Bannerdockorna

På nya äventyr i Österbotten

Skrivet av Mikael Ahlgren 11.07.2020

Molntrask

Jag har semester och befinner mig naturligtvis i Korsholm i Österbotten. Eller inte bara i Korsholm för det blir ju en del utflykter till andra ställen också. Det finns mycket här att upptäcka för en ålänning.

Det är lätt att tro att man utforskat det mesta i näromgivningen och i mitt fall menar jag då Vasa- och Korsholmsområdet. Mitt i allt så upptäcker man något nytt alldeles i närheten. Som igår när jag fick vandra runt på en del av området runt det vackra Molnträsket. Visserligen en del besvärliga mygg som alltid tycks gilla just mig men ändå ett härligt område att vandra, springa eller cykla runt i. En liten pärla helt enkelt som ingen berättat för mig om förrän nu. Ändå är det ett väldigt populärt område nu i coronatider har jag förstått. Men bättre sent än aldrig och det blir säkerligen återbesök där.

Oravais

Annat som hunnits med är bl.a. ett besök till Nykarleby. På vägen dit passerade man också flera gamla slagfält. Då gick det inte att undvika ett besök till slagfältet i Oravais där man utkämpade det blodigaste slaget under 1808-1809 års krig. Det är alltid något speciellt och väldigt intressant med sådana historiska platser tycker jag. Det var svenskarna mot ryssarna på den tiden. På Oravais slagfält stupade 1.000 man från den svenska armén och 800 från den ryska. Svenskarna hade koll på läget tills ammunitionen tog slut och ryssarna då kunde rycka fram. Finland var svenskt på den tiden men blev snart ryskt område.

Kanon

Framme i Nykarleby så åkte vi naturligtvis förbi Zacharias Topelius hem. Det blev alltså en dag då vi kände på historiens vingslag. Vattenkraftverket i Nykarleby kanske kan bli historiskt det också? Arbeten på omgivande områden pågick för att göra området vackrare och det såg lovande ut.  

På vägen tillbaka från Nykarleby så svängde vi in i skogen någonstans och åkte till världens ände eller någonstans i närheten av den. Storsand hette stranden som nog var väldigt fin. Långgrunt var det så doppet höll nästan på att utebli då krafterna började tryta innan vattnet nådde midjehöjd. Min vänner myggen var där men annars ganska ödsligt. Det låg en lägergård där så jag antar att det ibland finns lite fler tecken på en civilisation än det gjorde nu.

Hoppbacken

En dag då vädret visade sig från sin sämre sida så begav vi oss till Vörå. Målet var givet! Skidcentrum med hoppbacken måste beskådas till varje pris. Den omgivande golfbanan var jag dock mindre intresserad av. Väl framme så var det inte ens läge för ett foto då regnet öste ner. Lyckligtvis infann sig snart ett litet uppehåll så att nödvändiga foton kunde tas. Sedan vidare till Finlands äldsta träkyrka. Men nä jo nog måste regnet ösa ner ännu en gång. Det blev sådan där snabbfotografering. Alltså springa till ett träd och ta en snabb bild och sedan till nästa träd och ta en bild och sedan snabbt tillbaka till parkeringen. 

Det var lite om några av äventyren som hunnits med så här långt. Nu är det dags att åka till skären igen för man måste ju vila lite mellan alla strapatser också. 

 

 

 


En åländsk midsommar

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 27.06.2020

Kategorier:

Midsommaren har nu passerat och den blev inte riktigt som den brukar vara. Det passade inte riktigt så bra att jag skulle åka till Österbotten över midsommarhelgen. Speciellt med tanke på att jag nu en vecka senare beger mig dit på semester. Därför blev det så att jag firade midsommar på egen hand. 

 
Men inte ens det blev normalt på grund av coronaläget. Från mitt hus är det drygt 500 meter till midsommarstången i byn så det brukar ju passa mig rätt bra. Bara att promenera dit då det är dags att börja firandet. I år fick man under rådande omständigheter inte samlas i några större grupper. Därför hade man tydligen valt att hemlighålla tidpunkten för stångresningen. Det utannonserades endast att det skulle ske under dagen. 

 
Jag tänkte att resningen av midsommarstången säkert ändå skulle ske vanlig tid. Men ack så fel jag hade. Säkert hade man räknat ut att folk skulle tänka så och följaktligen ändrat klockslaget till några timmar tidigare. Min plan att uppleva firandet i någorlunda vanlig ordning gick med andra ord om intet.  

 
Men av en slump passerade jag midsommarstången på min Vespa precis när stången hade rests. Jag svängde in på området och parkerade. Det var en mindre och väl utspridd grupp av människor som befann sig på området. Troligtvis endast de som varit direkt involverade i arbetet med midsommarstången. När jag fick av mig hjälmen så kom man precis in på sista versen av Ålänningens sång. Det var förstås en besvikelse att inte kunna delta i sången eller få se när stången restes. Jag tröstade mig med att jag åtminstone var där under slutminuten vilket så många andra inte var. Senare kunde jag se den filmade versionen på Facebook men det var förstås inte samma sak. 

Midsommar2020 
Mitt firande fick i stället baseras runt grillen. Och sommarens första kolgrillning var verkligen ljuvlig. Både doften från grillen och smaken på köttet signalerade sommar. Nu var den äntligen här!

 
En av mina affärskontakter hade dagen före anlänt till Mariehamn från Åbo. Omtänksam som han är så hade han med sig en gåva i form av några flaskor bubbel. Det var en fin gest som kom väl till pass denna varma och soliga midsommarafton. Nog hade det varit roligare att skåla tillsammans med någon men efter att ha misslyckats med att lura över grannen på ett glas bubbel så korkade jag ändå upp flaskan och njöt för mig själv. Och det blir ju precis så roligt som man själv gör det! Jag kan ju inte heller klaga för det var nog väldigt många som hade det betydligt sämre än jag den här midsommaraftonen. 

