Fredrik Furu - 10 års turné i Vasa
Alltid i mellanåt e Nikonistens dag ganska fullbokad, men det är väldigt länger sen sist. Efter lite vandringsled i Björköby, blev de en varv till Strampen.
Fredrik Furu ställde till med 10 års jubiléumsturné, som denna torsdag landade på Strampen i Vasa, lämpligt till båda Konstens Natt och Vaasa Festival.
Med sig hade han Mikael Svarvar på keyboards och sen blev det också duett med Rebecca Varhama.
Nikonisten har faktiskt fotat Feeki under alla de här 10 åren ett antal gånger, så klart att det skulle fixas några foton på Strampen.
Fredrik Furu på Strampen
Fredrik Furu och Mikael Svarvar
Fredrik Furu
Rebecca Varhama
Fredrik Furu
Finns några bilder till i WEBFOTOALBUMET!
Sur på strömming
Alltid i mellanåt blir Nikonisten lite sur. I dag blev Nikonisten kålkkåsur. Mitt i Musikfestspelen Korsholm noterade Nikonisten att det kunde vara lunchdags - så in på webben å kolla vad som finns på lunchlistorna.
Genast hittades en favorit, knapriga strömmingar med potatismos 'rapeita P silakoita, kermaviilikastiketta ja muusia' sinne! Detta på en välbekant lunchrestuarang, som Nikonisten inte besökt på några år. Dessutom lite ägarbyten i mellan.
Tyckte det var värt att satsa på en lättare frukost, så manfår alla strömmingsbiffar att rymmas.
Men ack hur besviken en liten Nikonist blev. Strömmingarna var i samma storlek som mindre abborrar. Smaken var som om det serverats mörtar som legat en vecka på strandklipporna innan tillredningen. Knaprigheten 'rapeita' kunde nästan jämföras med en fisksoppa.
Nu tänker många att vad han e kräsen. Men om jag beställer knapriga strömmingar ska de vara det också!
Bara för att bevisa hur rätt jag har, så tog jag i servetten med en bit 'strömming' hem. Nu som då brukar grannfrassen (väger säkert 8 kg) hälsa på då jag parkerar bilen. Så jag tänkte vara extra snäll och bjuda på strömmingsbiten. Frassen kom nog fram och luktade, sen försvann han. Efter det har ingen sett av honom överhuvudtaget...
Sommar - REA - ALE - SALE!
Alltid i mellanåt dyker det upp små pauser i fotandet mittpådan. Annars fotas det ganska intensivt på musikfestspelen just nu. Coronan ändrade på mycket för Musikfestspelen Korsholm, med med kreativitet ros festivalen i hamn med ära.
Men som sagt pauserna. Efter lunchen tänkte Nikonisten fördriva tiden genom att traska omkring på stan. Av någon oförklarlig anledning hittade Nikonisten sej själv inne hos Fotocenter. Bara för att växla några ord med innehavaren Johan Geisor.
Diskussionen slutade med att ha vaalt handla två Nikoner, modell spegellös. Eftersom de var på rea sparade man ju mera pengar på att köpa två än att köpa bara en (handelsmatematik!). Så nu är då Nikonisten totalt medellös. Nå Johan tog de två trogna deefyrorna i byte. De var som nya! Tillsamans har de fotat knappa 350.000 bilder (varav 350 lyckade). Han lovade dessutom att se till att de kommer till bra hem, gärna tillsammans. De har ju tjänat i både ösregn och -32 grader och varit nästan som delar av Nikonistens kropp.
På vägen tillbaka till stasshuuse, kom Nikonisten att tänka på att det var rea också i klädbutikerna.
I skobutiken råkade finnas just ett par tygskor, som passade Nikonistens föötre. Enda paret kvar och billigt!
Sen vaalt he problem. Nikonisten hittade en kiva sommarskjorta, modell blåvitblommig. Storlek M, som i normal. Ritti karan provar ju aldrig nå i butiken. Men på väg till kontotömningspunkten, slog det plötlsigt en tanke att om man trots allt skulle prova, butiken var nästan tom så inga köer. Sagt och gjort. Efter en stund hörde NIkonisten sej själv vråla till och förbanna EU!
