onsdag 15 november 2017 - 17:20

Ett helhjärtat liv, 6 ledtrådar!

Jag läser som bäst Brené Browns bok Våga vara operfekt. I små portioner tar jag in hennes kloka tankar på morgonens spårvagn. Flera veckor har jag hållit på, några sidor i taget. Hon skriver om hur vi kan bära oss åt för att leva ett helhjärtat liv, och de här veckorna känns det som att små ledtrådar faller ner i min famn lite här och var. Därav:

 

6 ledtrådar mot helhjärtat liv!

Lotuslykta

1. Andetag-bloggaren Nannas text om hur besynnerligt det är att hon var lyckligare och givmildare när hon ägde lite, men nu när hon äger mera ser hon plötsligt en gnidigare sida av sig själv. Amen, säger jag, som också förundrats över att jag kunde ge bort hälften av min inkomst när jag studerade, men att jag nu som löntagande bostadssparare noga funderar över mina kollekter och månatliga inbetalningar till hjälporganisationer. 

 

Laura3Laura i solen. Bild: Ville Kavilo

2. Min vän Laura Hellstens podcast: Vilda qvinnor berättar. Jag har bara lyssnat på första avsnittet ännu men det fyllde mig med sådan ro. Laura sitter ute mitt i natten under fullmånen och stjärnhimlen och delar med sig av sommaren då två viktiga kvinnor i hennes liv gick bort. Podcasten handlar om vad Laura lärt sig av kvinnorna i sitt liv. Det är djup visdom utan krusiduller. Och jag blir så glad av musiken hennes man Markus gjort till podcasten.

 

pussel

3. Ett pussel fångade min blick på loppis. Motivet är verkligen airy-fairy, men jag fylldes av en längtan att lägga pussel. Jag har växt upp med att pussel-läggande är ett sällan skådat nöje, något som bara händer i mellandagarna efter julafton. Men om Sandra Beijer som vuxen insett att hon kan ha en hel kökslåda full av godis, som hon får äta av varje dag, så har jag kanske nu som vuxen insett att jag får lägga pussel också vardagskvällar i november.

 

Soppa

4. Enkel gästfrihet. Min senaste enkla bjud-mat är följande: Klyfta morötter och batater. Marinera dem i olja och kryddor (gärna indiskt), enklast är det om du sätter allt i en stor plastbunke med lock och shejkar loss. Rosta dem i ca 200 grader ca 20 minuter. Under tiden blandar du ihop SÅSEN: en gräddfilsburk och ett fetaostpaket som du smular sönder. Är ni fler en tre lönar det sig att göra dubbel sats. SÅ GOTT.

 

tva kors och en fisk

5. Sofia Torvalds nya bok Två kors och en fisk. Jag visste ju att min tidigare kollega Sofia är bra på att skriva journalistiskt, men jag bara visste inte att hon bär på en så enorm andlig visdom också. Boken landade i helt rätt jord för mig. Trött, stressad och glåmig satt jag på vägen till jobbet och sög i mig kapitel efter kapitel. Boken är full av tankepärlor som känns som friskt vatten för en ökenvandrare. Lika hugsvalande är den estetiska upplevelsen som Ida Wikströms omslag ger.



guardian

(Skärmklipp)

 

6. Och så den här artikeln i The Guardian om ett par som bor i naturen med få ägodelar och jagar sin mat med pilbåge och gevär. o_O

 

 

Det var det! Har du stött på några helhjärtade ledtrådar på sistone?

lördag 27 maj 2017 - 20:36

Vattenmelon och pizza

Nog med breakupp-depp för ett tag nu. I stället tänker jag fylla i en sommarlista! Hittade den här fina hos Sandra Beijer

 

Mina planer för sommaren:

Jag tänker åka på yogaretreat till Kadermo utanför Hangö, en repris från förra sommarens succé. Sen blir det en tvärs-över-Norden-turné: Åbo, Mariehamn, Stockholm, ev. Gotland, Göteborg, Oslo. Förhoppningsvis kan jag vandra och sova mycket utomhus i min nya Ticket to the Moon-hängmatta!

