söndag 22 oktober 2017 - 17:27

3 bra söndagsting

Dags för lite konstgjord andning åt bloggen nu för att inte tvingas ta livet av den. (Jag har alltså lovat mig själv att sluta blogga helt ifall jag slinker in i en ny bloggpaus.)

Vardagen är jobbig just nu. Jag har alldeles för mycket jobb. Varje dag är superintensiv och den senaste veckan har jag gjort en massa tabbar pga stress. Inte bra. Men. Vi ska gå igenom mina to do-listor med min förman kommande vecka, då ska vi banne mig se till att det blir ändring på detta.

Det är söndag kväll, och jag har hela dagen haft en krypande känsla i kroppen. Snart börjar ännu en intensiv jobbvecka. Men här är några saker som hjälper mot den ångesten just nu:

 

1. Dumpad

Dumpad är en SÅ bra serie från Norge som finns på Arenan nu. 3-4-minuters episoder av olika dumpningar som folk på riktigt råkat ut för. Roligt, viss igenkänningsfaktor och bara så bra teve. Klick, klick.

 

2. Loppisbesök

Jag tog en loppisrunda efter kyrkan idag, och det var så skönt att strosa runt bland alla märkliga saker som folk vill bli av med. Hittade ett nytt glas att ha min tandborste i, eftersom mitt nuvarande glas flyttar ut samtidigt som min syster i lsutet av månaden. (Jag har förresten fått en ny kämppis kirrad, tack alla som hjälpte till att sprida budet!)

 

3. Tack och lov

Tack och lov är ett radioprogram med andliga önskesånger. Finns på Arenan. Jag har lyssnat på Tack och lov några söndagskvällar i rad nu, medan jag diskat, städat eller ritat. Världen får på nåt sätt sina rätta proportioner igen, av det märkliga mischmashet av andliga sånger som lyssnarna önskar. Bara typ hälften är i min egen smak, men det är något väldigt vilsamt i att Svenskfinland skickar in sina märkliga och ljuvliga önskningar, och att en trygg radioröst i lugn takt presenterar vilken inspelning av önskningarna han hittat. En njutning. Klick klick.

 

 

 

torsdag 7 april 2016 - 20:54

8 saker jag gör i stället för att blogga

Vet ni, jag har varit en så otroligt trött mask på sistone. Jag känner mig som en betydligt slappare version av den slaka kuken (visst har ni sett på Full Patte?). Skulle inte orka leka kurragömma. Jag är en grå mask som släpar sig till jobb varje morgon, ger all sin energi där och som sedan släpar sig hem via matbutiken.

Heltidsjobb, I don't get you. Du är så rolig men du gör mig så trött.

Eftersom jag sitter mycket framför en dator på jobbet har det inte alls lockat att närma mig bloggy när jag väl släpat mig hem. I stället har jag:

1. Tagit tupplurer. Älsk på det.

2. Yogat. (Fortfarande med Adriene.)

3. Tupplurat.

4. Läst böcker. 

Här har jag verkligen överträffat mig själv och hittat tillbaka till slukaråldern. Sedan årets början har jag läst

Oneiron av Laura Lindstedt OK 
Arra av Maria Turschaninoff OK ++
Wild av Cheryl Strayed OK +
Taivaslaulu av Pauliina Rauhala OK ++
Missdåd av Karin Erlandsson OK +

På gång: Women Who Run With the Wolves av Clarissa Pinkola Estés 

Som den systematiskt lagda märker har jag ett system: Eftersom ett av mina mål för i år är att göra min 95-procentiga finska till 100-procentig har jag bestämt att var tredje bok jag läser ska vara på finska. Efter den finska får jag koppla av med en svensk och en engelsk bok och sedan börjar varvet om från början. Har funkat bra hittills!

Så fortsätter listan över vad jag gjort i stället för att blogga:

5. Använt all google-fu jag kunnat uppbåda för att hitta bilder av den här ryggsäcken in action. Sedan har jag köpt den och inspirerad av Wild  har jag börjat drömma om att vandra. Det är ju bara att gå. Jag kan gå. 

6. Provat ungefär hundra olika glasögon med Rabbe som smakråd innan jag slutligen valde dessa:

Skarmklipp 2016 04 07 21.10.48Här kan man leka med tanken att det inte är min tunga som sticker ut ur munnen utan att det där helt enkelt är min underläpp. 