 
För att kompensera bortfallet av den obligatoriska stångresningen så letade jag fram det jag hade filmat midsommaraftonen 2019. Det var ju en riktig traditionell stångresning på Jan Karlsgården i Kastelholm i Sund. Mer åländsk midsommar är svårt att få. Ja det måste naturligtvis bli en film om detta som både jag och andra kunde få uppleva nu när vi missade den traditionella midsommarstången. Filmen blev inte klar på midsommaraftonen utan fick ta en del av midsommardagen i anspråk. En stångresning som denna tar ganska länge men i filmform så kortar man naturligtvis ner det hela. Jag letade fram en mikrofon och lade på en berättarröst för att ge det hela en riktig dokumentärkänsla. Hur blev filmen då? Ja det fina är att ni själva kan få se den och bedöma. För här serverar jag ”Midsommar på Jan Karlsgården”. Medan ni upplever den drygt nio minuter långa filmen så tänker jag bege mig upp till Österbotten några veckor. Kanske vi ses där?

 

 


Roligt på Åland

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 08.06.2020

Kategorier:

Vad gör man när man får besök en dryg vecka av sin käresta och det är coronatider? Det brukar ju i normala fall finnas en hel del evenemang och aktiviteter på Åland under sommaren. Nu verkade det mesta vara stängt, inställt eller senarelagt. Det kändes lite tråkigt men som alltid blir det precis så roligt som man själv gör det.


Ja vad hittade vi på då? Bland det första vi gjorde var något som hör sommaren till. För något som inte var stängt eller inställt var den lilla glasskiosken vid Lemströms kanal som nyligen öppnat för säsongen. Javisst då måste man pröva på en ny glassmak samtidigt som man tar en promenad längs kanalen och njuter i solen. 

 IMG 1005
En annan klassiker som alltid fungerar oavsett väder är ju en skogspromenad över ”Havanna Mountain”, eller Kasberget som det egentligen heter, där en del av Lemlandsleden går fram. Det fungerar bra även när man har hunden med sig. För den äventyrlige så kan man följa vandringsleden många kilometrar men vi nöjde oss med en kortare variant där utsikten från berget var själva höjdpunkten! 

 

IMG 1099
Något som hör till sommaren är förstås att bada i havet. Jag brukar avvakta med premiärdoppet till midsommar men min bättre hälft tyckte att det var läge redan nu. Min tveksamhet till trots så var vi snart på den fina badstranden i min hemkommun. Ett par andra människor fanns där men ingen i vattnet. Jag hade förstått att jag var tvungen att ta ett dopp så av med kläderna och raskt ner i vattnet och iväg! 

 
Oooooh det var friskt! Några snabba simtag framåt och sedan tillbaka till stranden och upp. Min kära flickvän verkade något häpen och jag förstod ingenting. Jag hade ju gjort vad som hade förväntats men hon verkade ändå väldigt förvånad över detta. 

-Äh det var ju säkert minst 15 grader varmt, sade jag för att låta henne förstå att ålänningar är riktiga vikingar. 

Så sedan var det hennes tur, vilket jag påpekade, varpå hon tog ett pliktskyldigt dopp. Vår kära Molly, som givetvis var med även på detta äventyr, verkade njuta något mer av simturen. Men hon hade ju också hela pälsen på!

 IMG 1212

IMG 1218

En liten tur till ett par fritidsområden i kommunen var också härligt. Växter och natur som är vardag för en ålänning kan vara nog så intressant för en österbottning.

IMG 1242IMG 1227
När man kommer till Åland så vill man vanligen göra något i Mariehamn. Det fanns en sak som vi konstigt nog inte hade gjort tidigare och som vi kunde göra nu. I Mariehamn finns den så kallade Äventyrsgolfen som bjuder på arton lite roligare eller mer utmanande minigolfbanor. Med desinficerade klubbor och bollar och avstånd till övriga spelare så var det möjligt att visa Tiger Woods var bollen skulle placeras. Eller Tiger kunde inte komma den här gången men jag fick ändå gott motstånd när jag accepterade utmaningen från min käresta. 

 
Efter de första nio hålen så låg jag efter med ett slag. Hur kunde det gå så illa? Det var ju inte ens något skräp på banorna som jag kunde skylla på. Jag höll ju på att få stryk så nu gällde det att skärpa till sig. Men det går lite sådär och plötsligt så gör hon en hole-in-one. Det började bli pressat läge helt enkelt. Men så tar jag in ett slag här och där och så sätter jag också en hole-in-one och är tillbaka i matchen!

 IMG 1144
Framme vid sista hålet så känns det bra och när min kära motståndare har lite otur och placerar bollen i vattnet så har jag på känn att det här kan gå bra. Jag räknar ner resultaten och dubbelkollar. Jodå några slag bättre var jag ändå! Vinsten firas med en glass. Det var en jämn och bra match och nästa gång vi möts på minigolfbanan så blir det nog tufft igen misstänker jag. Men kanske jag kan hitta på en ursäkt för att få förlora då? Den här gången hade jag inget att skylla på så jag var helt enkelt tvungen att vinna.

 
En annan kväll så fick jag frågan om vi inte kunde sjunga karaoke. Den som känner mig vet att det kan vara farligt att nämna ordet karaoke i mitt sällskap. En stund senare så hade jag riggat för karaoke på gammalt klassiskt vis. Det vill säga med de silverskimrande laserdiscarna som var så populära när karaoke var som hetast ute på krogar och pubar. I med de svenska skivorna och låtar som Sommaren är kort, Dover Calais och Sånt är livet. Sedan lite blandat och till sist en massa Beatles. Elvis kom vi tyvärr inte fram till innan tiden var slut. Timmarna går alltför fort när man har kört ner sig i karaoketräsket. Eller nja en Elvislåt blev det faktiskt för Heartbreak Hotel fanns med på en skiva med blandat innehåll.

 
Hur gick det? Jag förlorade helt klart den här matchen. Var väl inget annat att vänta men roligt var det förstås ändå. Följande dag så lät jag som om jag hade druckit whiskey hela kvällen. Då hade jag chansen att köra de där countrylåtarna som jag alltid velat sjunga. Dessvärre var alla karaokegrejer redan bortstädade så det fick skjutas på framtida karaokekvällar. 

Javisst kan man ha roligt även i dessa tider. 

 


  


Micke Björklund x 2

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 29.05.2020

Mot alla odds vann Micke Björklund TV4:s Robinson. Ja det var i alla fall ingenting som jag hade väntat mig. Robinson är väl inget TV-program som jag har följt särdeles mycket innan den här säsongen. Möjligen såg jag någon av de första säsongerna innan jag tröttnade. Nu när en ålänning medverkade har nog både jag och många andra ålänningar, som inte annars följer programmet, suttit som klistrade framför TV:n mest hela tiden.