Konsten ska stå i fokus i sommar. Jag hoppas på att måla mycket och se många snajsiga utställningar.

I augusti blir det Humlefestival för hela slanten (som verkligen inte är stor, festivalen kostar inte många sekiner). Kom med så ses vi där! Här hittar du mitt hyllningsinlägg till förra årets festival.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.28.14Foto: Petter West


Här badar jag helst:

Jag har gått och blivit kär i Allas Sea Pool mitt i Helsingfors. Har varit där tre gånger den senaste veckan och njutit av det varma vattnet och den krispiga luften. Och lugnet, trots att det är mitt i stan. Där ska jag plaska runt så mycket jag bara kan i sommar.

 

Bästa sommarstället:

Ön Pungalot utanför mina föräldrars hem i Maxmo. Man ror dit på fem minuter och den är perfekt för piknik, tältning, simhopp eller äventyrsvandring med barn.

 

Skarmklipp 2017 05 27 21.39.18

 

Hur länge ska du vara ledig?

Två månader, aaw yiss. Den längsta semestern sedan jag var tolv (började sommarjobba som 13-åring så sommarledigt är exotiskt). Hela den tiden ska det bara glidas runt och njutas av att det inte är mörkt.

Vad ser du mest fram emot?

Att sova ute i min hängmatta. Det är  avslappnande. 

Skarmklipp 2017 05 27 21.19.46

Vad kommer du köpa inför semestern?

Funderar på ett par vandringsbyxor från Fjällräven. Såna praktiska som kan göras till shorts. Tänker att det kanske inte är så fult som det låter. Det skulle spara enormt på min packning under nordenturnén.

Vad kommer du äta?

Vattenmelon och pizza.

Vad kommer du dricka?

Jag har gått och blivit absolutist pga depressionsmedicinen, så vill gärna hitta något nytt fräsigt alkoholfritt. Kombucha? Eller så bara Salty lemon 7-up som jag lärde mig älska i Hongkong:

Skarmklipp 2017 05 27 21.41.16


Vad kommer du ha på dig?

En ärmlös beige linneskjorta och ljusblå linneshorts. De väntar redan på en galge. En slarvig knut på huvudet och snygga hårtussar under armarna.


Det här lyssnar jag på i sommar:

Fågelsång och vågkluck.

 

Skarmklipp 2017 05 27 21.45.15


Favoritsommardoft:

Jordgubbar. Grillade champinjoner med ädelost i.


Hur kommer du att göra dig illa?
Icke på kartan!


Vad oroar du dig för?

Att känna mig ensam.


Den ultimata sommardagen:

Jag vaknar av fågelsång i min hängmatta. Tar ett morgondopp och äter frukost i ett kafé. Läser en bra bok, pratar med en kompis. Målar. Simmar. Äter. Åker båt, upptäcker en ö, värmer bastu med ett bra gäng. Äter god grillad mat, dansar, somnar i hängmattans gungningar.


Hur kommer du minnas din semester sen i september?
Som tiden när själen började må bättre.

 

Skarmklipp 2017 05 27 21.47.31

onsdag 10 februari 2016 - 10:34

Svampar, tång och light sabres

Jag läste en vacker och inspirerande text om frivillig enkelhet, On Voluntary Simplicity, and Frugality och en liten varm boll av drömmar började växa i hjärtat. En dröm om svampar, gurkor, tång och ljussvärd. Kanske också någon av er kan ha glädje av texten.

Ashar wants a light sabre. Like, *really wants* a light sabre – the kind that extends it’s red plastic blade when you push the button. He’s seen one in Big W for 50 bucks. We don’t buy it for him.

--

The storms have come, and the beach is full of seaweed. We gather some fresh-looking bits of golden kelp, take it home, dry it out, and put it in jars for winter soups and stews.