 

7. Jag har köpt färgpennor som blir vattenfärg. Ja, det är fantastiskt. Dessutom har jag målat lite med dem.

8. Jag har noterat att min underström inte är glad! Ni vet, den som vilar under ytan. På ytan kan jag ha glädjetoppar och frustrationsdalar, men den där stadiga strömmen som löper under alltihopa: den är inte glad. Jag saknar den glada underströmmen, är trött på den här jag har i stället: den trötta, cyniska, modfällda. Så tillsammans med Rabbe har jag funderat över vad det är som saknas, va jere som feilas. Vi utarbetade Glädjehanden:

GladjehandenDet finns sex olika områden som inverkar på glädjen för en Liisa. De symobliseras av handens fem fingrar och handflatan.

Tummen är kärleksrelation (den där andra tummen som skymtar är Rabbes), pekfingret är andra relationer, till vänner, familj, kolleger. Långfingret är kreativitet, ringfingret är jobb och trygg inkomst. Lillfingret är motion och hälsa och handflatan symboliserar inre frid och gudsrelation. Det är inte realistiskt att alla fingrarna ska vara fulla med färg hela tiden, det går upp och ner.

Medan jag målade den här kom jag på vilket område som just nu bara ekar tomt. Handflatan. Det är bra, då vet jag vad jag behöver skapa rum för i min vardag. (Att faktiskt skapa det där rummet är svårare.) 

Sådär. Känns väldigt privat att dela med mig av Glädjehanden men tänker att kanske någon av er också kan få ut något av den.

 

Det var allt för den här gången. Ses igen om typ några veckor om den här bloggtakten håller i sig. Ha det bra!

tisdag 20 oktober 2015 - 21:28

Urvattnad

Skarmklipp 2015 10 20 21.15.39

Fastän jag inte har barn känner jag igen mig i krönikan om kvinnor som går sönder. Den där tröttheten.

Jag fyllde år igår. (Jee, 27. Jaa, åldersångest.) Som sig bör vid årsdagar tänkte jag tillbaka på tidigare år och slogs av att det gått många födelsedagar då jag inte orkat ställa till med baluns (inte heller nu).

Några år sedan ordnade mina vänner en överraskningsfest åt mig. Fastän det var något av det finaste som någon gjorde för mig det året så minns jag mest att jag var väldigt trött på festen och lite besvärad över att jag inte orkade vara en festvärdinna just då.

När jag tänker på min studietid är stress något som ofta dyker up. Förstås inbakat i en massa roligheter, men ändå. Tror att varje studieår präglades av stress, förutom det sista, då jag hittade en fin feng shui i mitt graduskrivande. Men även då var jag stressad eftersom tidsramen var så galen.

Det är som om mitt grundtillstånd är att det alltid finns något som borde fixas. Något mejl som ska skickas, räkningar som ska betalas, en flytt som ska planeras. Ett arbete att lära sig (visste ni att jag inte bara flyttat 5 gånger de senaste två åren utan även haft 5 olika jobb under samma tidsperiod?).

Alltid ett behov av "att göra-listor".

Fastän jag blivit bättre på att skala bort och säga nej tycks det inte hjälpa. På sistone har jag sagt nej till:

– att ordna en födelsedagsfest
– att åka på en akademisk konferens i Lissabon där jag skulle ha fått presentera en helt egen vetenskaplig artikel
– att gå klart en väldigt bra kurs i kreativ aktivism i Stockholm

Tre saker. Då borde det ju ha frigjorts tre kubikmeter bråte från mina axlar. Men nä. Det där enklare livet är ibland så väldans svårt att nå.

onsdag 22 april 2015 - 20:39

Höutji-böutji

Det händer saker med min kropp när jag utsätter mig för stress.

Bland annat kan jag få ganska elaka smärtor som bara går bort när livet blir feng shui igen. Inte så kul, men förstås bra att min kropp ger så tydliga signaler.

Ett lite roligare (men också rätt störigt) stressymptom är att jag i sociala situationer plötsligt kan få känslan av att ingen förstår vad jag säger, att smidigheten i ordvalen liksom försvinner. Vem vet, när jag tror mig säga något allmänt trevligt och socialt så kanske jag egentligen bara säger höutji-böutji om och om igen.

Det här har hänt kanske sju gånger de närmaste dagarna.