Visa inlägg taggade med 'krk'
Besök i 1100-talet
Hälsoresan kan innehålla så mycket mer än motion. Nordic Training Camp hade i år fått till det med ett besök i nationalparken Krka i Kroatien. Dagen bjöd också på att historiens dörr gläntade på sig och vi fick för en stund kliva in i 1100-talet. En gammal kvarn där det mesta drevs med vattenkraft. Då som nu.
Lite nutidshistoria: Redan två dagar efter att Tesla hade inlett sin historiska elproduktion vid Niagara fallen så startade man här ett elkraftverk, det var år 1895. Det gjorde att staden Sibenik hade elektrisitet långt före många europeiska städer.
Ett ständigt porlande vatten skapar ett harmoniskt lugn över kvarnen. I dag en idyll, men tidigare en plats för hårt arbete. Bönderna kunde få vänta upp till tre dagar utanför kvarnen för att få sin säd mald.
Kvarnen står där den alltid har stått, mitt i flodådran med forsande vatten överallt.
Men nu skall vi glänta på dörren och stiga in...
Knappast en olivolje flaska utan mera för matdryck och för att fördriva tiden medan kvarnens stenar mal. Kvarnen är helt byggd i sten som gör rumstemperaturen sval och behaglig, men man kan föreställa sig att den nog har upplevts som rå, fuktig och kall också.
Och stenarna mal även i dag i lugnt harmoniskt tempo. Fanns också de besökare som provsmakade mjölet och påpekade ”det är vete”!
Utav mjöl gör man bröd, och i följande rum fanns bageriet. ”Ett rejält bröd” var en spontan kommentar.
Med nygräddat bröd är det dags att lägga upp och äta.
En central person i ett bruksammhälle är smeden. Här står redskapen prydligt uppradade och ässjan stod färdigt och glödde.
Förutom arbetskläder behövs också sädessäckar vid kvarnen. I dag vävdes det hantverk.
För att kunna väva behövs ren ull och här är en förhistorisk tvättmaskin. Tvättrummet, där vatten forsar in från floden och gör att ingen behöver bära in vatten till ull- och klädtvätt.
Rummet intill var ett torkrum som fungerade enligt bastu principen, det eldades i stenugn och ullen torkade på ställningar.
Vi lämnar 1100-talet och landar i nutiden:
På vägen hem stannade vi till i den lilla byn Skradin som också ligger längs floden Visovacko. Ett samhälle med 3000 invånare men har desto rikare besökare. Berättas att Bill Gates älskade staden efter sitt besök, p.g.a att ingen kände igen honom förutom en ung kille som jobbade som glassförsäljare.
Lugnet var mer än påtaglit.
Vad månne söndagen har med sig?
Naturlig vattenpark
I dag vandrade vi i nationalparken Krka en dryg timmes bilväg från Biograd. Nationalparken är en av åtta parker i Kroatien och öppnades 1985. Parken uppskattas att i år ha haft 650 000 besökare, så ensamma var vi inte.
Vår först paus tog vi på en rastplats med en underbar vy över floden Visovacko som sträker sig 72 km in i landet, och bland annat genom nationalparken.
Lägg märke till musselodlingen bakom kryssarens skorssten. Liknande odligar syntes på flera ställen längs flodekanten.
Längs en slingrande vandringsled tog vi oss över vattendrag och med ett gigantiskt lövverk ovanför.
Här är några vackra vattendrag:
Överallt simmade det mängder med fiskar. T.o.m mellan benen då vi badade.
Målet för vandringen var det stora vattenfallet där man också kunde bada. Vi hade en 1,5 timmes paus som också gav oss tid för lunch och vila.
Samling för vandringen hemåt...eller uppåt för alla valde den tyngre vägen via trapporna.
På vägen besökte vi också en kvarn från 1100-talet men den berättar vi om senare.
Lördag i bergen
En dag utöver det vanliga med Nordic Training Camp. Vissa började med morgonyoga innan vi satte oss i bussen inför vandringen i nationalparken KRKA. Längs hisnande serpentinvägar nådde vi vårt mål. Nu återstod bara vandringen...ner till vattenfallens botten. Bildmaterialet blir ett helt eget inlägg senare men försöker ge dig ett smakprov på det vi i dag varit med om.
Första pausen hölls med en fin panoramutsikt. Kolla in musselodlingen bakom kryssarens korssten.
Längs en slingrande vandringsled, genom nästan tropisk skog, kommer vi allt längre ner.
Målet var det enorma vattenfallet där vi hade 1,5 timmar paus för att äta och simma. Sedan bar det uppför igen.
Redan på 1100-talet omnämndes dessa kvarnar som fanns längs vattenfåran. De besökte vi också, mera senare.
Nu är det inte långt kvar till bussen och de flesta är kanska möra i benen.
Men inte så möra att det hoppades över ett vattenspass direkt efter att vi kom till hotellet. Niclas Wiitala drog igång...
och responsen kom direkt!
Dag för lite hjälpmedel och mer rörelse för att få igång eventuellt någon ännu vilande muskel.
Vilken dag! Nu är det dags för middag bara lockarna torkat :)