 Robinson

Att Micke skulle ha någon chans i denna tävling trodde väl varken jag eller så många andra. Nej jag trodde faktiskt att han skulle åka ut redan i första avsnittet. Själv yttrade han något om att det var kul så länge han var med vilket förstärkte min uppfattning om att han ganska snart skulle få packa väskan och åka hem igen. För varje avsnitt som gick så var jag glad att han klarade sig kvar men tänkte att nu närmar det sig slutet. Det skulle visa sig att slutet var längre bort än någon kunde ana.

 

Micke är en härlig kille. Snäll, trevlig och ödmjuk men jag har ju aldrig tänkt mig honom som någon tävlingsmänniska. Jovisst i matlagningstävlingar har han förstås en given plats men kanske inte då det börjar handla om fysiska prestationer som snabbhet och styrka. Det är ju lätt att tänka sig att det är någon sportig idrottsmänniska som har de bästa förutsättningarna för den typ av tävlingar som förekommer i Robinson. Men Mickes taktik och personlighet, att vara den schyssta, trevliga kocken som inte utgjorde något hot, visade sig fungera väl. I tävlingarna var han sällan allra sist och alla minns väl när han bar grisen med tänderna och stod som vinnare i just den tävlingen även om han förlorade två framtänder på kuppen.

 IMG 0895

När han till sist fanns kvar som en av de tre finalisterna blev det riktigt spännande. Han stod för en bra insats i finaltävlingen som nog krävde en del. Visserligen gjorde han fel i första momentet men det gick ju enkelt att korrigera senare under tävlingen. Han blev väldigt glad och säkerligen själv överraskad över att gå vinnande i mål. Jag tror att de flesta kunde glädjas ordentligt åt Mickes vinst för det hade ju varit en dröm för honom att vara med i Robinson och att han skulle vinna hela Robinson-tävlingen hade nog ingen kunnat tippa..

 

Jag har träffat Micke ett antal gånger under årens lopp. Första gångerna på olika fester där han och hans pappa stod för maten. En gång var lite extra då  jag med mitt dåvarande jobb fick pröva på att laga mat tillsammans med Micke och hans far. Vi delades upp i grupper som skulle göra förrätt, varmrätt och efterrätt. Lite fint rödvin fick inmundigas under matlagningsprocessen och det bidrog nog till att frigöra kocken i oss alla! Man blev lagom avslappnad för uppgiften och Micke var förstås supertrevlig och hjälpte till när det behövdes och kom med goda råd hur vi skulle få till rätterna på bästa sätt. Mot alla odds så blev alla rätter riktigt bra trots att vi var ett gäng med blandade matlagningskunskaper som inte heller var vana att jobba tillsammans på detta sätt.

 IMG 6205

När man är ute på Mickes restaurang Smakbyn i Sund på Åland och springer på honom någonstans så pratar han gärna några ord. Det är en kille med glatt humör och  fötterna på jorden. Nästa gång hoppas jag att få träffa honom i Vasa på restaurang HEJM vilken jag lovat honom att besöka.

 IMG 6245 2

Det finns faktiskt några människor som inte kallar mig Elvis utan Micke. Min far heter Björklund i efternamn så egentligen skulle jag kunna kalla mig Micke Björklund! Det var bara det där med maten då.... Makaroner och korv är väl inte någon gourmeträtt direkt så kanske jag för nöja mig med Elvis och steka en hamburgare i stället....


PREMIÄR: Musikarkivet

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 03.05.2020

Kategorier:
Taggar:

Musikarkivet1Jagvinylen

Nu när större delen av den underhållning vi är vana att matas med har ställts in så har ett nytt fenomen dykt upp. Eller kanske inte direkt nytt men i allt högre grad har många, såväl vanliga människor som du och jag likväl som artister, börjat lägga ut underhållning på och via nätet. Underhållningen har flyttat närmare oss på det sättet. 

 
Artister streamar live och kommer på det sättet till publiken när inte publiken kan komma till dem. Huruvida de kan tjäna pengar är svårare att säga. Frivilliga inbetalningar för sådant tror jag kanske att inte ger så mycket. Däremot är det ju ett sätt för artisterna att kunna visa sin uppskattning för och kunna behålla sina fans. Någon dag så kommer det ju att bli mer normalt igen. 

 
Många av oss mer vanliga människor vill också bidra lite. För den som har intressen och kunskaper så är det ett ypperligt läge att dela med sig av något som kanske även andra människor uppskattar och gläds åt. Naturligtvis slog detta an en ton även hos mig. Nej jag tänkte inte börja spela och sjunga framför en primitivt riggad telefon. Nå jag har testat det förr så det var faktiskt inte det första jag kom att tänka på. 

Hitta Hem bild 3 
Nej, det jag kom att tänka på var mitt intresse för kombinationen av video och musik. Jag har redan tidigare lagt ut en del musikklipp och videos från mitt videoarkiv. Senast blev det en musikal som jag filmade 2012. Peter Hägerstrand hade skrivit musiken och både skådespelare och musiker utgjordes av duktiga skolelever. Filmen bestod av två ihopklippta föreställningar och det är nog inte så många som har sett min filmade version då en annan filmare också har gjort en film. Hans film var dock mer en dokumentär om hur den kom till medan jag filmade själva föreställningen.

 Musikarkivet1
Men över till det nya som vi var inne på. Att göra olika TV-/videoprogram är det roligaste jag vet så varför inte göra mina besök i videoarkivet till ett riktigt program i stället. Alltså ta några inslag och väva samman dem med lite prat runt. Det blir mer underhållande än bara en enkel video. Samtidigt så ska formen vara rätt kort för att folk ska orka titta på sådant på nätet. Till sist bestämde jag mig för att göra ett försök med två olika artister i programmet. Programmets namn hade jag redan funderat ut för en tid sedan. Det naturliga namnvalet hade fallit på Musikarkivet vilket berättar lite vad det hela går ut på. 

