Min avgud

onsdag 20 januari 2016 - 11:45 | 9 Kommentarer

Linn undrar: 

Vem är din idol?

Nåja! Nu ska jag ta chansen att do the theologian. Som alla som gått skriban vet betyder ju ordet idol avgud och en ansenlig del av mitt liv går faktiskt ut på att identifiera, skärskåda och slutligen försöka rensa bort mina avgudar. Det är inte så lätt att se dem, begripa sig på dem och hitta på praktiker för att träna bort avguderiet. Men jag försöker.

(Psst! Om du inte orkar läsa mina kunnon deep shitti-tankar som kommer nu, så kan du scrolla ner till slutet för att se vilka människor jag faktiskt beundrar och ser upp till. För visst vet jag att det egentligen var något sånt Linn ville ha svar på. Nu tillbaka till hur jag försöker träna bort mina avgudar.)

En avgud jag just nu kämpar med att förstå är pengar. Jag har månadslön nu, men jag är fortsättningsvis rätt billig i drift. Det betyder att jag kan spara en hel del varje månad (jag skapar Pippipengar, för att använda Isabella Löwengrips terminologi i den fascinerande boken Economista). Det är väl snarare det här sparandet som är avguden, inte de döda slantarna i sig. Jag sparar för att ha en buffert i september när jag inte längre har ett jobb. Jag sparar för att kunna köpa bostad någon gång (har prickat in kalendern exakt när jag ska se till att skaffa ett bostadssparkonto). Jag sparar för den där regniga dagen.

Sparandet är en spännande mekanism. Vad gör det med mig? Att jag varje månad går in på mitt konto och flyttar över en ansenlig summa till ett sparkonto. Att jag kollar vilka fonder min bank kan erbjuda, att jag läser på om bankens etiska alternativ. Att jag pratar om studielånets avbetalning med mina vänner. Att jag nöjer mig med en lite sämre yogakurs på arbis i stället för en bättre kurs på någon plats som till skillnad från arbis inte är stans billigaste. Det är konkreta saker jag gör. Små övningar. Som formar mitt tänkande och därmed mina värderingar och mitt sätt att bemöta andra människor. Men vill jag låta sparandet forma mig som person? Det finns ju inget övre tak på sparandet heller. Det är aldrig nog.

Det är ju inte en dålig sak att vara sparsam. Det är faktiskt vettigt. Och på något sätt gör det mig lugnare i det här turbulenta samhällsklimatet. Det känns inte som att välfärdsstaten kommer att fånga upp mig längre om jag faller, så då känns det tryggt att ha de där Pippipengarna. Och det är just i den här trygghetskänslan jag tror faran ligger. I att jag sätter min tillit till pengar i stället för till mina relationer, min tro, Guds omsorg.

Och här finns hela tiden frestelsen: men är det så farligt då? Att lita på pengar, de funkar ju? Till skillnad från människor så ger de alltid vad de lovar, till skillnad från Gud så är ju pengar faktiskt något jag kan se på, röra vid och ha i min ficka.

Ja, jag är fortfarande i skärskådningsfasen. Har inte fattat ännu. Jag har inte kommit på någon bra praktik för att träna bort mig från sparandets avgud men jag anar att det handlar om relationer. Kanske om öppna middagsbord. Gästfrihet. Generositet. Gåvor utan baktankar. De tre G:na, vem vet, kanske det blir ett begrepp.

AvokadoTypiskt irritationsmoment för den som har sparande som sin avgud: en avokado som är mera kärna än frukt. Den här betalade jag en gång 1,60 för och blev fruktansvärt störd över innehållet.

 

---

 

Enough with the deep shitti. Vem är min idol? Vem beundrar jag, vem ser jag upp till?

Nå till exempel Rabbe, Laura, Ylva, Adrian, Maija, Hanna, Elina, Laura H, Riikka, Suvi-Tuulia, mamma, pappa, mina kolleger, mina lärare, Anna-Lena, Nina Simone, PJ Harvey, Patti Smith, JESUS förstås, Outi Pyy, många släktingar, Elin, Fredrik, Alfred, Linnea, Clara, Sandra, Amanda, Linda, Martina, Joanna, Mische, Samu, Robban, Mixo –  och förstås även Jung Linn.

Och så många fler. Tänk att det finns så många fina, kärleksfulla, kloka människor. Människor som kan vara slackers på utsidan men världens omtänksammaste på insidan. Människor som kämpar med allt världens, men ändå utan att tveka väljer den medmänskliga vägen när valet väl ska göras. Människor som är lynniga och svåra att förstå, men som vid utvalda tillfällen lättar på garden och låter en annan människa komma nära inpå. Människor som är ankaren.

Tack för frågan Linn!

Kommentarer

  • Jolanta

    21.01.2016 17:14 (3 år sen)

    Ahh älskar dina kunnon deep shitti-tankar! :) Jag hade gjort ungefär en likadan analys om jag fått frågan... ;)
    När du kommit på din banks bästa etiska alternativ så får du gärna meddela mig. Jag får angst då jag tänker på dagens fonder..

    • Liisa Mendelin

      21.01.2016 22:32 (3 år sen)

      Vi är lika i så mycket :). Min bank har tre olika alternativ av etiska fonder, men det finns rätt lite info om varför de är etiska och hurdana företag de investerar i. Jag är lite dålig på forskningen här så det kan hända att jag belönar banken bara för att de ens försöker ta ett steg åt rätt håll. Vi får se. Ska läsa "välfärd utan tillväxt" snart så efter det kanske jag helt skrotar tanken på fonder...

    • Liisa Mendelin

      21.01.2016 22:37 (3 år sen)

      Och himmel! Jag har glömt att lägga dig på listan. Där ska du ju vara, du kloka underbara världs förbättrats. Ska åtgärda.

      • Jolanta

        22.01.2016 13:32 (3 år sen)

        <3
        Det är typ 7 år sedan jag pratade om detta med min bank och då tror jag att de hade 0 (noll!!) alternativ. (Tanten tyckte jag skulle satsa på rysk olja då jag sa att jag vill ha något rättvist!?) Det kanske har ändrats nu så kan ju försöka mig på ett nytt snack...

        • Liisa Mendelin

          22.01.2016 17:35 (3 år sen)

          Rysk olja! Kreisi!


  • Astrid

    28.01.2016 12:51 (3 år sen)

    Svar: haha, jag älskar också ordet rövhattar! Tyvärr ej jag som kommit på det :(((((( har läst det hos någon fiffig feminist.

    • Liisa Mendelin

      01.02.2016 20:17 (3 år sen)

      De är fiffiga de där feministerna. Det är bara bra tycker jag att sprida de goda orden kring sig, så tack för det!


  • linnea p.

    30.01.2016 13:08 (3 år sen)

    Hej hördu! Jag har utmanat dig till att fylla i en liten stillista, om du vill. :)

    Vågade förresten inte säga nånting tidigare om detta för det känns ganska barockt att antyda att det skulle vara jaglinnea som nämns här ovanför efter Alfred, men det känns också dumt att inte säga något om det utifall att det är så. (Jantelagskris, haha!) Så OM det är så, så vill jag säga att jestas så snäll du är. Och om inte så vill jag säga att det är du ju oavsett!

    • Liisa Mendelin

      01.02.2016 20:16 (3 år sen)

      JA det är du som är idolen! ;) Jag beundrar ditt sinne för estetik och att du formulerar feminism så bra!
      Vad roligt med utmaning, den ska jag anta. Lovar jag helt utan att ha sett vad det handlar om haha.


Skriv kommentar