Det var den helgen det

söndag 15 april 2018 - 23:11 | 0 Kommentarer

Jag har haft en intensiv och händelserik helg, och det ska bli skönt med lite vanlig grådaskig vardag igen. Bestämde mig i fredags för att fixa biljetter till semifinalen i finska hockeyligan (Liiga) mellan Oulun Kärpät och Helsingfors IFK. Det handlade om den klassiska sjunde och helt avgörande matchen om vilket av lagen som skulle gå till final. Det blir inte mer spännande än så.

 

Lördagen kom och vädret var helt fantastiskt! Solen sken och en ljummen vårbris fladdrade förbi när jag stod på perrongen och väntade på mitt tåg. Den var med en viss nervositet och aningen påslag av ångest jag klev på tåget. Det här med att resa själv och vetskapen om att kanske behöva prata med främlingar är något som jag inte tycker är så himla bekvämt eftersom jag har social fobi. Å andra sidan så är det precis sådana saker jag ska göra för att lära mig hantera liknande situationer framöver.

 

Väl framme i Uleåborg så letade jag upp första bästa pub där jag kunde döda lite tid och njuta av lite öl innan matchen. Ölen var billig och puben var en typisk finsk sunkpub som spelade sin typiska finska "iskelmä" musik på alldeles för hög volym. Jag kände mig verkligen som en hurri i finnlandet. När jag bestämde mig för att promenera till ishallen tänkte jag att gpsen på mobilen kunde vara till hjälp. Det visade sig dock att den gav mig väldigt konstiga rutter, och till slut var jag helt lost in oulu. Efter en halvtimmes irrande runt i Uleåborgs centrum så var det ända rätta att börja om från början, och tog mig därför tillbaks till tågstationen. Och när jag kom mig dit så föll paletten på plats och jag hittade fram till ishallen utan några problem, och dessutom innan matchen hunnit börja.

 

Stämningen var på topp i ett slutsållt Energia Areena. På tal om att känna sig liten och utlämnad så kan ni ju tänka er hur jag kände mig där jag satt bland 6000 vilda Kärpät anhängare med IFK Helsingfors halsduk runt min nacke. Matchen var underhållande och spännande men slutade tyvärr i sorti för IFK. Kärpät vann, helt rättvist, och tog sig därmed vidare till finalen mot Tappara från Tammerfors.

 

Den sista minuten var helt galen då alla förutom jag ställde sig upp och hurrade, och när slutsignalen ljöd så övergick applåderna till ett avgrundsvrål som nästan fick taket att lyfta på det anrika Raksila. Jag hoppas att den stämningen som fanns där inne är något som alla lag jobbar för att uppnå. Det finns trots allt ett hopp för läktarkulturen i Finland. Även om matchen i sig inte slutade som jag hade hoppats på, så var det ändå en fin upplevelse.

30710589 236239477116952 6141780220845228032 n

En gång IFK, alltid IFK.

Kategorier:

Nöjen

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.