Nu ha de ändrat på storleksstandarderna igen. Nikonisten kollade spegeln och såg en Suomimakkara, klädd i knackorvsskinn!
Man blir förb.... för mindre. Nikonisten beslöt att så fort coronan förlorat spelet blir det en utskällningsresa till Bryssel - mesama!
Tur för butiken att det hittades en lite vidare storlek.
Sen blev det en butik till där det bjöds på rea upp till 70%! Hittade just en sån kavaj som hade funderat på - gårrbillit!
Den pasade dessutom utmärkt (nästan, kanske lite trång men den tänjer ut sej med tiden.) Matematik har aldrig varit Nikonistens starka sida. Med hjälp av kalkylatorn i telefonen, kunde NIkonisten bara konstatera att rabatten var nog hyfsad, men tusan då utgångspriset var så högt så nersatta priset nådde till takpanelen. I förra butiken skulle man ha fått två normalprissatta för samma mängd evrån.
En butik till och sen tillbaka till fotouppdragen. Men samma elände här - int en enda storlek va som förr!
Tillbaka till fotouppdragen. Nikonisten tröstade sej med att tänka att det är ett år till nästa besök på rea och att det nu inte är så hemskt långt till lönedagen, den sista augusti.
Svängig konsert - inne, ute å på näte!
Alltid i mellanåt blir man verkligen positivt överraskad över flere saker samma dag. Fredagens konsertutbud, börjandes med Albert Sahlströms och Ahti Alavillamos konsert 'unga musiker' i Trefaldighetskyrkan och finalen med mäktiga Back to Twenties, mättade kulturhungern ordentligt.
Naturligtvis är det Musikfestspelen Korsholm, som är i full gång.
Seppo Kantonen, Ville Herrala, Joonas Riippa herrlian trio.
Lasse Hjelt reciterade med känsla. Fast jag inte förstod ett ord vad han sa kunde jag föreställa mej vad han hade att säga.
En begränsad publik fick komma till stadshuset - sittplatserna enligt coronarekommendationerna.
Mari Palo - i bakgrunden Ville Herrala
Hela konserten streamades live.
Upplägget på senare konserten var helt fantastiskt. Med proffisiga musiker på scenen - ja å Lasse Hjelt, förståss. Solist: operasångaren, sopranen Mari Palo, som var som gjuten också i denna roll. Övriga proffsiga musiker:
Seppo Kantonen, piano
Ville Herrala, bas
Joonas Riippa, trummor
Kolla konserten på denna link (själva konserten börjar vid ca 30 minuter, före det är det Kisastudio, som gäller
Jag är fel person att recensiera hela konserten, men i bland kändes det, som om man var så där annars på 20-talet.
Tänk dej själv lite Gerwshin -sånger som Nice Work if You Can Get It, How Long Has This Been Going On och Who Cares?
Kom att tänka på ostosTV - eikä siinä vielä kaikki!!! Frontlajnarna hade fixat superbra ljudanläggning på stadshusets balkong. Så alla kunde sitta vid lotsstatyn i kyrkparken och lyssna på den härliga konserten. Gårrbra idé!
Vilken bra idé med ljudanläggningen på stadshusbalkongen. Skönt att koppla av en stund med vänner å lite picnincgodis, som chips eller äpplen.
Kolla här, konsertutbudet - alla konserter som streamas live kan du njuta av i kyrkparken.
Va skönt, att kulturmaskineriet är i gång igen. Nikonisten började ren få druuft.
E du ritti fisk?
Alltid i mellanåt känns det bra med back-to-basics. Nikonisten är ju inte någon hurrare på matlagning - är nog betydligt bäter på ätsidan.
Är ju i vissa horoskop dessutom fiskarna...
Men visst tusan smakar fisk mellan KorvGörans - alltid i mellanåt.
I härliga Kuåpiå finns det ju en restaurang (sedan 1932) Muikkuravintola Sampo, som har en massa med siklöjor på menyn. Den absolut saligaste är väl de stekta, med en 'kännikala' snaps. Nam! 