After the storms, the field mushrooms come out. We gather them from the grass verges infront of beachside houses. Other mums from my kid’s primary school see me. We probably look like dorks. But we get fresh field mushrooms.

tisdag 2 februari 2016 - 23:03

Allt enklare kläder

Hurra, jag har blivit klädutmanad av Linnea! Det må gå på småtimmarna men här ska det minsann svaras. Jag råkade till och med ha en outfitbild i lager:

outfityoga

 

Vad gör du för att hålla dig varm under vintern?
Imiterar ett får så gott det går. Yllekalsare. Tunn ylletröja ovanpå någon tunn trikåtröja. Megastor yllehalsduk, rejäl jacka med foder av fårludd. Yllesockor. Fårludd inne i skorna också. Bä-hääh!

Vad är din filosofi vad gällande kläder?

Det har jag skrivit om här. I korthet: jag vill inte ha blod på mina kläder. Varken mitt eget eller andras. Kläderna ska alltså inte skava, dra åt och vara obekväma. Och viktigare: de ska ha producerats under människovärdiga och skapelsesköna förhållanden. Det är målet, som jag inte riktigt alla gånger lyckas uppnå. (Nu i helgen var jag till exempel på Sverigebåt och mea culpa jag köpte två tveksamt producerade toppar för att jag charmades av den fina materialsammansättningen.)

Loppis är okej, men jag har blivit allt striktare med vad jag tar hem därifrån. Det ska vara bra kvalitet, är så trött på skitkläder.

Det senaste halvåret har jag börjat dras mot allt enklare kläder, och på något futilt sätt ett försök att klä mig mera stilrent. Till min stora förvåning har jag börjat trivas i vit skjorta, svart kavaj och svarta byxor (ja det låter helt sjukt, jag måste visa er någon gång så att ni fattar).

Vad har du på dig på bilden?
Detta är en på-väg-till-yogan-efter-jobbet-bild. Där under finns alltså en yogaoutfit (jag orkar aldrig klä om inför yogan, vill bara kunna skala av mig ett lager innan jag rullar ut min matta). Duckfeet-skor, arbetarbyxor jag ärvt av Rabbe, svart topp och grå trikåtröja från loppis, lila aıno-ylletröja från loppis (älskvärt plagg!) och nippanappa-ryggsäck från loppis.

Hur piffar du upp din look?
Oj, piff. Jag som förr hade ett helt lager av dinglande örhängen i de mest varierande utföranden (Vattenmeloner! Fåglar! Elefanter!) märker att jag nu dag ut och dag in trär in samma silverringar i öronen. Så det piffet är inte längre mitt bästa piff. Nä, nu får jag i stället säga så här: mitt bästa piff är att jag lyckats hitta pärlorna i min egen garderob. Den där ryggsäcken på bilden är helt perfekt, jag blir glad av att använda den så gott som varje dag. Min stora gula vävda yllehalsduk som förutom halsduksjobbet även tjänstgör som extra filt vid både yoga och sverigebåtar. Och det samma gäller också för mina silverringar. Varje dag krokar jag in dem i öronen och de blir bara snyggare. DET gör att jag känner mig piffig. Trygga favoriter.

 

Jag skickar utmaningen vidare till Elin, Elin, Sandra och Amanda!

fredag 1 januari 2016 - 18:24

Årslistan 2015

Tillbaka från julpausen! Och årets försa dag! Innan jag dyker in i det nya året (och innan jag forstätter svara på era underbara frågor) så vill jag sammanfatta mitt 2015 med hjälp av Underbara Claras lista (eller vems det nu är). Jag kör:

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?
Bodde på Åland i somras. Jag hade aldrig tidigare varit där (förutom eventuellt som spädbarn) och fick alltid svara nej på den ständigt återkommande frågan "Hur är det egentligen, har du kanske... någon ålandskoppling?".

Aland

Genomdrev du någon stor förändring?
Jag tog steget från studerande till arbetsliv, vilket förändrat min vardag något oerhört.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nix (nu får ni rätta mig om jag har fel!), men Rabbe fick ett nytt syskonbarn så jag har ändå fått en bra dos av mys-med-bebis-med-hamsterkinder.

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
Inget, jag minns datum väldigt dåligt.

Dog någon som stod dig nära?
Nej. Men en person jag nyligen lärt känna dog nu i mellandagarna. Det är så konstigt, där har vi gillat och kommenterat varandras instagrambilder och till och med träffats några gånger och så finns hon inte mer här på jorden. Livet kan vara så fruktansvärt orättvist.