 
Det ena inslaget var redan färdigt och var en riktigt redigerad video med ett åländskt band. Att avsluta med det var givet då jag tyckte att videon faktiskt fungerade bra utan några större trollerikonster. Den videon består av två olika framträdanden av samma låt. Det kan låta som en smal sak att klippa ihop något sådant men det är sällan som det går lätt och automatiskt. Den här gången kändes det som att jag hade tur och att jag hade filmat med tanke på att de skulle redigeras ihop. Visserligen minns jag vagt att det var precis det jag hade haft i tankarna då jag filmade. Men det var 2001 som jag filmade och nu 19 år senare så skulle jag göra det som jag hade tänkt då. Men det fungerade och det enda som jag ändrade på var nog att jag ändrade det gamla fyrkantiga 4:3 bildformatet till bredbildsformatet 16:9. Det är förstås på gott och ont men fungerade tämligen väl i just detta fall. 

 

Den andra videon som fick bli programmet första inslag är från 1996 och lider mer av tekniska tillkortakommanden. Inga avancerade klippningar då bristen på material förhindrade sådant. Det blev mer de normala trimningarna av bild och ljud som jag alltid gör på den här typen av material. I sista minuten insåg jag dock att jag måste förbättra synken mellan bild och ljud som alltid blir bli ett med problem med så gamla inspelningar. Jag är själv rätt känslig för när ljud och bild är alltför osynkade så jag gjorde ett försök att fixa detta. Inte perfekt men bättre i alla fall. Den japanske bluesartisten är tyvärr inte längre med oss men jag tror nog att han ler lite grann när han skådar ner från himlen och ser sin spelning på Åland 1996. Publiken gillar ju hans låt och det svänger bra.  

Musikarkivet1Tellus
Men varför berättar jag rätt så ingående om detta? Jo för att premiären den här gången blir här i bloggen. Mitt bidrag till underhållning i dessa kristider kommer alltså här:

 Musikarkivet del 1

 

 

Länk även till musikalen Hitta hem

 

 


Till havs

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 10.04.2020

Kategorier:
Taggar:

Som ålänning är man van vid att enkelt kunna ta färjan över till Sverige för lite shopping eller andra nöjen. Nu har ett litet virus lyckas med något som man tror att bara EU skulle kunna lyckas med. Nämligen att göra vanliga enkla grejer väldigt svåra eller t.o.m. helt omöjliga. Ja plötsligt så är det i princip omöjligt att ta en tur över till Sverige. Å andra sidan så är det inte heller speciellt lockande just nu. Inte om man ser på statistiken över hur många offer viruset skördar i Sverige. 

 


Återstår då färjan till finska fastlandet eller i alla fall till Åbo. Helsingfors kan man ju också glömma numera. Men det är ju inte bara i södra Finland som man brukar kunna ta sig en tur över havet. Från Vasa finns det ju också en färjförbindelse till Sverige. Tar man den färjan så hamnar man troligtvis i Umeå som ligger rätt nära hamnen på den svenska sidan. 

IMG 7130
Det var i somras som jag testade Wasalines M/S Wasa Express för första gången. Det var spännande eftersom det var dels en ny rutt för mig och dels en nytt fartyg. Hur var det då? Ja fartyget var ju en gammal Tyskland-Danmarks båt såvitt jag kunde förstå. I tanken jämförde jag med fartygen som trafikerar Åland och då kom jag fram till att Wasa Express kändes som något mellanting till Vikingfärja och skärgårdsfärja. Lite naknare inredningsmässigt än vad jag förväntade mig. Ja kanske mer Tysklandsbåt helt enkelt. 

 
Det fanns ett trevligt frukostalternativ i cafeterian. Man kunde gå längst upp på däck och där såg man från sida till sida på fartyget. Denna morgon var riktigt vacker och det var en speciell känsla som infann sig då vi stävade ut över Kvarken. Det var något med ljuset och miljön som avvek från det man är van vid från Ålands hav. Men det var en härlig upplevelse.

 IMG 7153

Väl över havet och i hamn så gällde det att hitta en buss till Umeå. En förvirrad äldre man sökte efter tågstationen men så mycket kunde vi tipsa honom om att det kanske var bättre att leta efter en buss. 

 IMG 7176

Umeå visade sig vara en rätt trevlig stad. Vårt hotell saknade visserligen air conditioning men på våra breddgrader så överlever man faktiskt utan trots att det är varma dagar!

 IMG 7289
Jag lyckades hitta det fantastiska gitarrmuseet som inte alls var där det skulle utan hade flyttat och blivit mer centralt. Det blev inte bara ett utan faktiskt två besök där. Jag får lova att återkomma till just den historien. Kan bara säga att om man är lite musikintresserad och dessutom gillar gitarrer så finns det mycket att hämta där.

 IMG 7343

IMG 7222
Resan tillbaka gick bra och vi fick njuta av trubaduren ombord på Wasa Express som kunde spela och sjunga alla låtar man kunde tänka sig. Dock var det en låt som ställde till lite huvudbry så han bad om en tio minuters paus för att fundera lite över hur den egentligen gick. Den gick dessutom rätt högt så man trodde att det skulle han aldrig klara av. Efter pausen kom han tillbaka och framförde låten närmast perfekt! Helt otroligt att kunna lära sig och dessutom framföra den bra på det viset som den killen lyckades göra.

 IMG 7441
Det är sådana härliga resor och upplevelser som man får tänka tillbaka på i dessa tider då det är begränsat vad man kan hitta på.

 

IMG 7192         


Orkanen är här!

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 27.03.2020

Kategorier:

I dag var det min födelsedag. Naturligtvis kändes det inte som det brukar. Det var ju inte aktuellt med något kalas eller ens kaffebjudning så jag firade lite grann för mig själv. En pizza och en öl från Stallhagen till middag. Senare blev det en liten bit frystårta. Ja det fick väl duga helt enkelt. Man får ju vara tacksam att man ens har sådana problem när många har det betydligt värre.Världen är upp och ner och många är oroliga för viruset som härjar överallt. 

 

Jag och mina närmaste är friska och jag har fortfarande ett jobb att åka till. Visserligen är det en del svårigheter att få vissa produkter till dataaffären där jag jobbar men än så länge har jag IT-prylar att sälja. Det blev faktiskt en liten extraförsäljning då våra företagskunder insåg att de måste kunna jobba hemifrån. Men jag anar att även vi kommer att drabbas av minskad försäljning. Det händer faktiskt redan. En kund hade begärt offert på en server men ansåg att det var meningslöst att köpa den nu när verksamheten stängt ner tillsvidare pga virushotet. Ja många företag tappar mycket försäljning och turistbranschen kraschar helt och folk permitteras både här och där. Åland kommer att drabbas hårt då turismen är en stor näring för både stora och små företag här. 

