onsdag 30 november 2016 - 13:35

Kulturfonden och livet just nu

 Kulturfonden selfie

 

Boom, nu har jag lämnat in min ansökan till Kulturfonden. Då är det bara att hoppas att jag ska få pengar för att måla tavlor till en utställning. Hah, det är ju helt overkligt att kunna skriva ut det och veta att det är sant och varken lögn, förbannad lögn eller statistik. Jag är på konstvägen nu vänner och det känns BRA.

Jag bara måste ge en eloge till Kulturfondens ansökningssystem. Det är så enkelt, överskådligt och vänligt på något sätt. Oavsett om vi som söker om pengar får dem eller inte så har vi tvingats fundera över budgeter, målsättningar, tidsplaner. Tvingats glömma artighetsfraserna och bara kontakta dem som kunde funka som samarbetsparter i projektet. Det var verkligen bra för mig att grunna i några dagar på den där ansökan för mitt kommande konstår känns mycket mera verkligt nu. Jag har ju en tidsplan, en samarbetspartner och en budget (vilket inte är det samma som att jag hade pengar, men ändå: en budget).

De senaste veckorna har varit så otroligt intensiva. Det har hänt så mycket på så många fronter (bara en sån sak att jag plötsligt har mer vänner här än jag hinner umgås med) att jag är helt slut, trots att jag precis varit på en tre dagars "semester" i Ascension House och vilat upp mig. Ascension House är ett gästhem som drivs av skandinaviska volontärer här i Hongkong (tycker aboslut att du ska ansöka om att bli volontär där om du funderar på att ta ett mellanår). Min kompis Anna är där som volontär och det är alltid en ynnest att få hälsa på där. Och dessa tre nätter då jag fick sova i en dubbelsäng var helt himmelska. Att bo på tre kvadrat är inte så bra för själen, men att få ta semester från det lilla kvarteret: DET är alla sorters bra för själen.

Tack för era frågor till podden (se förra inlägget)! Jag har tyvärr inte ännu hunnit spela in den, men hoppas hinna göra det nästa vecka. Så om du ännu kommer på någon fråga om mitt hongkongliv: knattra gärna in det i kommentarsfältet.

Yesbox, nu dags för efterlängtat Girlmore Girls-maraton för den här tjejen som by the way har ny frisyr.

 

onsdag 15 juni 2016 - 20:43

3 screenshots på det som gör mig glad just nu

Ibland måste man bara skramla ihop det som gör en glad. Trots att det först kan kännas omöjligt ("inget i hela världen kan göra mig glad!") så kan det ändå efter en stund dyka upp enkla ting som gör livet lite gladare. Här är mina tre banala ting. Vilka är dina?

 

 

 

1. Flätor är min nya vardagskreativitet.

När jag tänker på mitt behov av kreativitet i vardagen ser jag framför mig stora målardukar och bestämda penseldrag, kanske att jag lär mig en ny bellydance-move från youtube eller att jag skriver något skönlitterärt eller varför inte komonerar skön ljuv musik.

Det är ju fina visioner men inget jag lärt mig att kombinera med ett heltidsjobb. Ändå vill jag har kreativiteten. Och då har flätning visat sig vara det jag både hinner och vill göra. Min kusin Jenni Petänen är något så roligt som en lettitaiteilija (flätningskonstnär) och hennes och min syster Lauras bok Letille har varit en jättebra hjälp för att komma igång. Plötsligt kan jag göra fiskbensflätor.

Skarmklipp 2016 06 15 21.16.18

Klicka på bilden för att komma till Jennis youtubekanal.

 

 

2. Ibland är konsumtion faktiskt en bra lösning.

Jag har de senaste veckorna blivit orimligt arg på mina byxor och kjolar, ja de har alltså blivit för små. Att de täcks! Eller att min mage täcks. Trots att jag äter helt okej, motionerar helt okej och älskar min kropp helt okej, – trots detta gör min kropp uppror. Att den täcks.

Nåjah, den lyckligaste dagen den här veckan var när jag gick in i den etisk-ekologiska affären Nudge och bad expediten hjälpa mig hitta rätt jeansstorlek. Jeans! Det är åratal sedan jag köpt sådana senast, och antagligen evigheter sedan jag köpt jeans som faktiskt är rätt storlek och modell för mig. Det är också första gången jag köpt ekologiska och etiska sådana (har inte orkat forska så mycket, men så påstod lapparna). Kings of Indigo - K.O.I heter de.

Skarmklipp 2016 06 15 21.01.16Ett klick på bilden för dig till Nudges webshop.

