blogg banner 2

Är det fult att bli arg?

Skrivet av Hanna Rosvall 19.05.2018 | 1 Kommentarer

ilska2

 

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag börjat gå på känslozonterapi. Det är så otroligt givande och intressant! Känns verkligen som ett viktigt verktyg – något jag har saknat för att nå en djupare nivå i mitt medvetande och bättre förstå kroppens intelligens. Efter 5 års medvetet skuggarbete börjar min inre junk mail folder vara väldigt grundligt städad. Ändå finns det saker som döljer sig under ytan. Därför ser jag ett stort värde i att kunna arbeta med en terapeut och få en utomståendes perspektiv på mitt inre arbete.

Känslolås är en orsak till att jag valde känslozonterapi. Behandlingen består nämligen både av diskussion och en slags massage som öppnar upp kroppens meridianlinjer genom akupressur (= akupunktur utan nålar). För mig har det här haft oanat fina och starka effekter – terapeuten jag jobbar med har varit positivt överraskad över hur snabbt min kropp reagerar på behandlingen. Den fysiska behandlingen hjälper mig att komma åt mina 'blind spots' genom att låsa upp kroppen så att jag får tillgång till informationen som på något sätt håller mig tillbaka.

Min senaste behandling var för två dagar sedan. Jag ville inte skriva om den direkt eftersom jag i lugn och ro ville känna efter hurdana effekter den skulle ha. Vi började rita upp min livskurva och fokuserade på vissa åldrar. Det är nämligen så att vi bearbetar våra känslor i cykler på 18 år. För tillfället hanterar jag därför sådant som hänt när jag var 12 år. Helt crazy, men stämmer verkligen ju mer man tänker på saken!

Temat för behandlingen blev slutligen ilska. För mig är det en knepig känsla eftersom jag inte anser mig har rätt att känna den. Av någon orsak har jag alltid sett ilska som en primitiv reaktion och ansett att jag borde vara kapabel till att 'rise above it', dvs. antingen finna förståelse för den/det jag är arg på eller helt enkelt släcka branden direkt. Jag har alltså aldrig tillåtit mig själv att bli arg.

Jag överraskades över hur mycket ilska jag hade i kroppen. Jag! Jag som aldrig blir arg och alltid förstår. Men det är det som är problemet. Jag fick lära mig att varje grundkänsla – rädsla, ilska, skuld, skam – har en s.k. antikänsla. Antikänslan stiger fram om grundkänslan inte får uttryckas fritt. Sedan finns det också djupare nivåer där man antingen upplever livsglädje och frihet eller börjar leva en lögn och fly / klamra sig fast vid saker – helt beroende på om man möter eller förnekar känslorna.

Ilskans antikänslor? Bitterhet eller att vara för snäll. Genom att inte tillåta mig själv att bli arg har jag – den eviga optimisten – därför blivit en glad representant av den snälla flickan som alltid är alla till lags. Hellre det än bitter, men...jag har verkligen gjort mig själv en stor björntjänst. Mönstret har hållit i sig sedan jag var liten – på föräldramöten brukade mina lärare berätta att jag alltid satt och försökte samla mig om det blev konflikter i klassen. En liten högkänslig Hanna som inte visste vad hon skulle göra med alla känslor, så hon svalde dem istället, typ.

Ännu har inga större raseriutbrott uppstått. Det kan nämligen vara sådant som händer, upp till 5 dagar efter behandlingen. Genast efter behandlingen började jag storstäda och lyckades kanske kanalisera en hel del energi in i den aktiviteten. Igår kväll uppstod dock ett plötsligt behov att slå skiten ur några kuddar. Jag lyssnade snällt till kroppen – det är tydligen SUPERVIKTIGT att få utlopp för den frigjorda ilskan som bubblar upp så att jag inte börjar förtränga den igen.

Efteråt skrattade jag. Dels för att det kändes lite dumt att slå kuddar, men också för att jag släppte taget om en hel del ilska och skapade mer utrymme för glädje, skratt, kärlek. Under behandlingen upprepades ordet Frihet i mitt huvud, om och om igen. Det känns verkligen som att det här är min väg mot en ny nivå av inre frihet, ett öppnat känslolås i taget. För ilska är ingen primitiv reaktion – det är en livsviktig känsla som inte ska förträngas, utan bemötas på rätt sätt.

 

Bild: Pixabay

Kommentarer

  • Hanna Stigzelius 20/05/2018 11:29pm (12 månader sen)

    Sååå intressant! Har aldrig förr ens hört om könslozonterapi.

    • Hanna Rosvall 21/05/2018 9:48am (12 månader sen)

      Det är en ganska ny bekantskap för mig också, men verkligen intressant! Rekommenderar att testa :)

Skriv en kommentar