 
Det är första gången som jag och min generation får uppleva en riktig kris som den här. Vi har sluppit sådant som krig och större katastrofer. Det värsta som hänt är kanske när Estonia gick under och tsunamin i Thailand. Även om man påverkades av dessa så blev jag inte personligen drabbad och de var ändå rätt så begränsade händelser i jämförelse med hur Corona-viruset nu drabbar världen.

 
Den enda gången jag känt mig lite drabbad av någon större fara var när jag befann mig på semester i Florida. En orkan närmade sig och verkade sikta in sig på området där jag befann mig. Dag efter dag kunde jag följa dramat på TV-nyheterna. Folk uppmanades att ha vatten och proviant hemma om orkanen skulle träffa Florida. Orkanen kom allt närmare och på gatorna i Miami skyltades det om evakueringsvägar. Hyllorna i mataffärerna tömdes. Det värsta var att man som turist kände sig rätt utlämnad och osäker på vad man skulle göra om katastrofen skulle inträffa. 

 IMG 5362
Lyckligtvis kunde flyget till Europa lämna Miami precis innan orkanen kom alltför nära. Sedan visade det sig att orkanen plötsligt vände ut över havet och faran var över. Väl hemma så dök nästa orkan upp. Även den missade Miami men så är det tydligen när orkansäsongen drar igång. Man vet inte förrän man vet om man klarar sig eller om man måste utmana naturkrafterna. Obehagligt när man inte varit med om det förut. Det kändes skönt att komma hem igen till Finland.

 
Nu finns det ingenstans att fly. Corona-viruset finns överallt och sprider sig mer och mer. Man kan bara försöka att leva livet så normalt som det går. För vissa är det inte alls normalt och för andra så kanske det inte är lika påtagligt än så länge. Jag tillhör alltså de mer lyckligt lottade men ingen vet heller hur detta ska sluta. Hur många som kommer att drabbas. Hur mycket ekonomin i hela vårt samhälle kommer att påverkas när företag går under och andra får försöka hitta andra sätt att överleva. 

2020 03 03 0015 
Hur allt kommer att se ut och fungera när det här har passerat kan man också bara gissa. Jag tror att vi kommer att dra en del lärdomar av allt som händer och kanske vissa saker kommer att fungera lite annorlunda i framtiden. Då tänker jag i både stort och smått. Hela världen kommer fundera på vad som kan göras annorlunda för att förhindra att vi drabbas lika hårt igen. 


Jo just det jag fyllde år idag. Grattis på mig då! Hipp hipp hurra! 

 IMG 0211

 

 

 


Saknaden är som en Hollywoodfilm

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 06.03.2020

Kategorier:

2020 03 04 0001 

Vad är saknad? Är det när man tagit den sista biten av favoritchokladen och ändå är sugen på lite mer? Eller är det mer dramatiskt som när någon tar värsta storsläggan och slår ditt fina glashus i tusen bitar?

 

Saknad är en känsla av obehag som gör att du känner dig rätt obekväm. Det är något du vill ha men inte kan få. 


I livet kan vi få uppleva saknad på många sätt. Normalt så känns saknaden väldigt negativ.

King Kong
Den eviga saknaden:

Saknad kan vara när din arbetskollega plötsligt försvinner. Kollegan som du var missnöjd med och skällde på eftersom hans arbetsinsats inte var vad den borde. Han tog steget att försöka förklara sig även om det innebar att han blottade sina personliga känslor och problem. Därför blev ni nära vänner och kunde diskutera alla personliga saker med varandra. Ni stöttade varandra och arbetet fungerade också bättre. Det var kollegan som sedan blev sjuk men ändå alltid var positiv och sade att han snart skulle vara tillbaka på jobbet. Till sist kunde han inte berätta vad han tänkte men du visste ändå. Du visste att han hade gett upp och väntade på befrielsen. Du visste att det aldrig skulle bli som förut igen.


Saknad kan vara när din bror som du inte talat med på flera år, men hoppas kunna försonas med igen, försvinner bort med helikopter och aldrig mer kommer tillbaka. Brodern som går bort innan operationen som ska rädda honom hinner göras. 


Din brors saknad var när hans dotter som blev sjuk inte kunde räddas utan dog inte så långt efter att hon hade tagit studentexamen. Din brorsdotter som var en glad och god själ och som ville alla väl. Hon som tyckte om samma musik som du själv. Hon som du aldrig lärde känna på riktigt men som du säkert hade mycket gemensamt med. 


Saknad som vi inte kan göra något åt får vi lära oss att leva med. Det går att lära sig att hantera även om saknaden sällan försvinner. Ibland kan den komma över oss men då får vi bara acceptera den. 

 

Elvis stjärna
Den tillfälliga saknaden:


Det finns en annan saknad som borde vara lättare att hantera men som ibland kan kännas värre än den eviga saknaden. Kanske just för att den inte är definitiv.


Kärlek kan ge en stark känsla som normalt upplevs som positiv och glädjebringande. Men den kan  även orsaka väldigt stor saknad. När du tänker på din hjärtevän så kan du känna stor kärlek men du kan också uppleva stor saknad om ni inte är tillsammans. När ni skiljs åt t.ex. pga avstånd och kanske under en längre tid så kan saknaden kännas outhärdlig. Detta trots att det bara är temporärt och ni kommer att träffas igen. Samma saker som får dig att känna kärlek, samhörighet och lycka kan få dig att vilja klättra på väggarna och skrika ut din frustration så högt du kan.


Vilka saker kan det vara? Jo t.ex. den där blicken in i hennes ögon då hon låter dig se hennes själ och innersta väsen. Den där beröringen som värmer dig inifrån och ut. Det där andetaget som utan ord viskar att hon älskar dig. Leendet som får dig att känna en svävande känsla och en vilja att flyga till Venus. Orden som hennes läppar formar men som du bara kan tolka som ett förföriskt lockande kärleksläte.


När hennes blotta närvaro uppfyller dig med en känsla av trygghet och kärlek så kan frånvaron av henne göra exakt det motsatta. Du kan känna en saknad och oro som skär som knivar genom dig. Frustration och t.o.m. ilska kan infinna sig då du befinner dig i en sådan situation. Du vill ju känna samma känslor som när ni är tillsammans.


