264

 

Jag har också beslutat att det inte blir någon varmbänk i år, hur roligt det än är med supertidig sallat. Det är för tungt att bygga och jag känner att i år vill jag inte sätta energi på just det.


När värme ljus och värme räknas

Skrivet av Sandra Neuman 15.03.2019

0CA4806D D872 465B A33C B5CD96356FCE

 

Det känns lyxigt att ha ett svalare utrymme att använda när plantor ska drivas upp i förväg. De får verkligen inte för varmt och behöver inte heller vattnas stup i kvarten. Omgången på bilden är den som jag sådde (här) förra veckan och först idag vattnade jag dem efter sådd. 

De lite längre hunna rotselleri, pensé och purjolök vattnar jag nästan ännu mer sällan. Vi kan säga att jag förbereder dem för en varm och torr sommar ifall vi råkar få en sån.

Det är det här som händer när förhållandet mellan värme och ljus är som det ska. Växterna trivs och behöver inte daltas med.

 

och vet du vad! Jag lovade en beginners guide to grönsaker, så den ska jag försöka knåpa ihop nu i dagarna!


Arkivtips: om att så tidigt

Skrivet av Sandra Neuman 11.03.2019

150517 2

På tal om att så tidigt på året så hittade jag det här inlägget i mitt arkiv. Det handlar om frågan jag brukar få i maj, men det är på sätt och vis lite aktuellt redan nu

Är det för kallt att böri åpå?

 


Rymma från familjen

Skrivet av Sandra Neuman 10.03.2019

Läget just nu är så här. Norovirus you know, det tycks vara ett väldigt smittsamt sådant just nu. Sedan i tisdags har vi en efter en fallit offer, suttit inomhus och levt ohälsosamt tätt inpå varandra flera dagar i sträck. När barnen börjar vara som våra, 4 och 6 år så är fem dagar hemma i längsta laget. De bokstavligen klättrar på varandra, bråkar och skrattar om vartannat.

Då är det skönt att  smita ut för att städa växthuset, så lite och vattna. Andas. Jordas. I växthuset var det plusgrader och spindlarna hade vaknat.

 

IMG 2965IMG 2966Växthuset är inte sönder i bortre änden, det är en vädringslucka som jag funderar på om jag borde hålla öppen för att inte riskera att det börjar gro alltför tidigt det jag har sått i växthuset. Det blir fort +20 grader bara solen skiner en vanlig dag redan nu.

 

Det är inget som gror i växthuset nu. Inte ens vintersallaten överlevde av någon konstig orsak. För dåligt skyddat kanske, nästa vinter får jag sätta fiberduk över och packa in lite bättre. Den gången jag övervintrade vintersallat kan ha varit en mildare vinter när det räckte med ett enkelt plastlock. Jag kan inte se någon annan orsak till att alla vintersallat bara dött bort.

 

Under snön i växthuset sådde jag sockerärter, rödbetsblast, mangold och sallat. Det är alltid lite experimentiellt att så utomhus, men det blir inte värre än att man får så om. Kepparna är grönkål som får stå kvar eftersom den brukar skjuta ut nya blad ganska tidigt på säsongen.

 

Inomhus spirar det desto mera och det är de här småttingarna som ska ge oss kål att äta redan på våren och försommaren. Det grodde på en gång när det grodde, från noll grönt till det här.

SN kalgroddar

Som tur är vi friska nu och kan återgå till vardagen med dagis och jobb imorgon. Puh!

 

Relaterade texter: 

2016 sådde jag i kallbänk

2018 sådde sådde jag i växthuset i februari, då tänkte jag så här