Men det är ju många kilometrar att ta sej ti Sampo, så det blir lite för sällan... Men härligt gott! Rekommenderas åxå åt bäter folk!
Hemma i Brånx blir det för sällan fisk. Beror på att jag inte e nå bra på att fixa fisken. Laukkuryssälivet har fått Nikonisten att inte vidare gilla lax. Men däremot nog sik, abborre, strömming å muikkona.
Så en tur till saluhallen i Vasa å Ruotsalas fina fiskdisk. Därifrån gravad sik, som Nikonisten ytterligare havssaltade (för att inte vara för hälsosamt) å ett dygn i kylen.
Sen bara skivor med Malaxlimpa, smör å lite grönt å bara att njuta... Som finnen säger: "velat muuttui saataviksi"
Ti striim, lyyss å skåda
Alltid i mellanåt frågar Facebook vad Nikonisten gör eller tänker. I sanningens namn måste Nikonisten medge att det inte är så klart i denna ända av internet heller.
Mytsi vaalt aalejs med coronan å i synnerhet artisternas och Nikonisternas bokningskalendrar tömdes. Men kreativa artister började streama konserter. Mycket jobb för att hålla kontakten till publiken. Egentligen är streaming inte något nytt, men pandemin höjde den nog till en ny dimension.
Musikfestpelen Korsholm kan inte ta in en stor publik till konserterna, men många fina konserter kan man uppleva via internet. Dessutom för assit! Klart att det är Mellersta Österbottens Kammarorkester, som står för öppningskonserten. Till vissa konserter har publik tillträde. Emilia Hoving leder Vasa stadsorkester på avslutningskonserten. Kolla alla konserter HÄR!
Många artister streamar sina konserter, bland andra Söderbacka - Matikainen Duo, från Kokkola. Det är just för dej som gillar jazziga låtar på gitarr och kontrabas. Duon har också bjudit in gästartister, bland andra Joonatan Rautio och Charlotta Kerbs. Deras konsertprogram hittar du HÄR!
Nikonisten upplevde ett par konserter med duon. Det kan man göra från sin balkong i en bekväm stol i härligt sommarväder. Går att piffa upp med ett glas kallt, porlande och feedibitaala. Rekommenderar att man använder t.ex. blodtand/blåtand hörlurar.
Du kan också, utan att streama, fylla eventuella kulturella luckor genom att beställa boken "Äventyret i Karleby" från Luckan för halvassit. En fin bok utgiven till 'hövåstans' 400 års jubiléum. Den läste Nikonisten två gånger, åtminstone. Köpte 3 ex bara för att kolla att både text å bild e sama.
Pandemin har ändrat många saker och många av dem kommer att finnas kvar 'after covid19', som just streaming av konserter.
Men att bänka sej i en konsertsal inför en lajvkonsert tar nog ändå alltid första pris.
Sköna jazztoner med Rebecca
Alltid i mellanåt trotsar Nikonisten försäkringsbolagen och tar med en av Nikonerna på cykeltur. Alla behöver dammas av i mellanåt.
Den här midsommaraftonensafton vinglades peeden till Pation. Där bjöds he på sköna å jazziga toner. Vädret var ju härligt, över 10 grader på plus.
Rebecca Varhama uppträdde med sitt proffsiga band åt en trogen publik. Nikonisten störde artisterna och publiken bara unbder det första setet, sen bar det av att framkalla. Hemåt kändes det som nordanmotvind, uppförsbacke och röda trafikljus. Inget snack om dålig kondis - pust.
Rebecca bjöd på både nyare och gamla jazzer, första set avslutade hon med en fin tolkning av 'Summertime'. Bandet bjöd på två instrumentaljazzare innan pausen efter första halvlek.
Johnny Nordström på kiibåårds - uppträder ofta med Vasamusiker
Bakom trummorna bekanta Jere Lahti
Nikonisten kan bara njuta av Emil Nordströms gitarrhantering
Rebecca Varhama bjöd på fina upplevelser
På basen, vem annan än Stefan 'Kilju' Lindblom.