Det får väl betraktas som en positiv saknad då det handlar om saker som du kan få tillbaka och uppleva igen. Då tänker vi på glädje. Andra saker som är borta för alltid eller som är ovissa ger en negativ saknad eller sorg. Du vill ha tillbaka det du kände innan saknaden kom in i bilden. Saknad av olika typer kan påverka känslorna lika mycket och vara svåra att hantera. 


Saknad kan ju vara ett sätt att känna vad vi uppskattar i livet. För om vi aldrig saknade det så kanske vi inte uppskattade det heller. Ingen vill uppleva saknad men det är något som alla eller åtminstone de flesta tvingas göra någon gång.


Saknad är en känsla som säger att du vill ha något förlorat tillbaka. Det är som en bra Hollywoodfilm som berör och som du vill återuppleva flera gånger. Saknaden är längtan efter den känslan som du upplevt tidigare som du vill ha tillbaka för att den  får dig att må bra.


Saknaden kan också vara ett sätt att se fram emot något. Du vet att du kommer att må bra när du upplever det som du saknat. När det är något som man saknar mycket och ska få uppleva igen så är det lätt att ställa för höga förväntningar. I värsta fall blir du lite besviken och kanske tvingas uppleva en fortsatt saknad. 


Jag kan känna saknad efter många olika saker. Det kan vara människor som på olika sätt försvunnit ur mitt liv. Men det kan också vara upplevelser och stämningar som jag upplevt under olika skeden av livet som jag gärna skulle återvända till om det vore möjligt. Vissa saker kan man återvända till efter lång tid men då kanske det ändå inte upplevs som det man minns och förväntat sig.

CBS
Min största personliga saknad är ändå alltid längtan efter min hjärtevän. När vi är tillsammans så blir allting annat mindre viktigt. Då känner jag mig på rätt plats i livet på så många sätt. Den där platsen som de flesta människor  försöker hitta. En del hittar den aldrig trots att de söker hela livet. Många nöjer sig med mindre. Ett fåtal lyckas faktiskt hitta den. Nu är jag själv för första gången rätt nära att nå den. 


För att koppla till Hollywood igen så väntar jag helt enkelt på min Oscar. Då när allting känns rätt och så bra det kan bli.


Att jobba är viktigt!

Skrivet av Mikael Ahlgren 18.02.2020

Kategorier:
Taggar:

Den här gången tänkte jag skriva enligt ett föreslaget tema. Så läser du andra bloggar med liknande innehåll så vet du vad det handlar om. Annars vill jag gärna vara lite unik men visst kan jag skriva om vad som helst. Nu ska det handla om jobb och karriär.


Arbete är viktigt för att överleva. Men inte bara för att ha mat på bordet och tak över huvudet. Det är ju även viktigt att ha något att sysselsätta sig med. Det får helst vara något man trivs med. Bara för att det heter jobb så måste det inte alltid vara jobbigt. Det finns ju människor som jobbar med det som som älskar att göra. Gör man det så har man funnit sitt drömjobb.


För närvarande jobbar jag som IT Sales Specialist. När jag fick anställning så var det en ny tjänst som chefen funderade på att kalla IT säljare. Naturligtvis måste man ha en lite mer internationellt gångbar titel nuförtiden tyckte jag så då fick det bli IT Sales Specialist. Någon kanske tycker att det är helt intetsägande men jag tycker att det är en rätt bra beskrivning. 

 

Vad gör jag då? Säljer IT prylar? Javisst är det så. Datorer, skrivare och allehanda tillbehör som kunderna kan tänkas vilja ha. Vill en kund ha en lösning för ett specifikt ändamål, men inte själv vet exakt vad, så får jag klura ut vilken eller vilka produkter som behövs. Det kan ju även vara olika tjänster som vi kan erbjuda. Jag bör alltså ha koll på det mesta i IT världen och det är en hel del. Det jag inte vet måste jag ta reda på. Då underlättar det att man har en bred kunskapsbas. En specialist som har bredd som sin specialitet! Naturligtvis behövs lite djup på en mängd områden också så inte kommer man så lätt undan. 

 

Utveckling och karriärsmöjligheterna kan vara rätt begränsade på en liten arbetsplats. Sedan beror det förstås på vilken bransch man jobbar inom. Inom IT världen händer förstås mycket hela tiden och då det är ett väldigt brett område så finns det mycket att lära sig. För mig kan det vara svårt att avancera då jag redan gör det mesta, dvs säljer, lämnar offerter, köper in, tar hand om leveranser som kommer, fixar på maskiner, ser till att det är ordning i affären osv. Chefen är VD och andra chefer har vi inte. Vi anställda har lite olika specialområden och kompletterar varandra och kan delvis också rycka in för varandra. Vill man avancera på vårt företag så är det väl jobb på någon annan större firma som skulle vara enda vägen att gå.

 
Stämningen på jobbet är bra och vi är rätt frispråkiga och munhuggs gärna med varandra. Ungefär som i en bättre klass i grundskolan.


Mitt nästa mål i karriären är väl att jobba mer med sådant som jag tycker är riktigt roligt. Men kanske det är sådant man gör som pensionär? För min del har det blivit mycket IT arbete på olika företag. Att få jobba inom handel, som jag gjort drygt två år nu, är förstås också kul då är utbildad merkonom och inte jobbat så mycket inom just det området. Efter två år så är man också väl inkörd på en arbetsplats och känner sig emellanåt rätt bekväm med tillvaron. När jag tittar tillbaka på min yrkeskarriär så har jag jobbat ungefär fyra år på varje arbetsplats. Oftast har bytet av arbete handlat om att få nya utmaningar och att försöka uppfylla fler av de kriterier som man ställer på en bra arbetsplats.

Hansonthebass

Ett kul jobb var att filma Hans On The Bass när låten Loveshine var alldeles färsk

Ett bra jobb som man vill stanna på bör uppfylla flera kriterier. Naturligtvis måste man ha uppgifter som man tycker är roliga och passar en själv. Lönen måste vara tillräcklig och vara i relation till uppgifter och ansvar. Det måste finnas utmaningar som kräver att man får utnyttja sina befintliga kunskaper och även lära sig nya saker. Arbetsklimatet bör vara bra och man bör ha bra arbetskamrater. De flesta spenderar ju trots allt väldigt mycket tid på sin arbetsplats så uppnår man inte en bra nivå i förhållande till sina personliga kriterier så kommer man inte att trivas.