Vilka länder besökte du?
Vilken dålig fråga att ha precis efter döden-frågan. Men hmm. England, Norge, Sverige. Alltså London, Oslo, Stockholm. Tog flyget till alla förutom Stockholm, har lite dåligt samvete på grund av det.

Bästa köpet?
Konjac-svampen.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att Rabbe flög till Mariehamn i somras när jag var där. Att vi åkte ut till Kobba Klintar med picknick och simkläder. Att vi firade 2 år tillsammans.

Skarmklipp 2015 12 30 17.56.25
Saknade du något under år 2015 som du vill ha år 2016?
Så stadiga grundvalar att min energi kunde räcka till volontärarbete.

Vad önskar du att du gjort mer?
Hjälpt till när flyktingarna kom. Jag gjorde ingenting, förutom att klicka och dela och kommentera. 

Vad önskar du att du gjort mindre?
Slösurfat. Inte så originellt men dit for en massa tid som kunde använts till läsning, vila, dans, yoga, intagning av frisk luft.

Favoritprogram på TV?
SVT:s julkalender Tusen år till julafton, förstås. 

Bästa boken du läste i år?
Svårt att välja den bästa, jag läste många bra böcker. Började året med Tracks av Robyn Davidson som lärde mig massor om kameler, öken och självvald ensamhet. I övrigt blev det en hel hord av finlandssvenska böcker. På sommaren läste jag fantastiska A av Martina Moliis-Mellberg och Hush Baby av Johanna Holmström. På hösten läste jag Anaché (som nog tillsammans med A får bli årets bästa!) och Maresi av Maria Turtschaninoff. Mot slutet av året läste jag Ulla-Lena Lundbergs Is, som också den var riktigt bra. Årets sista bok blev Seth Grahame-Smiths Unholy Night som är en ultragore-nyberättelse om de tre vise männen och Jesusbarnet. Jag gillade faktiskt hans tidigare Pride and Prejudice and Zombies, men Unholy Night var mer tunn och frustrerande än rolig. Men tyckte ändå om att läsa den under julen, kul att hamna i Betlehem-stämning utan det överdrivna gullandet.

Största musikaliska upptäckten?
Att PJ Harvey kommer till Helsingfors i sommar. Jag är rätt dålig på att hitta ny musik i den här världen där cd-skivan inte längre är kung, men har desto bättre koll på gamla favoriter.

Vad var din största framgång på jobbet 2015?
Att jag överhuvudtaget fick ett journalistjobb (visst, ett vikariat men ändå) i en tid med väldigt många arbetslösa journalister. Och att jag i somras klarade av att varje dag producera ett kulturuppslag till Nya Åland. Kan ännu få stress-flashbacks från Nyan när jag ska somna.

Största framgång på det privata planet?
Att jag numera bor i samma stad som Rabbe.

RabbeLiisa

Största misstaget på det privata planet?
Misstag är ett starkt ord men jag harmas över att jag inte umgicks mera med mina syskonbarn.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Som humörsmänniska är jag mycket glad och mycket ledsen varje år. Men kanske gladare ändå 2015 än 2014. Många pusselbitar föll på plats, även om en del pusselbitar revs upp och tuggades på ordentligt av ettåring/hund/termiter.

Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra, mat och försäkringar.

Något du önskade dig och fick?
En gul gradu.

Gulgradu

Något du önskade dig och inte fick?
Nya glasögon. Först hade jag inte råd och sedan hade jag inte tid. Men i år ska det bli av!

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Bjöd mina nya kolleger på punschrullar och kokosbollar. Blev bjuden på middag på Sandros av Rabbe. Drack en hel del rosé. Fick ett Plantagen-presentkort av Laura och en Lisa Ekdahl-konsert av Rabbe. Kanonbra födispresenter.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 
Större trygghet i privata saker. Mera tillit överlag.

