Visa alla inlägg skrivna 2014

fredag 28 november 2014 - 16:21

Tahdoimme!

Jag steg av bussen klockan 15 vid Kiasma i Helsingfors. En timme tidigare har riksdagen röstat för en jämlik äktenskapslag och först tycker jag inte att det märks i gatubilden. Det är kallt och novembermörkt, den stora folkmassan som jag sett bilder av på instagram har gått vidare för att festa på varmare platser än Medborgartorget. Jag ordnar halsduken lite bättre för att stänga kylan ute och börjar vandra mot Unicafé. Det är samma jäktade fredagshelsingforsare, samma frusna tiggare som jag sett så många gånger förr. Jag vill sjunga Euforia och high five:a mina medmänniskor men det finns inte riktigt någon öppning för det. 

 

I trappan upp till Unicafé ser jag ändå den första regnbågsflaggan, en liten vimpel i en vantklädd hand. Sen rullar det på. I matkön, på toan, vid borden. Små glimtar av regnbågar här och där. Samma sak på Akademen: tonåringar som knutit regnbågsflaggan som en mantel och de är verkligen superhjältar där de flyger fram nerför rulltrapporna. Samma sak på kafét jag sitter på nu: lite regnbågsglimtar här och där. Inget extravagant, bara väldigt naturligt.

 

Jag är glad. För att jag gläds med mina vänner, arma dagar så glad jag är för alla de bröllop som nu blev möjliga. Jag är också glad åt att Finland äntligen gör någonting rätt, efter att så många destruktiva attityder så länge har fått för mycket luft, för många öron. Det finns hopp.

 

Förstås tar det inte slut här, som Amanda skriver. Speciellt för kyrkan är det nu det börjar, och det blir absolut ingen lätt situation. Men en sak i sänder. Nu får vi dansa och sjunga och göra piruetter.

torsdag 27 november 2014 - 21:23

Formuleringsjunkie

Jag formulerar mig mycket. Jag tycker väldigt mycket om att göra det, det känns som mitt naturliga tillstånd. Är det något som känns dåligt, olustigt, eller rentav bra – ja då stirrar jag i luften medan jag promenerar, somnar, stretchar, hackar lök. Stirr stirr stirr. Jag sorterar fakta, känner efter känslornas ursprung, innehåll. Sorterar, grupperar, drar slutsatser, klottar ner tankar i dagböcker, marginaler, facebookstatusar, blogginlägg, instagramtexter. Hela tiden. Finns det ett orosmoln så sysselsätter det hela mig tills jag rett ut det.

Jag har börjat inse att det här inte är normtillståndet för alla människor. Att det inte bara råkar sig så att alla människor inte bloggar eller tweetar eller på annat sätt verbaliserar sina tankar – utan att det faktiskt inte ligger i allas natur att hantera världen så. Och det ter sig så spännande för mig. Hur funkar en sån hjärna? Och vad har en sån hjärna för glädje av att läsa det jag skriver? Varför skulle det intressera en ickeformulerare vad en formulerare säger?

torsdag 27 november 2014 - 10:03

Saker jag är stolt över den här hösten

  • att jag lyckats gå på danstimmar två gånger i veckan hela hösten (i Helsingfors var det en pärs att släpa mig till yoga en gång i veckan).
  • att jag vågade sluta i kören, vars ledare emellanåt hade ett destruktivt sätt att leda.
  • att jag fått fason på min gradu.
  • att jag klarade mig undan med bara fyra dagar höstnedstämdhet. Måste betyda att jag har lyckats skapa så bra och trevliga ramar i min vardag att nedstämdheten inte riktigt hade någon chans att hänga kvar längre än så. (Peppar, peppar.)
  • att jag bloggat nästan lika frekvent som 2009.
  • över att det faktiskt har kommenterats på min blogg på sistone! Sug i er nu, jag är så stolt över att ni orkat reagera och knappa in kommentarer. Och det är inga onödiga diskussioner vi haft i kommentarsfälten. Ni har kommit med intressanta inlägg och jag har lärt mig så mycket av er. Heja heja, ni är bäst!

Tack till er, high five!






onsdag 26 november 2014 - 08:55

Gradutips

Två guldtips till dig som kämpar med gradun (på finska, sori sori):

En graduhjälp-blogg som också blev en bok. Korta, tydliga och inspirerande tips. Till exempel, om att börja skriva: 

"Aloita vain –
Älä edes ajattele, että sinun täytyy tehdä mitään muuta kuin istua pöydän ääreen (tai kahvilan pöydän ääreen) ja aloittaa gradun tekeminen. Lupaa itsellesi, että aloitat, mutta älä aseta mitään muita odotuksia. Pelkkä aloittaminen riittää."

En gif-tumblr som alltid gör mig glad i sin krassa humor. Den avdramatiserar hela saken väldigt effektivt.

tisdag 25 november 2014 - 08:55

Tusen vita paprikor

Okej så jag köpte tusen vita paprikor på Lidl eftersom det var billigt och jag är en vegetarian som alltid söker nya grönsaker. Men berätta nu, vad ska jag göra med dem? 