Man kan diskutera mycket runt alla de saker som påverkar hur man trivs med sitt jobb men det är nog sällan som allting stämmer in 100%. Jag har i alla fall inte upplevt det även om jag varit nära. 


Som chef kan man ha större möjligheter att påverka hur arbetet utformas och därmed också känna att det inte är statiskt utan att både arbete och man själv utvecklas. Samtidigt har man mycket ansvar och måste göra även tråkigare uppgifter. Som vanlig anställd med specifika uppgifter så kan man känna sig både mer fri när man går hem för dagen men även fångad i samma likadana uppgifter dag efter dag.


Som anställd försöker jag se till att jag sköter alla uppgifter exakt så som det förväntas. Att kunna skoja och ha roligt med sina kollegor gör mycket för stämningen. Är man chef så är man inte med i gänget på samma sätt. Och alla gillar väl att prata lite strunt om sin chef? Ja det blir annorlunda den dagen man axlar rollen som chef. 


Som chef försöker jag driva verksamheten framåt och förbättra den. Jag försöker lyssna och diskutera med mina anställda så att jag vet deras åsikter innan beslut tas. Eftersom de är mitt ansvarsområde så försvarar jag dem också när någon kritiserar dem. Jag har dessvärre erfarenheter av chefer som inte stöttar sina anställda på samma sätt. Det bästa är om de som man är chef över själva inser sitt ansvar och sköter sina uppgifter på rätt sätt. Då behöver chefen inte styra och övervaka så mycket utan får mer produktiv tid själv. Men vissa människor behöver mer ledning än andra. Det är chefens ansvar att se till att arbetet rullar på så man får behandla de anställda på rätt sätt och då kan det innebära att det är olika från person till person. Man ska förstås inte behöva övervaka och vägleda i varenda sak. Måste man det så har man troligtvis praktikanter på sin arbetsplats. Förtroende mellan chef och anställda måste finnas åt båda håll för att jobba så effektivt som möjligt. 

 

Som chef vill jag ge mina anställda ganska mycket eget ansvar. Det har jag tagit efter från chefer som jag själv har haft på vissa arbetsplatser. För mig är det naturligt att försöka vara en sådan chef som jag själv skulle vilja ha. Man måste kunna lita på sin chef likväl som man måste kunna lita på sina anställda. Tyvärr är det inte alltid så. Jag har haft chefer som har ljugit både för mig och för andra för att de inte kunnat ta sitt eget ansvar i olika frågor. När en sådan situation uppstår så slutar det sällan bra.


Arbetsplatser kan vara som krigszoner där man ska akta sig för att stiga på en mina. Det finns konflikter och personer som inte går ihop. Vissa frågor är känsliga och olika grupperingar råder. Som nyanställd kan saker vara svåra att förstå innan man hunnit sätta sig in i läget och klimatet som råder på arbetsplatsen. Oavsett om man är chef eller anställd så kan man bli en bricka i ett spel. På sådana arbetsplatser så är det vanligen bara inom den egna närmaste gruppen som stämningen kan vara någorlunda bra. Sådant går naturligtvis att lösa även om det krävs arbete från alla inblandade.


Jag har uppnått många olika mål under min yrkesverksamma tid. Bra arbetskamrater, bra lön, bra och kreativa arbetsuppgifter, stort ansvar osv. Kanske inte alla på samma ställe så det blir väl på drömjobbet i framtiden som allting kommer att stämma. Något som jag brukar lyfta fram i det här sammanhanget är att jag på alla arbetsplatser lärt mig något som jag senare har haft nytta av. Alla jobb ger dig nyttiga erfarenheter så jag säger aldrig att något jobb varit bortkastad tid.

KAJ6mars 2015

Kul på jobbet med KAJ i studion


Om jag ska nämna någon person som jag ser upp till karriärsmässigt så är den enda jag kommer att tänka på Steve Jobs. Han gick sin egen väg och lät visionen styra. En mycket speciell person som ställde väldigt hårda krav. Kanske är han ingen idealbild i alla hänseenden men just att han jobbade för det han trodde på imponerar på mig. Att han inte lät sig nöjas med enklare lösningar utan ville uppnå sin vision. Helt galet ibland men till slut nådde han ändå den framgång som han drömde om. Han jobbade alltid vidare och när han gick bort så hade han naturligtvis idéer kvar som han hade velat förverkliga.

 
Till sist, vad är då drömjobbet? Ja troligtvis något inom media. Att filma och redigera är det roligaste jag vet. Göra radio är också kul. Tidningsbranschen är inte fel den heller. Eller något inom underhållningsbranschen skulle förstås vara roligt även om arbetstiderna kanske inte är de bästa. Eget företag brukade vara en tanke som dyker upp då och då men än så länge har jag inte fått en tillräckligt bra företagsidé. Ja vem vet vad det kan bli? Men gärna något där man gör flera olika saker. Att vara chef har sina fördelar men även nackdelar så anställd fungerar också. Äh jag är flexibel och kan vara antingen anställd eller chef och jag kan göra det mesta. Så har du ett roligt jobb att erbjuda så är jag troligen intresserad.

   


Bilen som inte ville åka på jobb

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 06.02.2020

Kategorier:

Det börjar bli lite kyligare igen men någon riktig vinter är det ju inte. Tvärtom så har vissa dagar känts ganska så våraktiga. Ingen snö här på Åland men när jag kommer upp till Österbotten så brukar det ju finnas lite mer av den varan. Senast jag var upp till Korsholm, för ca två veckor sedan, så fick jag skotta snö så lite vinterkänsla fick jag då. Inte för att jag saknar snön så mycket egentligen men lite konstigt blir det ju med en snölös vinter. 

 

IMG 9979

Vinter på Åland

Då var det färjan till Åbo och sedan en jobbig och tidskrävande bilkörning upp till Smedsby i Korsholm.  Inkommande veckoslut så har jag däremot bokat flyget till Vasa. Det är ett betydligt smidigare sätt att förflytta sig mellan Åland och Österbotten. 