Vad fick dig att må bra?
Simning! Simmade mera 2015 än jag gjort på länge. Lärde mig till och med nån typ av crawl.
Uimahalli

Vem saknade du?
När jag bodde i Åbo saknade jag Rabbe. När jag bodde på Åland saknade jag alla. När jag bor i Helsingfors saknar jag Ylva och Adrian, Riikka, Suvi-Tuulia. Vänner. I mitt liv finns också ständigt en saknad efter mina syskon och deras familjer, men den saknaden är på något sätt grundtonen som alltid är där. Vi har existerat mera ifrån varandra än nära varandra.

De bästa nya människorna du träffade?
Inte helt nya människor, men i höst har min anpassning till Helsingfors förbättrats rejält av att jag fått ett "Bärarlag". Vi är sex fantastiskt smarta och empatiska kvinnor som träffas då och då och delar liv, verkligen delar det. Mörkt och ljust, högt och lågt. Och vi bär upp varandra. Det är jag otroligt glad och tacksam för.

Mest stolt över?
Att jag blev klar med studierna. Efter åtta år. Jag är stolt över att jag börjat inse att utbildningen faktiskt gett mig en viss kompetens. När jag jobbat på dagstidningar är det få kolleger som fattat vad min specialkunskap går ut på, men på KP är det ofta någon säger "men Liisa, du som är teolog, vet du hur...?". Och ofta vet jag faktiskt.
Jag är också stolt över att jag skapade nätverket Åbofeministerna (som numera sover, men kanske det vaknar till liv i år? Om du är intresserad av att vara med i nätverket ska du söka upp Åbofeministerna på Facebook och be om att få komma med i gruppen).

Högsta önskan just nu?
Att finländarna ska bli gästfriare, att konsumenterna ska börja prioritera etiska och ekologiska företag mera. Att vi alla ska flyga mindre, för det är otroligt skrämmande att läsa om hur mycket flygtrafiken smutsar ner vår jord. Så stor del av flygresorna är fullständigt onödiga.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? 
Jag ska försöka ordna mitt liv så att jag inte flyger alls under 2016.

VikingGraceI stället kan jag ju åka båt.

lördag 28 november 2015 - 21:22

White Sunday

Två äckliga saker med att vara sjuk och ensam hemma:

1) All disk och alla sopor som samlas och bara väntar

2) Att vara utan annan mänsklig kontakt än den som sker genom telefonens och datorns skärmar

Ettan är ändå lätt att ta itu med sedan när jag är frisk. Tvåan är en större utmaning. Mitt beroende av skärmens blåa ljus är inte så lätt att skaka av sig.

Jag har ont i ögonen av allt stirras, fullt i huvudet av alla intryck. Alla tankesnuttar som flimrar förbi, alla artiklar som verkar intressanta men som jag inte orkar läsa. Allt samlas som klibb i hjärnan, klump i magen, svid i ögonen.

De här sjuklingsdagarna har jag läst otaliga bloggtexter, instagrambilder och artiklar som handlar om ett enklare liv. Ett liv med bättre prioriteringar, med färre orosmoment. Kanske jag läst klart om det nu.

I början av dokumentären Tills cancern skiljer oss åt pratar Magdalena Snickars om hur hela hennes perspektiv på vad som verkligen är viktigt ändrades när hon fick höra om sin mans cancerbesked. Jag minns inte exakt vilka ord hon sade, men det var något där som fångade mig. Kanske om att det viktiga är att få leva, att ha hälsan. Inget annat. Inte inspirerande bilder av yogagirl upp-och-ner på en surfbräda, inte att via Facebook ha koll på vad människor i andra städer går på för fester.

Mitt i detta obehag för allt onödigt i livet inser jag att det är advent snart, på söndag. Och fastenörd som jag är kom jag på att det ju faktiskt finns människor som inte bara fastar inför påsken (som jag försökt göra i några år) utan även inför julen. Adventsfasta kallas det.

Det tänkte jag nappa på nu. På söndag ska jag ta bort instagram och facebook från mobilen. Jag ska helt låta bli att gå in på dem under adventstiden. Bloggen ska jag ändå ha kvar, för att den gör mig mera kreativ än passiv. Jag vill tillbaka till den där tiden när jag bara hade ett internet-utlopp, om så bara för en stund.