Trots att det varti många varma och fina sommardagar, kändes det lite kyligt på Pation. Kanske det beror på att den lena sommarvindpusten blir fängslad av byggnaderna. Personligen gillade nog Nikonisten mera den klassiska varianten - på gågatan.
Några xtrafoton finns i WEBFOTOALBUMET!
Hinderlopp i Vasasolsken
Alltid i mellanåt, men inte så ofta, fotar Nikonisten sportevenemang. I synnerhet då dottern Jonna ber snällt. Wasa Fast Lane OCR arrangerades för första gången. Alla andra större OCR evenemang har blivit inhiberade pga pandemin.
Andreas Närvä fixade tillsammans med Therese Hatt på två veckor allt som behövs för ett hinderlopp. Andreas är också grundare av Team OCR Drivkraft. Starten och målgången var på Sandö. Efter de första hindren var det dags att springa till Academill och naturligtvis 11 våningar upp å ner tillbaka. Efter det en runda kring motionsbanan på Vasklot för att sedan springa tillbaka till Sandön för att möte de tuffaste hindren. Helt galet, tycker Nikonisten, men deltagarna såg ut att njuta?
Det startades i 5 heat så att det skulle vara tillräckligt glest mellan deltagarna
Starten gick för ett heat, som hade många medlemmar från Team OCR Drivkraft, i detta lopp deltog inte Andreas Närvä, för han agerade funktionär.
Ser inte lätt ut det här och vill absolut inte ens testa
Jarno Pellinen vid en av de sista hindren
Här är den absolut mest aktiva hejarklacken: Heja mamma, heja mamma, heja mamma!!!
Jonna Hagström har just klarat av vattenhindret. Gick ut på att simma från bryggan till flotten och sen till stranden. Jonna gillar mera att simma utan skor.
Det såg ganska jobbigt ut att krypa under dessa hinder, en och annan trasslade in sej ganska ordentligt
Vasavädret var ju perfekt, åtminstone för oss i publiken. Gissar nog att Wasa Fast Lane OCR ordnas i nästa år på nytt oberoende om de stora tävlingarna genomförs. Nikonisten kan bara konstatera: göulå anstallt!
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Tillägg: (red. anm)
Nå om nu Nikonisten va å fota OCR å tyckte he va göulåt, så fick Nikonistmoffa sin egen OCR senare på dagen. Jonnas son Alex kom å hälsade på å efter att vi ätit (jag betydligt mera än Alex) och läst boken Djurungar 17 gånger och tryckt lika många gånger på nos, päls å vrålat som lejon blev det dags för lekparken.
Skorna å lippis på och jag tryckte på hissknappen. Samtidigt noterade jag att jag hade glömt ta solbrillåna från tamburbiirånge. När jag hade hämtat dem såg jag att hissdörren stängdes!!! Trycke febrilt på hissknappen... men för sent.
Så snabbt som blixten tog jag de 84 trappstegen dividerat med 4. När jag kom till ettan såg jag att hissdörren stängdes!
Alex tog en tur till sjätte våningen - bara 84 trappor, men uppför denna gång.
Efter en massa knapptryckningar hittade vi varandra till slut i en våning. Hissdörren öppnades och en glad Alex ropade 'moffa!' och skrattade så det skorrade.
Väl ute orkade moffa inte ens blåsa ut de färdigtblommade maskrosorna utan måste måste lära Alex att man kan skaka av dem lika effektivt.
Datum för nästa moffaOCR är inte fastslaget.
Herrli musik me Charlotta Kerbs
Alltid i mellanåt får Nikonisten nog av allt Corona hit å dit och beger sej som en helt vanlig människa till sommarterassen. Denna kväll uppträdde Charlotta Kerbs, artisten som har ett speciellt blod i ådrorna. Det är en blandning av jazz, blues och reggae. Glömmer inte hennes tolkning av bland annat 'Think' (Aretha Franklin) på Ritzzzzz.
Du kan ju ana, att evenemangfotografens kalender har blivit ganska dammig och ihoptråcklad av spindelnät. De gamla pansarvagnarna till kamerahus har ropat efter uppmärksamhet. Men nu är det alltså finito med det. Kameran på ryggen och peedandes till Inre hamnens terass för att njuta av rytmisk och pro musik med Love Blues.