Det är helt uppenbart att de inte kan ätas råa, salladen jag gjorde i förrgår blev antagligen årets sämsta på grund av den blaskiga, småbittra vita paprikan. Jag stekte tunna skivor av den igår och smällde på en omelettsmet. Det var okej, men bättre kan vi väl?

måndag 24 november 2014 - 13:20

Feminstiska tidskriften Astra

I december kommer nästa Astra ut, med temat pengar. Och vet ni vad? Jag har med en text i den som handlar om kloster, feminism och om att säga nej till pengar. Den är råbra (förstås), så för att inte missa den och en massa andra fenomenalt bra texter om feminism och pengar rekommenderar jag att du börjar prenumerera på Astra nu, om du inte redan gör det. Gör det nu så hinner du få pengar-numret i din postlucka! Prenumerationen görs enkelt genom att fylla i rutorna i högra spalten på Astras hemsida.


måndag 24 november 2014 - 08:53

Jokainen on vähän homo + safe space

Tänk att jag glömt att dela den här videon som gjorts av präster för en jämlik äktenskapslag (länk till fb-sida):


Den här veckan ska riksdagen rösta om medborgarinitiativet för en könsneutral äktenskapslag. Förra veckan var det ett lagutskott som röstade för slopande av initiativet, men nu är det alltså hela riksdagen som röstar, inte bara ett utskott.

 

Jag gläder mig åt att om min kyrkas präster fick sköta den röstningen som riksdagen nu ska göra så skulle det finnas fler ja-röster än nej-röster (44% av prästerna är för lagändringen, 41% emot). Nu är det bara att knäppa händerna och hoppas att våra folkvalda röstar oss vidare i den här frågan.

Om du har svårt att förstå argumenteringen kring detta rekommenderar jag att du besöker Facebook-sidan jag länkar till i början av inlägget. Där finns videor och artiklar som förklarar saken. Jag vill inte ha en diskussion i kommentarsfältet om huruvida det är ett bra initiativ eller inte. Jag utlyser den här bloggen till ett safe space, klicka gärna på länken om du inte vet vad ett safe space är.

fredag 21 november 2014 - 11:01

Lammily

Jag hade två Barbie-dockor som liten. Den ena hade rufsigt lockigt hår och en avbiten hand, den var arvegods. Den andra hade mörkbrunt glansigt hår och hennes enda kläder var en rosa  bikini. Henne köpte jag själv när dagiset gjorde vårutflykt till ett shoppingcenter (fatta vilket idiotiskt utflyktsmål). Hon var så vacker så vacker, men ganska värdelös att leka med. Hon kunde inte sitta eller stå själv. Det enda sättet att leka med henne var att klä av bikinin, klä på den igen, hålla fast henne i benen medan hon konverserade med den amputerade barbien. Hon kunde också vara i liggande ställning, och typ sola.

Jag fattade ju att dockorna inte såg ut som riktiga människor – åtminstone benen, fötterna, brösten, halsen, ansiktet. Men magen – den smala konkava saken – stannade ändå kvar som nån sorts ideal för mig. Kanske för att magen är något man kan påverka mera än benlängd, halsomfång eller bröstform. En plufsig mage skvallrar om lättja, brist på disciplin, frosseri. Det är först för några år sedan som jag på riktigt insåg att en välmående mage väldigt sällan ser ut som en barbiemage. De flesta magar jag ser i simhallen är runda och mjuka. De har intressanta veck, våningar och lager – och vackra ärr, bristningar och rynkor. Inte ens hårt tränande människors magar ser ut som barbiemagen.

Mina magkomlex beror inte bara på de här två barbierna som fanns i min barndom. Det handlar om ett mycket större maskineri än så. Men det är någon någonstans som vinner väldigt mycket på att kvinnor så starkt fostras till att känna att det är något fel på deras kroppar. Därför blir jag glad över att det äntligen gjorts en barbie-liknande docka med realistiska proportioner, en docka som kan ha acne, tatueringar och bristningar. Lammily heter märket, dockans identitet får barnen själv bestämma.


torsdag 20 november 2014 - 08:27

Gradufronten

Tre bra nyheter från min gradufront:

  • Det finns en realistisk chans att jag blir klar med kapitel två före min medtävlare blir klar med sin gradu. Jag kan alltså vinna en månads netflix, bara jag anstränger mig så det knakar från och med nu.
  • Den här veckan har jag och en kompis haft en pakt om att dyka upp i kafferummet klockan 7.45 varje morgon. Vi har inte lyckats en enda gång, MEN tack vare visionen av honom ensam och trött sittandes och väntandes på mig så har jag lyckats komma till mitt arbetsrum redan klockan 9, i stället för 10, halv 11, vilket beklagligt nog varit rutinen de flesta morgnar. 
  • I går hade jag första gången känslan av att min gradu är doable. Görbar. Den där delen tar en månad, den där en månad till, sen tar slutfinishen ännu en månad. Sen: klar.
PS. gradu = pro gradu avhandling = det som kallas masteravhandling/uppsats i Sverige (jag har bestämt mig för att min blogg ibland når ut till andra än finlandssvenskar).

onsdag 19 november 2014 - 09:57

Gruppen och herrarna

Jag fortsätter mitt novembertema och tipsar om bra saker på teve (visst är vi överens om att man kan kalla det teve fastän det är laptop och webb det handlar om?). Dagens tips: K special på svtplay: gruppen och herrarna

Gruppen är ett feministiskt teaterkollektiv som gör "originell och explosiv scenkonst". Filmen handlar om deras arbete med föreställningen Gruppen och herrarna, som handlar om hur män drabbas av patriarkatet. Det hela baseras på statistik och forskning och är fruktansvärt roligt samtidigt som det inte handlar om att förringa män utan om att lyfta fram hur även män mår dåligt av det patriarkala samhälle vi har. Klicka "gilla" om du tänker se eller har sett den!