Igår var det det som kapitalismen kallar black friday (ett fenomen jag hoppas att självdör på sin egen orimlighet). På söndag är det nån sorts reclaiming från kyrkans håll på gång, white sunday. En dag som inleder en tid av avskalning och fokus. Ser fram emot det.

Skarmklipp 2015 11 28 21.05.51Bild.

 

PS. Det här kan mycket väl vara den råddigaste inledningen på fasta-inlägg som jag gett er hittills. Men ni vet. Febern. Råddet kan ju också ses som en seger över perfektionismen.

tisdag 20 oktober 2015 - 21:28

Urvattnad

Skarmklipp 2015 10 20 21.15.39

Fastän jag inte har barn känner jag igen mig i krönikan om kvinnor som går sönder. Den där tröttheten.

Jag fyllde år igår. (Jee, 27. Jaa, åldersångest.) Som sig bör vid årsdagar tänkte jag tillbaka på tidigare år och slogs av att det gått många födelsedagar då jag inte orkat ställa till med baluns (inte heller nu).

Några år sedan ordnade mina vänner en överraskningsfest åt mig. Fastän det var något av det finaste som någon gjorde för mig det året så minns jag mest att jag var väldigt trött på festen och lite besvärad över att jag inte orkade vara en festvärdinna just då.

När jag tänker på min studietid är stress något som ofta dyker up. Förstås inbakat i en massa roligheter, men ändå. Tror att varje studieår präglades av stress, förutom det sista, då jag hittade en fin feng shui i mitt graduskrivande. Men även då var jag stressad eftersom tidsramen var så galen.

Det är som om mitt grundtillstånd är att det alltid finns något som borde fixas. Något mejl som ska skickas, räkningar som ska betalas, en flytt som ska planeras. Ett arbete att lära sig (visste ni att jag inte bara flyttat 5 gånger de senaste två åren utan även haft 5 olika jobb under samma tidsperiod?).

Alltid ett behov av "att göra-listor".

Fastän jag blivit bättre på att skala bort och säga nej tycks det inte hjälpa. På sistone har jag sagt nej till:

– att ordna en födelsedagsfest
– att åka på en akademisk konferens i Lissabon där jag skulle ha fått presentera en helt egen vetenskaplig artikel
– att gå klart en väldigt bra kurs i kreativ aktivism i Stockholm

Tre saker. Då borde det ju ha frigjorts tre kubikmeter bråte från mina axlar. Men nä. Det där enklare livet är ibland så väldans svårt att nå.

måndag 12 oktober 2015 - 18:53

Ja det hände igen

Det är inte så länge sedan jag skrev att jag flyttat till Borgå, att jag börjat spinna nya rottrådar dit. Flytten rimmade på många sätt väl med mina ideal: bo mindre, enklare, längre bort från det jäkt som finns i större städer. Bo i trähus, nära vattnet, nära bra äventyrsskog.

Och det hade antagligen funkat riktigt bra, om det inte var för att jag kirrade ett heltidsjobb i Helsingfors. Så nu har jag flyttat härifrån…

Gult hus Borgå Hammars

…hit.

Rödbergen

Till Helsingfors, till Rödbergen, till mitt i böllon.

Jag flyttade från en pendeltid på i värsta fall två timmar från dörr till dörr – till en fantastisk tio-minuters-promenad. Jag flyttade från badrum och kök i grannhuset till badrum och kök tre hoppsasteg från min säng. Jag flyttade från billig hyra till dyrare variant, men från ett otroligt vardagskråtande till något som så småningom ska bli feng shui.

Nu ska jag alltså slå ner några nya bopålar här, de där pålarna som inte riktigt hann bli nerslagna i Borgåleran. Det ska väl gå. Men då får jag nog sluta upp med att läsa om Underbara Claras självförsörjning och stirra på Jonna Jintons instagrambilder. Jag behöver urban inspiration. Tips, någon? Hur skapar jag ett meningsfullt och njutbart liv i storstan?

onsdag 15 juli 2015 - 10:05

Minimalistpackning

Det är motorcykeln, killen och jag. Två ryggsäckar, två sovsäckar, två liggunderlag, ett tält. Så börjar min flytt till Åland. Eller så var det tänkt.

