KAJ KAJ KAJ

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 09.12.2019 | 0 Kommentarer

En dryg vecka har gått och den där varma, upprymda och positiva känslan har sakta och behagligt tonat bort. Jag tänker på konserten i Botniahallen med den underbara gruppen KAJ. Deras jubileumskonsert var verkligen något utöver det vanliga. Något annat väntade jag mig inte heller. Dock är det alltid bäst att skruva ner förväntningarna och försöka nollställa sig inför något som har potential att bli en stor upplevelse. Annars kanske man inte inser hur bra det faktiskt är. Dessutom kan man bli väldigt besviken om man har för stora förväntningar.

Namnet KAJ 10 var bara det lite underhållande då jag som ålänning nära alla sjöfartstraditioner tyckte att det lät som något från en hamn! Och det skulle också komma att visa sig att grabbarna i KAJ visste exakt hur man skulle ta en sådan här stor show i hamn. Namnet innebar förstås att showen byggde på 10 år av underbara, roande och unika låtar på österbottnisk dialekt som bara just killarna i KAJ skulle kunna producera. 

 
Vi hade biljetter till den andra föreställningen. Innan det var dags för oss att bege oss till Botniahallen så hann vi se lite av trafikkaoset som uppstod i samband med den första föreställningen. Eller något riktigt kaos kanske det ändå inte var men bilar stod överallt i stort antal och tydligen försenades den första föreställning något pga av den besvärliga trafiksituationen. För naturligtvis väntade KAJ så att alla hann in innan de drog igång showen.

Vi hade ett litet glöggparty för familj och vänner innan vi promenerade iväg till Botniahallen. Stämningen var alltså god även före konserten. Att det skulle bli två entimmes set med paus emellan visste vi. Men att den första timmen skulle gå så fort hade jag inte anat. 

Det var första gången som jag besökte ett speciellt evenemang på Botniahallen. Tidigare hade jag bara kikat in. Den är stor den sporthallen. Ja det stod faktiskt på en skylt att det är den största hallen i Finland. Det fanns sittplatser för drygt 4.000 personer och det är väl vad man vågar ta in om man ska se fram till scenen också. Annars hade man nog fått in lite mer än så. Jag noterade att det fanns många videokameror på plats och även några publikmikrofoner. Det var alltså inte bara bilder för de stora skärmarna som producerades utan konserten spelades även in. Det ska bli roligt att se den filmen när den kommer. 

Scenen var riktigt stor och med tanke på att KAJ består av tre killar så kunde man tro att den var ordentligt överdimensionerad. Men icke så. Med en stor orkester bestående av Vasas bästa musiker så fyllde man ändå upp rätt bra. Och om det inte var nog med den gigantiska scenen så hade man även en lång gångväg ut från scenen så att artister och musiker kunde komma ut i publikhavet. Den nyttjades också rätt flitigt under showen. Ljud och ljus var av hög klass. Här fanns allt som behövs för en supershow så det var endast upp till Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård att avgöra om detta skulle bli succé eller ej. 

Första låten blev Kom ti byin och vi störtdök in i KAJ:s underbara Österbottniska värld. Med Karalåtin gick vi sedan lite längre tillbaka i tiden. Men det blev inte bara gamla hits utan showen innehöll även flera nya låtar såsom Text-TV och den underbart komiska pojkbandspastischen/-parodin Vems pojk e do? 

Naturligtvis blev det också flera låtar från succémusikalen Gambämark med rätt scenkläder och med gästande skådespelare från föreställningen. Sanslösa Bäriking som var en av musikalens höjdpunkter fanns med i kvällens repertoar och publiken var inte sen att klappa takten. En annan favorit var Mäskis Gunnar som var den mest speciella karaktären i Gambämark och hade han inte funnits med nu så hade nog många blivit besvikna. 

Vägg i vägg på rikssvenska och dansbandsfeeling blev det med Kajz. Rockabilly blev det förstås när grabbarna förvandlades till Vörjeans och levererade Born to börn och Volvorägöör. 

Ja man kan inte säga annat än att publiken fick vad de kom för och lite till. Avslutningen på hela showen med de största hitlåtarna Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo följt av Pa to ta na kako? fick publiken i någon form av KAJ-extas som det tar dagar att återhämta sig från. 

Trots att man möjligen kunde sakna någon låt så blir det helt klart högsta betyg. Den här dagens över 8.000 Kaj fans kan inte ha fel! Hur de ska kunna slå den här showen i framtiden vet jag inte men jag är ändå rätt säker på att de kommer att kunna göra det.