header

Visa alla inlägg skrivna januari 2017

JAG BODDE PÅ EN SOPTIPP?!

Skrivet av Maria Hagberg 11.01.2017 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

De senaste månaderna har jag gjort diverse intervjuer för lokala medier. Det är jag glad för. Jag är stolt över mig själv och min familj för att vi har tagit oss så långt som vi har och jag hoppas att det kan ge hopp åt någon att läsa om vår historia. Det känns bra att kunna påverka och föra talan för en grupp som ofta blir glömd, nämligen barnen. Det är den positiva sidan.

Nu finns det ju ofta också en negativ sida. Igår blev jag intervjuad i radio men det gick inte som jag hade tänkt mig. Intervjun handlade om hem som är så osanitära att man inte längre kan bo kvar där. Hem fyllda av skräp från golv till tak där, till exempel, skadedjur och mögel har fått överhanden och lukten är så fruktansvärd att man helst vänder i dörren. De hade intervjuat myndigheter men ville få en bild av hur det faktiskt är att bo i ett sådant hem. Jag funderade en stund om jag var rätt person men bestämde mig ändå för att ställa upp.

Det här är en av de allra känsligaste bitarna ur min bakgrund. Jag vet inte varför, men kanske för att det är just i det skick hemmet är som visar hur personerna som bor där mår. Det går inte att dölja och alla som kommer på besök kan se. Vi har haft det väldigt ostädat periodvis, ja, rentav lite skitigt, men absolut inte på den nivå som det framstår i intervjun.

Jag har länge tänkt att det här är något jag vill skriva om, eftersom det är så tabu, men jag har inte hittat orden. Det var inte så här jag tänkte mig att det skulle bli, en enda soppa av det hela. Jag fick inga frågor på förhand och kunde inte förbereda mig så hela intervjun var spontan. Med tanke på att jag var ganska nervös innan är det inte konstigt att så många grodor slank ur mig. När jag lyssnade genom intervjun tidigare märkte jag att jag hade använt starka ord på en del ställen som fick situationen att verka värre än den var. Vissa saker, som var klara i mitt huvud, lät helt fel kombinerat med resten av inslaget och det var synd.

De säger att man lär av sina misstag. Här ser ni en som i fortsättningen lyssnar på magkänslan och tar reda på alla detaljer innan hon går med på något liknande igen!


-

Skrivet av Maria Hagberg 04.01.2017

Kategorier:
Taggar:

Du gav mig en forskande blick
Som om du förstod
Som om du visste
Allt
Du öppnade munnen
Stängde den
Tystnad
Du gav mig en ursäktande blick
Och gick
Bort
Kanske var du rädd för svaret
Kanske var du rädd för verkligheten
Jag blev kvar
Ensam
Varför vågade du inte?

 

  Maria Hagberg