Dag 7: Palermo (Sicilien)

Skrivet av Läsarresor 01.11.2018 | 0 Kommentarer

I går fick vi uppleva kanske den mest exotiska platsen under kryssningen, nämligen Palermo. Här är det betydligt fattigare än på de övriga ortena men jag gillade ändå stadens lite ruffiga charm.

En del av gruppen besökte den kända katedralen i närliggande Monreale. Katedralen är grundlagd redan 1174 och är Siciliens främsta normandiska kyrka, byggd i tegel som en treskeppig basilika. Speciellt kända är mosaikerna i korets tak.

De hann också med ett besök på en mer makaber plats, nämligen katakomberna i Palermo. Det är en gravplats för cirka 8000 mumifierade kroppar, vissa oväntat välbevarade, andra bara skelett. Katakomberna härstammar från slutet av 1500-talet då antalet kapucinermunkar i orden kraftigt ökade och det behövdes fler gravplatser åt de döda. 

Den här sevärdheten är så pass makaber att den på sätt och vis var lockande, men vi valde att inte ta med barnen dit. Misstänker att jag själv också hade fått mardrömmar av att se alla döda... Man får dessutom inte alls fotografera där. Men de som besökt katakomberna verkade i alla fall nöjda. 

I stället hoppade vi på första bästa hop-on-hop-off-buss i ösregnet. Vi åkte runt en stund men konstaterade snabbt när regnet lättade att vi skulle se mer om vi bara gick runt med kartan i handen. Så det gjorde vi. 

Jag har läst någonstans att man i Palermo bara ska gå runt och insupa atmosfären. Det gjorde vi till den grad att barnen tröttnade på oljudet, skräpet och lukterna. För Palermo är väldigt ruggigt och smutsigt på sina ställen.

Matmarknaderna är intressanta platser att besöka. Så här i början på november såg vi dessutom mest lokalbefolkning här. Skönt som omväxling! 

Katedralen mitt i gamla stan är värd ett besök. Annars håller jag med om att staden bäst upplevs genom att flanera runt och gå lite vilse. Men visst var det skönt att efter några timmar för sista gången äntra Costa Diadema igen. 

Det var då dags för vår sista gemensamma middag. Som vanligt blev det lite musik och show mitt i maten. Vad är det med italienare och hög volym annars? Inte konstigt de är så högljudda när de alltid måste överrösta höga volymer... Men roligt var det med lite dans i stil med "letkajenkka".

Nu väntar vi på att småningom lämna fartyget som varit vårt hem i en hel vecka. Känns både vemodigt och skönt, verkar vara den samlade åsikten. I kväll torde alla vara på finsk mark igen.