Visa inlägg taggade med 'resor'

måndag 7 maj 2018 - 15:06

Att resa mindre lättvindigt

Skarmklipp 2018 05 07 14.33.00

Hej hopp! Mycket har hänt sen senast: jag har avslutat mitt jobb på Helsingfors kyrkliga samfällighet och varit på en studieresa till Nepal.

Jag kom hem för några veckor sedan och känner mig fortfarande lite resebakis. Den känslan är bra att ha.

Mina sista dagar i Nepal bodde jag på ett hotell för backpackers. Det var beläget i Kathmandus "backpacker's heaven" (eller backpacker's hell som min resekompis Ellen kallade det) och var så annorlunda från resten av min resa i landet. Det började skava i mig. Hotellet var fullt av västerländska turister som mellanlandat i Nepal på sin jorden-runt-resa. De checkade av sevärdheter och jämförde landet med länder de tidigare besökt. Det kändes som att världens olika länder bara var exotiska shoppingupplevelser, något man kan åka vidare från så fort landets baksidor visade sig. Och samma tendenser ser jag hos mig själv. 

 

Skarmklipp 2018 05 07 14.45.52

Att det är etiskt problematiskt att resa som vi gör idag är ju gammal skåpmat. Men det talas inte så mycket om hur man kan göra i stället. Det är fortfarande väldigt få som klimatkompenserar sina flyg (det har jag aldrig gjort) eller medvetet väljer staycation i stället för solsemester. Volontärturism har också sina baksidor.

Men kanske det går att hitta lite vänligare sätt att resa på? Det goda med resande är ju att komma ut ur sin bubbla och märka att livet kan se väldigt annorlunda ut på andra platser. Genom att resa kan vi lära oss att godhet och sanning också finns i länder med andra religioner och sedvänjor. Kanske vi då vågar möta och välkomna andra kulturer också hemma i Finland?

Låt oss säga att vi vill resa så att resan uppfyller det här goda syftet. Hur gör vi det? Kanske så här:

 

Att resa mindre lättvindigt

- Hur skulle det vara om vi reste mera sällan? Kanske vart femte år, eller vart tionde? För att hinna längta ordentligt efter nästa resa, och hinna lära oss något om landet före vi åker. Kanske gå en språkkurs till och med.

- Hur skulle det vara om vi trappade ner på turistresorna? Efter min nepalresa känner jag starkt att jag inte längre vill resa enbart som turist. Jag vill lära mig något, träffa vanliga människor. Därför var det helt perfekt att haka på Finska Missionssällskapets studieresa till Nepal. Vi upplevde så mycket mera än vad någon av oss kunde ha gjort som turist. Mötte funktionshindrade som fått utbildning och därmed människovärde, driftiga kvinnor som bildat andelslag och startat småföretag. Några dagar besökte vi turistattraktioner, men de kändes verkligen märkliga efter alla besök till olika utvecklingsprojekt. Jaha, nu ska man liksom ta turistbilder här vid det här templet. Och är det inte lite så här: har man sett ett turistparadis så har man sett dem alla?

- Hur skulle det vara om vi välkomnade begreppet "resebakis"? Jag vill ha resan kvar i kroppen länge efter resan. Göra mat från den kulturen. Vårda minnen och fortsätta lära mig om landet. Låta resan drabba mig också efter att jag kommit hem.

 

Har du andra tankar? Hur kan vi resa för att inte göra mera skada än nytta?

 

Skarmklipp 2018 05 07 14.49.52

måndag 6 juni 2016 - 21:48

Staycation-inspiration

De senaste veckorna har jag varit en av de tröttaste Liisorna på länge. Så trött att Ylva var tvungen att säga det rakt ut för att jag skulle fatta allvaret. Hon ringde i de rätta utbrändhets-varningsklockorna, de som jag borde klara av att ringa i själv vid det här laget. Eller så kanske det faktiskt är meningen att man inte ska fatta sånt själv, att det är ens vänner och nära som ska säga till.

NÅ, ANYWAYS. Förutom att försöka åtgärda den inre perfektionisten och trappa ner på alla möjliga inre krav, så innebär min trötthet också att jag längtar något oerhört efter min semester i juli.

Jag har funderat från och till på hur jag ska få ut det mesta av de fyra lediga veckorna, hur jag ska klämma in de häftigaste upplevelserna och den skönaste avslappningen. En interail till södra Frankrike, en kompisresa till Rigabukten, en kärleksresa till vart-som-helst-annanstans. En yogaretreat på en skärgårdsö.

Planerna var stora men i dag insåg jag och Rabbe faktum: vi kommer inte att ha råd med svulstiga resor. Eftersom han precis har startat egen firma är det en stor bedrift att han överhuvudtaget kan vara ledig en hel månad. Och jag själv behöver inse att om jag ska klara av att vara utan inkomst i 3-4 månader när jag reser till Taiwan i höst så ska sparlågan ska definitivt vara på nu.

Så det blir inget sånt här med andra ord:

Skarmklipp 2016 06 06 22.01.40

Inget sol- och värmedyrkande på franska Rivieran.

Skarmklipp 2016 06 06 22.02.29Inget scooterkråtas i Nice.

 

Men i stället: en chans att ha en hel månad utan bokningar, utan tider att passa. En möjlighet att äntligen testa den där idén om att vandra, tälta och paddla av hjärtats lust. Besöka alla häftiga öar runt Helsingfors. Vara i Österbotten så länge att vi faktiskt tröttnar. Läsa böckerna till slut. Motionera så mycket kroppen bara orkar. Och faktiskt hinna umgås med de människor vi träffar.

(Minns med viss skam en sommardag något år sedan när jag och Rabbe på morgonen körde från Maxmo till Storkyro för att hänga med mina kusiner och morföräldrar superintensivt i en timme, sedan göra alla besvikna och köra till Vörå för att snabbt slafsa i oss en lunch hos Jennys familj, för att sedan köra till Riksåttan och lämna bilen på ett gömställe och hoppa på bussen till Kokkola. Galet, så bråttom kan man ju inte ha på en semester.)

Så vi ska göra något som tydligen kallas staycation. Att semestra på egen mark. Och det är väl inte så underligt egentligen. Det underliga är väl snarare att bränna pengar på att resa iväg från Finland just när det börjar bli som härligast att befinna sig här.

Så här fint kan det ju faktiskt vara i Finland på sommaren (varning, bildbomb, scrolla lååångsamt):

Skarmklipp 2016 06 06 22.18.46

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.19.21

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.21.11

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.23.03

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.24.49

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.25.07

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.25.28

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.25.48

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.26.18

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.26.36

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.27.10

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.30.41

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.30.25

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.29.52

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.30.07

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.30.59

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.31.17

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.31.40

 

 


Skarmklipp 2016 06 06 22.32.07

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.33.09

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.34.46

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.35.09

 

 

 

Skarmklipp 2016 06 06 22.35.34

 

 

 

Så: ge mig hav, himmel, bastu och kajaker så är jag nöjd. Nej vänta, en snygg (och framför allt schangdåbel) man och ett trevligt sällskap vill jag ju också ha. Och lite överraskningar.

Fastän sparlågan är på är vi ju ändå så fruktansvärt lyckligt lottade som har föräldrar och vänner som ger oss möjlighet att hänga i vackra miljöer. Gäller att komma ihåg det.