 

 

3. B-teveserier från Australien

Yle har äntligen gett oss en ersättare till McLeods daughters, den australiensiska B-teveserien som jag var helt fast i för typ två år sedan. Ersättaren heter Mako Mermaids. Tre sjöjungfrur blir utkickade från sitt stim, och får skäl att försöka agera landpeople.

Stundom väldigt dåligt skådespel och manus, men stundom helt briljanta scener. Som när tjejerna första gången ska walk with legs. Är det nån annan än jag som slappnar av väldigt bra till halvbra konstiga teveserier från Australien?

 

Skarmklipp 2016 06 15 20.49.45Bilden är länkad till serien på Arenan.

 

onsdag 25 november 2015 - 21:25

Jerusalem

Det är mycket länge sedan jag tipsat om teve på nätet. Dels är mitt nät uselt nu, och dels har mitt liv de senaste månaderna varit så kaotiskt att jag inte haft tid att bara bänka mig och se på saker medan jag handarbetar.

Men nu: Den fyradelade serien Jerusalem finns på Arenan.

Den baserar sig på Selma Lagerlöfs utomordenltiga roman Jerusalem, som handlar om en väckelserörelse i Sverige under förra sekelskiftet.

Medan jag såg på serien slogs jag av hur rätt min kollega Erika hade när hon vid kaffebordet en dag sa att Selma Lagerlöf skriver så att man har medkänsla för dem som ingår i väckelsen. Jag tycker också att serien är gjord så.

Ofta när man skriver eller gör teve om svärmiska rörelser och sekter framstår människorna som galna. Läsaren eller tittaren får ingen ordentlig förklaring till varför människor kan gå så upp i någonting att de helt förlorar all rim och reson. I stället utgår gestaltningen ofta från att den som går med i en sekt faktiskt inte går med, utan dras med. För att hen är svag, mentalt sjuk eller bara en elak människa som vill känna sig bättre än alla andra. Visst kan också sådant ligga bakom, men det är inte schysst att ha ett så snävt perspektiv. 

I serien tycker jag att Karin är en sådan karaktär som breddar min förståelse. Hon är stark, smart, självständig. Ändå går hon till slut med i väckelserörelsen med det briljanta namnet "helgumianerna", och blir en så drivande kraft i den att självaste väckelsepredikanten Helgum får vika undan. Hur gick det till? Vad hände? Det finns svar, gott folk. Det finns svar.

 

Skarmklipp 2015 11 25 21.45.41

Se det som ett tips! Ett bra sådant.

tisdag 20 oktober 2015 - 20:02

Lotta Green – Geni!

En del klipp från den fantastiska dokumentärmusikalen Nutidsångest har redan seglat runt på Facebook i några dagar. Nu äntligen tog också jag den där stunden att se den. Allt jag kan säga är: Lotta Green är ett geni och precis varje person borde se den här framför allt ROLIGA dokumentären. Den kan ses också utanför Finland.

Skarmklipp 2015 10 20 20.05.17

Jag tänker se den åtminstone tre gånger till. Sen vill jag köpa skivan med sångerna. 

 

lördag 24 januari 2015 - 12:04

Sjukt bra teve

Okej, så jag har varit sjuk i sex dagar nu. Varsågoda, en typisk sjukdag:

– Sova med mössa och halsduk under tre täcken. Vakna 9-10-tiden.
– Testa ta en friskdusch, har inte funkat hittills.
– Äta frukost, äta febernedsättande medicin.
– Bädda ner mig i soffan, se på saker från datorn.
– Värma upp soppan från dagen före, äta febernedsättande.
– Bädda ner mig i sängen, sova så länge det bara går.
– Vakna 20-tiden, se lite mera grejer på datorn tills jag kan somna igen.

Om och om och om igen. Jag har inte varit ute sen i söndags (nästan en vecka sen). Jag hade tänkt åka till Maxmo på graduretreat igår, men måste ställa in det. Det harmar något oerhört. Vi skulle åka skidor på isen med pappa och jag skulle äntligen bli klar med kapitel två. Nåväl, det är bra att lära sig ta emot besvikelser.

Veckans absoluta höjdpunkt var när Suvi-Tuulia kom hit med fryspizza. Två stycken av dem. Jag har nog aldrig tidigare fått ut sån enorm glädje av Dr. Oetkers spenatpizza. Den är liksom krispig och mustig samtidigt. Jag klämde på en massa rå vitlök också för det får man – ska man – när man är sjuk.

