Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'skola'

Om enhetsskolor och solrosor

Skrivet av Sandra Neuman 21.08.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

solrospojke

Tänk att min förstfödde, pojken på bilden här ovanför, har börjat i förskolan. Här har vi numera en enhetsskola som innebär att Leon som nu är förskoleelev i Zachariasskolan, kommer att finnas i samma byggnad tio år framåt. Det har diskuterats fram och tillbaka väldigt mycket om huruvida det är till för- eller nackdel att ha femhundra barn på samma ställe. 500 barn där åldersskillnaden kan vara 10 år.

F-9, funkar det?

Min åsikt som förälder till en i yngsta änden... fördelaktigt! Jag tror helt enkelt inte att det kan vara fel att låta barn i olika åldrar vistas i närheten av varandra. Fastän en högstadieelev kan verka stor och skrämmande för en förstaklassist så finns det också de som kan vara fina förebilder. Tvärtom kan en högstadieelev kanske ta till sig något av hur yngre barn fungerar tillsammans. Jag är kanske naiv, men jag vill välja att tro att människor kan avvika från de inristade fördomarna.

Att det skulle bli ett problem för lärarna att kunna se individen i varje elev, tror jag inte heller på. Eleverna har inte blivit fler, och lärarna är inte färre, det är bara mer koncentrerat till ett område. Det är en fördel för lärarna att kunna dela lärarrum och dricka sitt kaffe tillsammans, planera gemensamma evenemang och samarbeta. Hur bra är det till exempel inte att en högstadieelev kan vara den som lyssnar på när en lågstadieelev läser högt i sin kvart om dagen-bok?

solrosfalt

För oss innebar den här höstterminen nya rutiner. Största förändringen för mig är att jag får 2,5 timme mindre egentid på mina lediga dagar. Jag har inte kunnat bestämma mig än om det är bättre eller sämre. Det som ändå är lite roligt, är att kunna göra utflykter efter hämtning. Som när vi körde till Socklot för att plocka solrosor. 

Solrosfältet i Socklot börjar vara något av ett traditionellt inslag. Det är bara så att det ska finnas ett gult hav längs jakobstadsvägen. Och visst var det mäktigt att stå bredvid de höga ståtliga solarna! Vi plockade en famn full, betalade för oss och körde till Oravais för att ge bort hälften av solarna till våra vänner.

solrosor socklotsolrosor

Har du någon gång chansen. Besök ett solrosfält.
Ge gärna bort ett par solrosor också.


Vad ska jag göra nu?

Skrivet av Sandra Neuman 10.12.2017 | 1 kommentar(er)

Det känns nästan lite som att jag har glömt bort hur man bloggar... Hur gör man riktigt? Vad ska man skriva om? Min inriktning är lite of season just nu, om man säger så, och jag sysslar helt enkelt inte med sånt som att förlänga säsongen i båda ändarna. Förra veckan klippte jag ner den sista persiljan ur växthuset, men that's it, nu är det definitivt semester en månad innan ivern att få börja så kommer igång igen. Men ja, så jag får väl bara prata på här om allt möjligt annat så länge i väntan på att lusten ska falla på igen.

Varje höst är det likadana känslor jag får. Jag orkar inte och förstår inte hur jag någonsin ska känna glädje med trädgård och odling igen, men så direkt julen är överstökad och ljuset återvänder så återvänder också längtan efter frodiga grönsaker och spirande små blad. Det är ungefär då jag brukar slänga de första ärtorna i skålar med jord på fönsterbrädet och sedan har jag svårt att behärska mig och invänta tillräckligt med ljus för att börja förodla.

 

JPEG bild 2CDD430F2647 2JPEG bild 2CDD430F2647 4

Men vad sjutton ska jag prata om tills dess då? Vädret? Det är det mest heta ämnet med kunderna iallafall, och alltid hittar man något att klaga över eller prata om. Just nu konstaterar vi mest att det är mörkt hela dagen och att man visst får tända massor med ljus och lampor för att inte deppa ihjäl sig. Vi behandlar också bröllopsdagar och att män ska komma ihåg att det är viktigt att ge blommor åt sin fru. Ja ni vet, något ska man ju ha att prata om de minuterna det tar att packa in en blombukett.

 

På tal om tid. Idag klockade jag mig själv när jag band en granriskrans åt min mamma (när det spontant blev frågan om tomtegrötsbjudning nu ikväll, och då passar det bra med en dörrkrans som gåva åt kocken), och stannade på ungefär 29 minuter. Det känns som att det borde ha gått snabbare, men då hade jag två små nyfikna tomtenissar som störde i hobbyportalen (okej, tamburen, men det känns lite som en portal mellan ute och inne) mellan varven. Jag lyssnade på Hanson brothers julalbum från 1997 (mycket mindre julkänsla än vad jag mindes) och tänkte tillbaka på det första året jag studerade till trädgårdsmästare (2007). Vi lärde oss i huvudsak två saker det där första året, ja eller tre om vi räknar med att köra traktor också... Men det vi främst lärde oss var att städa skrubbar och att binda granriskransar. Det kan vara med tanke på det som jag tycker att 29 minuter för en dörrkrans av finaste granris är lite för mycket, 20 hade varit okej, men inte mer än så.

 

julbasarsandraotulips

Att vi band mängder av granriskransar och städade skrubbar finns bara i mitt minne, men jag grävde fram ett par bilder från 2008 när det var jag och mina klasskompisar som höll i trådarna för julbasaren på YA. Det var första året vi huserade i den nyrenoverade hallen, och jag minns att jag tänkte att jag aldrig hade sett så många tulpaner på en och samma gång förut! ...Nu har jag sett den här mängden och mycket mer många gånger.

Jamen ja, hoppas det är okej att det blir sånt här slöigt prat här i väntan på våren, för att bara pausa känns inte som något alternativ för den som vill hålla igång skrivandet.


Äppelpäppel

Skrivet av lagombackansandra 07.09.2013 | 2 kommentar(er)



20130907-124738.jpg

Ni har väl inte missat att Blomqvists plantskola i Lepplax har äppeldag idag? Dessutom ska vi från facebookgruppen "trädgårdsentusiaster i Österbotten" få en guidad rundtur bakom kulisserna. Inte så illa! Äppelträdet på bilden är ett transparante blanche som står på min mammas gård. Som äppelträd är det kanske inte det mest optimala för en riklig skörd, men som prydnadsträd är det otroligt fint! Men det är inte mitt träd, så det ska beskäras -någon gång.


Det tar sin tid att omskolas

Skrivet av lagombackansandra 25.04.2013

Jag hade väldigt fullt upp hela dagen igår. Leons Mommo kom till oss redan tidigt på förmiddagen så att jag skulle kunna skola om mina plantor utan att behöva springa ut och stoppa tutten i munnen med jordiga händer. Och planterandet tog faktiskt hela dagen, så 16-tiden när jag äntligen var färdig, så var jag helt slut i kroppen.

20130425-095720.jpg

20130425-095732.jpg På kvällen lurade jag dessutom ut Daniel på gården för att inhalera lite frisk luft. Jag rensade bort ogräs ur det befintliga grönsakslandet (som ska utvidgas till säkert det dubbla!) och Daniel vaggade vagnen och städade undan lite lastpallar och annat som varit på fel ställe.

20130425-100310.jpg

20130425-100321.jpg

20130425-100344.jpg