Vi kör en provrunda runt Drumsö i Helsingfors och märker att det är helt ohållbart att vi båda ska ha varsin ryggsäck.

Liggunderlaget som jag spänt högst upp på min ryggsäck skymmer sikten när han ska ha koll på trafiken. Hans ryggsäck trycker hårt mot min mage, nej jag kan inte andas så här. Än mindre skumpa runt hundratals kilometer i Åbolands och Ålands skärgård.

Min flytt till Åland får i stället börja med att se mina underkläder ligga uppradade på asfalten på en innergård i Drumsö. Icke picke pö, hälften ska dö.

Gallringen är svår, men samtidigt får vi kicks av att lämna bort sådant vi trodde var helt nödvändigt bara någon timme tidigare. En snyggare jacka, bort med den! En vardagsklänning, jag har ju byxor! Flytande eyeliner och festliga örhängen, jag är snygg som jag är! Två handdukar blir till en, för precis så gulliga är vi.

Ett par byxor. En klänning. En ylletröja. En långärmad trikåtröja. Två toppar, en finklänning. Två par strumpor och lite för lite underkläder. Allt inknölat i en liten ryggsäck tillsammans med en sovsäck och ett liggunderlag. Min minimalistflytt till Åland börjar med en superminimalistisk semester.

Den här våren har handlat mycket om minimalism. Jag har rensat ut saker gång på gång, burit ett tiotal ikeakassar och -lådor till diverse loppisar och bytestorg. Ut ut ut. Skala skala skala. Hittills har varje förenkling av tillvaron mest gjort mig glad, fri. Men att leva en vecka utan variation i kläderna, utan möjlighet att göra mig fin.. njae.

Så minimalist vill jag inte vara, så det fick bli en tur tillbaka till fasta Finland för att hämta en kappsäck till.

 

Kolumn i Nya Åland 13.7.2015

tisdag 30 juni 2015 - 20:28

Åland!

Bild 30 06 2015 kl. 20.29

Vänner, jag har flyttat. Till Mariehamn! Det är helt kreisi. På grund av att mitt internet dog när jag och Rabbe passerade gränsen till Åland har det varit svagt med uppdateringar här, men nu ska ni få höra: 

(I all snabbhet dock, jag kommer från kvällsjobb och måste äta nånting snart innan jag hugger tänderna i bordet.)

Min flytt till Åland började med en helt fantastisk midsommarfest i Dalsbruks skärgård. Vi åkte motorcykel dit med Rabbe med tidernas mest minimalistiska packning:

Skarmklipp 2015 06 30 20.38.27

Två personer, en veckas tältsemester. Ja, jag hade för få trosor och ja, vi delade handduk. Men det gick bra. Vi tältade i Korpo och på Kökar, men sedan blev jag förkyld så vi tog oss till Mariehamn och cirka världens finaste lägenhet som är mitt sommarhem:

Skarmklipp 2015 06 30 20.40.58Den utsikten. Jag blir lugn i själen så fort jag kommer hem och slänger en blick ut genom fönstret. Där seglar båtarna, där glider de stora kryssningsfärjorna runt. Och längs stranden går den finaste strandpromenaden.

Igår började jag mitt vikariat på tidningen Nya Åland. Jag är kulturredaktör och därmed har jag redan fått kolla in ett antal konstutställningar och pratat med festivalfunktionärer. Och skriva text. Jag känner mig kompetent och det är så saakelis skönt. Senast jag jobbade som journalist var jag konstant stressad och rädd för att göra fel. Den känslan finns inte nu. Nya Åland har en underbar redaktion där alla är snälla och goa och dessutom finns det en vettig ambitionsnivå. Vi ska göra sjukt bra journalistik men vi ska inte bli utbrända.

Hopla, här har jag det bra!

 

PS. Tidigt i morgon onsdag kommer mitt första av sommarens Andrum på Radio Vega. Före sjunyheterna och efter nionyheterna. Det handlar om att vara ett vrak. Lyss!

PPS. Varje onsdag i juli är det jag som har hand om andrummen. Ba så ni vet.