Jaja, säger ni och vill egentligen inte veta något annat än vad exakt det är jag sett på medan jag kurerat min lekamen.  Jo detta:



Dokumentärserie om aktivister på olika håll i världen. Korta halvtimmesavsnitt med personporträtt av   till exempel en israelisk gammal tant som varje lördag åker ut till palestinskt område och ger gratis sjukvård, om en indisk fysiker som tar upp kampen mot Monsanto, en arkitekt i Bangladesh som bygger skolbåtar på översvämningsdrabbade områden. Om folk som tar över makten när staten sviker, om demokrati. Väldigt inspirerande, väldigt välgjort. 



Kanske den bästa ungdomsserien från 90-talet. När jag såg den som liten tyckte jag att Angela var så vuxen, medan jag nu inser att hon är 15. Den här serien träffar så många rätt, speciellt hur awkward det så ofta är att vara tonåring. Jag är kär i Angelas föräldrar.



Underbara Clara tipsade om den här Bergmanfilmen och jag är glad att jag hakade på. Inte en enda scen är överflödig. Vackert men också frustrerande. En film som mamma skulle säga om: "niin hienot vattnet". Lönar sig att se typ nu, den är bara kvar ett dygn till på svtplay.



En dokumentär om en lite galen arkitekt som bygger hus av lera och skräp och hamnar på kollisionskurs med myndigheterna som tycker att hans hus måste ha el- och vattenledningar. Jag slogs av absurditeten i amerikansk lagstiftning kontra ett mycket mera praktiskt sinnelag. Det handlar också mycket om klimatförändringar och hållbart boende.


Säsong 3 på Arenan. Ni vet nog vad Girls är, det behöver jag inte förklara.


Det känns som att mitt tevetittande verkligen vann på att jag såg klart McLeods daughters i höstas. Min tevekost är mycket mera varierad nu, jag ser ju till och med på dokumentärer.

måndag 1 december 2014 - 16:46

Piratskattens hemlighet

Sveriges teves julkalender. Alltför många år har jag missat sedan jag blev vuxen (och slutade med egen teve), men nu, tack vare älskade internet kan jag se på den igen. Piratskattens hemlighet, vem hänger med? Första avsnittet är väldigt lovande.




onsdag 19 november 2014 - 09:57

Gruppen och herrarna

Jag fortsätter mitt novembertema och tipsar om bra saker på teve (visst är vi överens om att man kan kalla det teve fastän det är laptop och webb det handlar om?). Dagens tips: K special på svtplay: gruppen och herrarna

Gruppen är ett feministiskt teaterkollektiv som gör "originell och explosiv scenkonst". Filmen handlar om deras arbete med föreställningen Gruppen och herrarna, som handlar om hur män drabbas av patriarkatet. Det hela baseras på statistik och forskning och är fruktansvärt roligt samtidigt som det inte handlar om att förringa män utan om att lyfta fram hur även män mår dåligt av det patriarkala samhälle vi har. Klicka "gilla" om du tänker se eller har sett den!








tisdag 11 november 2014 - 15:43

Att vinna på lotto

Senaste Lasso (nån sorts finlandssvenskt kulturprogram) funderar på vad som händer om man faktiskt vinner på lotto, på vilken pengars koppling till lycka faktiskt är. Vad händer när plötslig rikedom drabbar oss? Kolla in programmet här.

måndag 10 november 2014 - 21:02

Meddelande till Hanna

Hej Hanna, du som är min McLeods daughters-mate. Jag har ett viktigt meddelande till dig. (Ni andra som inte sett McLeods kan hoppa över det här inlägget, och du som brukar kryssa i att du inte förstår när jag skriver om McLeods kan göra det nu genast. Jag tror inte du kommer förstå det här heller.)

Hanna. Jag är ledsen att jag inte svarat på din senaste kommentar, för flera veckor sedan. Livet kom emellan. Men nu kan jag berätta att jag just sett nästsista avsnittet, och att jag var på vippen att se också det sista. Men med sällan skådad willpower lyckades jag ändå stänga Arenan. Jag ska suga på karamellen ett tag till. I morgon ska jag köpa glass, klä mig i flanellskjorta och jeans och slänga mina bootsklädda fötter på soffan och se det sista avsnittet. Sen är det slut. Sen hoppas jag vi kan ta en sista omgång av att analysera denna b-teveserie från Australien. Kanske för Ingrids skull, kanske för Tess, Jodi eller Kate. För hjältinnorna som inte fick vara med till slutet.

Har du sett serien till slut redan?

tisdag 2 juli 2013 - 19:20

Skärgårdsdoktorn

Jag kunde gifta mig med SVT:s öppna arkiv. Tack vare den har jag hittat tillbaka till Skärgårdsdoktorn.
Tänk att det fanns en tid när alla såg på den här teveserien och alla ville vara Wilma. 


Och alla ville bli ihop med pappan när de blev stora. Fast nu ser man hur störig han faktiskt var.