Love Blues: Oscar Karlsson, Charlotta Kerbs, Stefan 'Kilju Lindblom och Mikael Svarvar. Nikonistens första terasskeikka 2020.
Oscar Karlsson
Mikael Svarvar
Publiken fick njuta av gamla klassiker, men också helt nya låtar, som t.ex. 'Stardust'. Man kunde nog notera att bandet spelade toppenbra i hop.
Redan när spelningen började, vid sextiden, var terassen fylld med en sommarglad publik. Solen sken, som det bör i Vasa. Härliga rytmiska låtar sökte sej till publiken.
Stefan 'Kilju' Lindblom
Charlotta Kerbs
Hoppas på många soliga terasskonserter. De gör en stor del av Nikonistens riktiga sommar. Sen förståss lite naturstigar och korvgrillning. Men kvällens konsert var definitivt The Sommaröppning!
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Äventyr i Kajane - natur(plums)stig
Alltid i mellanåt laddar Nikonisten Nikonerna och laddar sen sej själv med äventyr i naturen och som oftast grillkorv å termoskaffe.
Denna gång blev det en helt ny bekantskap, Kajane lägerområde och vandringsled i Malax. Du hittar mera information på adressen:
Kajane vandringsled .
Lägerområdet hade övernattningsstugor och man kunde till och med boka ett helt hus och bastu för en liten slant. Området var snyggt och välskött. Det är Yrkesakademien i Österbotten som sköter området.
Nå eftersom det gick att läsa på förhand vilket typ natur det är frågan om, kunde man denna tid på våren ana att det skulle vara blött. Tog på mej långskaftade Haglöfs Grym Hi -goretex vandringskängor, men tog ingen flytväst. Dottern Jonna valde låga länkare. Det gick nog bra det också, men efter första kilometern beslöt hon att det är onödig att försöka undvika att bli genomblöt om fötterna. Enda vettiga skodon är nog 'stumigöulan'!
En spännande vandringled på ca 3 km (kändes som 33 km me allt plomsase). Fina vyer och ett vindskydd och en kåta på vägen runt.
Nikonisten tror att lite längre in i maj eller på höstkanten är det mindre blött. Antar att midsommartid har man sällskap av 23 miljoner myggor, men det måste ju kollas.
Några foton från plumsandet:
Vid lägerområdets parkering blir man hälsad välkommen.
Trevlig stuga som man kan hyra förmånligt. Många grillplatser, som gjort för coronavandringar.
Som du kan se var det lite flödigt i mellanåt, bron över Kwaidiket höll på att simma i väg. Och klarar man bron finns det nya utmaningar. Inte menat för dansskor...
Nikonisten tar långa steg med korta ben, men tack vare vandringskängorna inte alls våt om fötterna. (mobilfoto: Jonna Hagström)
Vy mot Lisansjön, några svanar hade miiting. Tyvärr var långa objektivet i bilen...
Men i mellanåt var det helt torrt. Luften var härligt vårlig och ljungdoften fanns kvar från dess blomstringstid
Invid vandringsleden fanns ett vindskydd och vissa tider tycks man kunna ta sej ut till den lilla holmen, men i dag lockade idén inte.
Vi gick vandringsleden medsols, så på finalrakan fick man testa spångarna ordentligt. En del var ovanför vattenytan och en del under.
Dottern Jonna är ju med i ett OCR team, så hon var van att bli dyblöt. Rottisen Dina följer med mattes vandring och förstår inte vad som är problemet?
Nå till midsommarn är strumporna nog helt torra.
Jess, jag vet att man inte skall torka nutida material så här, men å andra sidan ångade de ganska bra när jag svängde dem.
På hemvägen vek vi ännu in till Lisansjön, där fanns en trevlig grillkåta med ved och allt och en härlig utsikt över sjön. Måste ta kikaren med nästa gång. (Observera att Rottisen Dina var lös endast under fotograferingen)
Alltsomallt en vandringsled som jag gärna rekommenderar. Sköt om er!
Några till bilder hittar du i WEBFOTOALBUMET!