tisdag 3 oktober 2017 - 12:23

Another day out

Nu har familjen Neuman varit riktiga friskusar igen. Vi behövde fixa det sista vid villan (och framför allt ta hem mina krukväxter som semestrat) innan det blir kallt, så vi rullade dadelbollar, lurade med Filip och Amanda och körde iväg. Luften var krispig och fastän det kändes kallt till en början så var det alldeles lagom bara man kom igång.

JPEG bild 439AE74C664B 4

JPEG bild 439AE74C664B 10

 

Äppelträdet har inte fått någon kärlek alls på flera år, så nu krävdes en ordentlig beskärning för att få ordning på grenarna. Jag kände mig väldigt brutal, men ibland är det brutala åtgärder som krävs. Allt växte kors och tvärs, uppåt och neråt, och jag vet inte hur många konstigt växande grenar som rykte. Nu har det trädet en ny chans att rätta till sig och ge stora fina äpplen igen.

Jag gick en sväng för att titta på bedrövelsen till grönsaksland jag försökte mig på på Portland (här skrev jag lite om Portlandsträdgården i våras). Det såg verkligen bara bedrövligt ut, ni får tro mig på den punkten. Men där mitt i bedrövelsen och ett hav av tistlar hade ett hungrig djur grävt och hittat en potatis. Jag som inte trodde att potatisarna blev till något alls där de glömts bort utan att myllas, men hem kom vi med 10 kg små fina potatisar. Det är inte alls illa för ett bortglömt pääroland. Nästa år ska vi iallafall välja en mer strategisk plats för villa-grönsakerna.

 

JPEG bild 439AE74C664B 6

JPEG bild 439AE74C664B 11

Milli ville helst inte alls stiga bort från stigan när det var dags att köra iväg den på service.

 

Som avslutning på dagen gick vi till skogs bara för att kolla om någon glömt kvar kantareller...

JPEG bild 439AE74C664B 2

JPEG bild 439AE74C664B 3

Nu måste jag bara hitta på vad vi ska göra med dem för att hedra dem på ett sånt värdigt sätt som kantareller bör hedras. Antagligen blir de stekta i smör, så som fammo alltid gjorde.

måndag 26 juni 2017 - 00:29

Det var en midsommar...

...så fin som den bara kan bli! Trots att vi inte simmade, inte lekte tio pinnar på ett brä eller gick till betchisbråoin. Istället åt vi den godaste knytkalasmaten i äkta picnic-stil på gräsmattan i solskenet och hängde vid lägerelden på stranden.


midsommar 1midsommar 2midsommar 4


Min kusin hade beställt en huvudkrans så då när jag ändå var igång band jag också åt mig själv, båda barnen och som överraskning fick min mommo en av oss också. Mommo tycker om blommor lika mycket som jag gör, och speciellt blå blommor så det var självklart att kransen bands med blåklint i. Oturligt nog vägrade båda barnen huvudkransar fastän de varit så på hugget tidigare.

Den här sjön (fast det egentligen är ett träsk) är den vackraste som finns. Den är ett par kilometer lång men inte särskilt bred eller djup och gör sig utmärkt i solnedgången och i lite dimmiga förhållanden. Och visste ni att det är en allmän simstrand?

midsommar 3

Efter att ha firat midsommar hemma två år i rad så är jag glad att vädret visade sig från den bättre sidan och att hela aftonen blev så fin som den blev.

söndag 11 juni 2017 - 23:15

Out of office

villan 1villan 2

Det här är grejer! Ett dygn i paradiset och jag känner mig som en ny människa. Utomhus blev det ganska snabbt kallt, men inomhus var det så varmt och skönt hela kvällen. Det var bara vi fyra och mina morföräldrar. Alldeles lagom att börja sin första semesterdel på det viset. Nu orkar vi bygga ett växthus, förbereda inför loppisracet, så morötter och plantera ut tomater.

onsdag 27 juli 2016 - 23:43

Vi går mot solrosgult

Vi har återvänt från landet med halvbra 3G, målartalko, åskmuller, ormjakt, strandhäng och många dopp i det blå. Vilket fantastiskt veckoslut vi fick vid villan! Villalivet är snabbladdningen man kan behöva ibland. Trots avsaknaden av rinnande dricksvatten (vi har regnvatten i rören), begränsad strömförbrukning (solpaneler), ett halvtaskigt gaskylskåp och obekväma sängar så njuter man så oerhört av det runtom. Två dygn känns som långt mycket mer än två dygn. Mn tappar uppfattningen av tid.

 

IMG 0044På måndag kom en åskskur förbi och fyllde på vattentunnan.

 

IMG 0045Och så länge regnet öser ner kan man sitta runt bordet och rada små stolar på höjden.

 

IMG 0047Vi simmade en hel del. Jag kanske 3 gånger. Barnen några fler gånger.

 

IMG 0051Inre ro. Frihet. Lugnet.

 

IMG 0054Milli och de många tänderna.

 

IMG 0057Bättringsvägen. Vi har den sortens humor.

 

Nå. Nu närmar sig sensommaren, eller om man ska säga den förskjutna sommaren. Idag när jag plockade ut de första krysantemerna vid jobbet fick jag DEN känslan. Känslan av riktigt heta dagar och svala mörka nätter, solrosor, rudbeckior, varma färger... Och Juthbackamarknaden! Jag kan inte riktigt påstå att juli är min favoritmånad, det är ostadigt och regnar. Det är snarare augusti som ligger i toppen bland sommarmånaderna för mig.

 IMG 0035

IMG 0034

IMG 0037

 

"Ja he e dax fö höstblommona?!" fick jag höra några gånger under dagen. Och ja, det börjar bli deras tid nu, men visst hänger sommarblommor som lavendel med ännu en stund, de är trots allt väldigt fina och doftar gott oavsett om det är deras tid eller inte.