IMG 9958

Färjan i Åbo

 

Emellanåt så önskar jag att avgångstiderna kunde vara bättre både för färjor och flyg. Priset på flygbiljetterna kan också vara ett stort hinder då jag ska ta mig till mitt andra hem. Lägsta priset på flygbiljetter tur och retur Mariehamn-Vasa brukar kosta ungefär 200 euro men ofta kan det vara betydligt högre priser än så. Enkelresor kan man glömma helt då en sådan kostar minst 400 euro! Det utesluter att man kombinerar flyg och färja. Annars kunde valmöjligheterna ha varit något större. 


Hade jag valt att ta flyget upp till Vasa så hade jag varit tvungen att ta tåg eller buss ner till Åbo. Tar jag färjan till Åbo utan bil så kan jag förstås ta just tåg eller buss upp till Vasa. Som bilberoende ålänning har jag inte vågat testa det ännu. En ålänning har ju minst tre stycken bilar och kör ända fram till dörren på den affär eller ställe som han ska besöka. Har han inte bilen inom synhåll hela tiden så kommer ångesten lika säkert som fordonsskatten.  


Bilar och vinter kan ju innebära vissa olägenheter. Ja t ex isiga och hala vägar är ju aldrig kul även om man har bra vinterdäck. Själv råkade jag ut för något som hamnar i kategorin ”då gjorde jag bort mig”. Häromdagen kände jag att nu är det nog verkligen dags att tvätta bilen innan den riktiga vintern kommer. Det har ju varit varmt på Åland och i stället för snö så har det kommit regn. Naturligtvis ville jag inte tvätta bilen då det var regn. För då hade den ju genast blivit smutsig igen när jag körde hem. 


Väderrapporten avslöjade att det var kallare väder på gång också på Åland. Ja det var alltså sista chansen att åka till biltvätten tänkte jag. Valet föll på Mariehamns nyaste biltvätt och när jag svängde in där så stod där en annan bil och väntade på sin tur. När jag hade parkerat bakom den så sneglade jag på termometern. Noll grader sade den lite elakt och jag tvekade en halv sekund innan jag bestämde mig för att det går nog alldeles utmärkt ändå. Damen framför verkade ju inte ha några betänkligheter heller så det var nog lugnt.


Snart blev det min tur och jag läste noggrant instruktionerna på automaten. Först koden för tvättprogrammet och sedan lade man kortet mot automaten för att betala. Inga problem. Det fanns superbra tvättprogram och så fanns det ännu bättre och till sist bättre ändå. Endast det bästa är bra nog för en ålänning men det kostar att ligga på topp! Näst bästa programmet fick alltså duga. Instruktionerna sade att det var lämpligt om man hade kört i Sverige. Kanske fungerar det även för körning i Österbotten? frågade jag mig själv utan att få något svar. 

IMG 0004Biltvätten fungerade


Jadå snart snurrade borstarna och skummet yrde! Programmet gick fortare än jag hade förväntat mig. Var det verkligen klart nu? Ja ljusskylten sade att jag skulle backa ut. Jag skruvade fast radioantennen igen och styrde hemåt mot Söderby city.

 
Tjugo minuter senare parkerade jag bilen på gården och satte i motorvärmarkabeln. Det blev ju bra det här, tänkte jag när jag gick in i huset och stängde dörren bakom mig.

 
Följande morgon skulle jag som vanligt iväg till jobbet. Jag drog ur motorvärmarkabeln och hoppade in i bilen. Vred om nyckeln och motorn spann som en nöjd kattunge. Eller det var vad jag trodde under några få sekunder. Det var nämligen då jag insåg att något var fel. Hade jag inte släppt på handbromsen? Jodå, men ändå kom jag ingenstans. Men jo nä va? Handbromsen? Aj aj, var det så? Jo bromsarna hade förstås frusit fast då det måste ha funnits vatten kvar någonstans när jag stannade bilen kvällen innan. Under natten hade det troligtvis blivit minusgrader och nu såg jag resultatet av detta.

 
Jag försökte backa igen men nej det gick inte. Framåt gick lika illa och motorn ville stanna. Jag försökte bakåt igen och gasade på lite mer den här gången. Då knakade det till och jag rörde mig bakåt. JAAA! Men efter några meter konstaterade jag att det fortfarande kändes lite konstigt. Mmm det verkade som om ena bakhjulet ännu satt fast då det blev en fin hjulfåra i gruset. Äh det släpper nog bara jag kommer ut på asfalten, tänkte jag. Efter att ha lyckats svänga bilen på infarten så lade jag i ettan och körde ut på den asfalterade vägen. Åh nej! Hjulet satt fortfarande fast och dubbarna skrapade ordentliga märken i asfalten när jag förflyttade mig med endast tre roterande hjul. Jag stannade bilen.

 
Vad ska jag göra? Jag måste ju komma till jobbet. Svaret som uppenbarade sig i mitt huvud var att ringa arbetskollegan och meddela läget. Pinsamt men vad skulle jag annars göra? Kollegan erbjöd sig att hämta mig och jag tackade ja och pustade ut. Då slog det mig att jag kan ju inte lämna bilen stående snett över vägen och blockera trafiken. Nej, jag måste försöka backa tillbaka in på min gård. Knaak, lät det när jag backade och isen släppte greppet om bakhjulet. 

 
Efter att ha ringt kollegan om att han inte behövde hämta mig körde jag till sist mot min arbetsplats i Mariehamn. ABS-lampan lyste på instrumentpanelen och gav upphov till lite oro om att något ändå kunde var fel. Väl i stan så åkte jag och kollegan någon timme senare till ett garage för att låta bilen tina upp ordentligt. Då hade varningslampan slocknat och saker började återgå till det normala igen. 

 
Vad lärde jag mig av detta? Jo att man ska inte tvätta bilen om det inte är minst 20 plusgrader ute. Blev jag mobbad av mina kollegor pga av detta? Naturligtvis och jag lär nog få höra om det igen.

IMG 9943Vinter i Korsholm 


På fredag flyger jag alltså upp till Vasa och Korsholm igen. Då ska jag försöka att inte göra bort mig. Men till festen jag ska på så har jag redan skickat en historia om hur jag gjorde bort mig på ett ännu pinsammare sätt för ett antal år sedan. Den historien publicerades också  i en tidning som grädde på moset! Jag fick sedan erfara hur människor log mot mig på ett lite besynnerligt sätt innan någon som jag inte ens kände kom fram till mig och började prata om den lustiga historien. Den här bilhistorien ska jag nog försöka att hålla lite hemligare