 

IMG 0036

 

 

torsdag 16 juni 2016 - 22:46

Hemma bra, borta nästan lika bra

Här är jag! I'm still alive! Ja jag vet, det måste ju vara en av de tråkigaste inledningarna på en text, och då har jag inte varit borta härifrån mer än en vecka. Men vilken fantastisk vecka det har varit sedan!

Det som är så skönt med att ha semester, är att man lätt kan vara spontan och packa sig iväg till villan... glöm förresten att jag skrev det ordet... det är ALDRIG lätt att packa sig iväg med barn, speciellt inte om destinationen saknar rinnande vatten, inomhustoalett och andra bekvämligheter.

 

oändlig väg

Efter en oändlig skogsväg som går upp och ner som en berg- och dalbana, förbi ett par åkrar och betchisbråoin... DÅ uppenbarar sig paradiset på jorden. Jag hade bestämt mig för att de låta sociala medierna skulle få klara sig utan mig det där första dygnet på villan. Och lite märkligt är det väl ändå, att vi så starkt förknippar vardagen med tekniken, att man behöver isolera sig vid ett träsk för att lura sig själv. Här hemma går det inte att sätta sig i en stol och bara stirra ut genom fönstret. Visserligen saknar jag ett träsk att stirra ut på här hemma, det kan ju vara det. Men nog borde man ju vara kapabel till att bara vara här hemma också.

 

Villaliv betyder frid i själen. Det betyder enkla, i förväg planerade maträtter på ingredienser som inte kräver att kylskåpet alltid ska vara kallt. Rotfrukter, grönsaker, ägg, torrvaror och konservburkar är att föredra framför stora, känsliga köttstycken och kycklingbitar. Medtaget vatten i plastdunk och begränsat med elektricitet från de två solpanelerna. Inget WiFi. Inga datorer. Ingen TV.

 

IMG 0247

IMG 0249Gamla byaskolan i Kalapää... Det finns till och med en geocach tillägnad den.

IMG 0252Leon trivs så bra att han helst skulle bo på villan.

IMG 0257IMG 0251

IMG 0250Leon upptäckte charmen med att meta abborre från bryggändan och frågade varje dag om vi ska "meet" idag?

 

 

IMG 0253

IMG 0255Antalet personer varierade mellan vi 4 i vår familj, till som mest 12 stycken på tisdagskvällen.

 

Det är inte alls konstigt att vi klarar oss bra utan resor söderut. Det här räcker gott och vi njuter kanske mer av att bara behöva sitta en timme i bil istället för 6 timmar i flyg.

...och färdvägen har inte blivit sämre sedan minetti-glasskiosken kommit till Oravais! Nu har vi återupptagit traditionen att köpa glass i Årvas, och så länge inte barnen äter glass så äter vi deras del också.

måndag 2 maj 2016 - 23:36

One villa to rule them all

Det här är vår släktklenod. Diamanten vi alla värnar om. Den gamla byaskolan där min moffa gick när han var liten. Finns det hjärterum så finns det stjärterum -för minst 20 st.

 

I en träeka på sjön rodde en man som liknade fyrvaktarn i mumin omkring. Samma man satt och pimplade på isen i vintras.

 

Det skulle inte ha kunnat vara bättre villa-väder än det vi hade igår på 1:a maj. Jag är så glad över att vi bestämde oss för en villadag mellan alla trädgårdsdagar vi haft. Och så lugnt, tyst och fridfullt det var i Kalapää igår! Man hörde bara fågelsång, en symfoni av oräkneliga fåglar, grodornas parningsläte och svaga vindpustar från skogen. Ofta är vi ett större gäng som vistas på villan (eftersom hela släkten har tillgång till den), men den här dagen var det bara vi fyra i vår familj, och min bror. 

Vi hade inget egentligt mål med dagen förutom att grilla korv och dricka kaffe. Det var precis vad jag behövde, lite ren Vörå-luft, fågelsången och lyckliga barn med spring i benen.

 

 

 

Kalapää, byn som ligger vid en sjö (eller ett träsk om man ska tro namnet, Kalapää träsk, 10 km från Norvalla i Vörå. Det finns strax över 10 bostäder, men bara 4 av husen är bosatta året runt. Här har jag bott alla somrar sedan jag blev född, kanske inte alltid fysiskt, men mitt hjärta har alltid funnits här under sommarmånaderna.

Leon såg mest fram mot att få meta. Tyvärr befann sig abborrarna i söderändan och flötet gungade inte ens till en enda gång. Bryggan är alldeles ny för året! Den gamla (som verkligen hade många år på nacken) var direkt livsfarlig med sina breda mellanrum mellan bräderna, så en ny var mycket nödvändig. Nu har vi en flytbrygga med bänkar på båda sidorna. Än så länge är den bara fäst med rep för att inte flyta iväg, som en flotte ungefär, så att sitta på bänkarna och meta var som rena rama terapeutiska stunden. Sinnet blev nästan omstartat.

 

Ja se där var hon då med sitt gamla bambumetspö som blivit inropat i en mixad låda på en auktion.

Min bror Filip fick övervaka lillgrabben.

 

Vi bor i växtzon 4 medan Vörå finns i zon 3, därför är det som att resa framåt i tiden att komma till villan. Gräset är grönare, knoppar större och så är det aningen varmare också. Jag tog med mig sticklingar av vårt villa-äppelträd för att få det inympat på ett annat äppelträd, men vi får se om det lyckas när knopparna är så stora som de är.

 

 

Alla fick batterierna ordentligt laddade för den kommande morsdagsveckan.