nikonisten black

Ebbot Lundberg på Ritz

Skrivet av Johan Hagström 09.02.2019

Alltid i mellanåt får Nikonisten bara ge efter och låta såren läkas. Därför blir den första konserten fotad först i februari.

Ebbot Lundberg gästade Ritz för andra gången på ett par år. Med bandet The Indigo Children blev det en fin konsert på Ritz. Nikonisten noterade att det var idel nya ansikten i Ritzpubliken denna kväll. 

Konserten var kraftfull och med mycket själ. Lite väl hög volym för Nikonisten. Ritz är säkert en ganska knepig sal att mixa i. Jacke har mixat så många år, så han vet nog vad jag menar.

Genren är inte precis Nikonistens favorit, men gillade konserten. Mycket proffsigt av musikerna. Nikonisten följde speciellt med Anton Fernandez hantering av trumpinnarna.

Några foton från konserten:

JH1 3225

Ebbot Lundberg & the Indigo Children på Ritz

JH2 1271

Ebbot Lundberg

JH2 1201

Hmm det verkar som om Ebbot har klätt sin gitarr i silvertejp?

JH2 1204

Anton var verkligen skickllig tyckte Nikonisten

JH2 1210

Så ock Billy Cervin

JH2 1225

 

Ebbot Lundberg & the Indigo Children:
Ebbot Lundberg: Vocals & Accoustic Guitar
Billy Cervin: Guitar & Vocals
Anton Fernandez: Drums
Alfred Holmgren: Bass & Vocals
Albert Lorentz: Organ & Vocals

Det finns flera foton i WEBFOTOALBUMET!

 

 


Skivmässan - en skattkammare

Skrivet av Johan Hagström 02.02.2019

Kategorier:

Alltid i mellanåt ångrar Nikonisten, att han sålde både vinylskivorna och skivspelaren i tiderna. Bland annat en nästan komplett samling av James Browns skivor, däribland dubbel LP:n Hell. Snyft. Känslan dyker upp varje gång det blir ett besök på den årliga skivmässan.

Skivmässan ordnades i år för 16 gången. Tidigare har den ordnats i Olympiahuset, men nu på Brändö i Campus Aleres fina utrymmen. Härligt att rektor Tauno Kekäle var med på trådarna - så skall det låta! Trots det större utrymmet var det trängsel på mässan.

JH1 2679

Inträdesavgiften på 3 evrå går oavkortat till ungdomsidrotten, som alla tidigare år. Arrangören Kimmo Köykkä berättar att han har stor hjälp av ungdomarna med att bära bord och hjälpa till med arrangemangen. Så vill han ha det. 

JH1 2684

Pengar  och skivskatter bytte flitigt ägare. Knappa 30 försäljare på plats med ett hundratal meter skivor, mera skulle inte ha rymts, trots det stora utrymmet.

JH1 2688

Kimmo Köykkä (t.v.) besluter varje år att nu var det sista gången. Men ... Kimmo samlar också själv, men är mycket selektiv i sina köp, inte heller är han färdig att betala hundratals euro för en skiva. Men det finns sådana som är redo att betala för sina skatter. Nikonisten vågade inte fråga Jan Richardsson (t.h.) vad hans kompletta Rolling Stones samling är värd. Nikonisten vill minnas att Janne är en av tre som äger en sådan samling över huvudtaget.

JH1 2695

Skivmässan är en verklig skattkammare för många samlare. Alere visade sig vara en mycket lyckad plats för skivmässan. Det fanns så stort intresse bland säljarna, att alla inte ens rymdes med. Bland annat såldes i år inte alls skivspelare. Nikonisten undrar nog om inte Kimmo ordnar mässan år 2020?

JH1 2701

Peter Ehrström är en bekant syn på skivmässorna. Han både säljer och köper vinyler. På frågan hur det ligger till med den kommersiella balansen, svarar Peter att det är ganska jämnt för tillfället - med ett leende.

Några till foton finns i WEBFOTOALBUMET!

 


På gång i Riga - gamla stan

Skrivet av Johan Hagström 28.12.2018

Kategorier:

Efter dagen i sovjetska tecken blev det en privatguidad vandring med Lïga, samma kunniga guide.

Den sovjetska smörgåsen fyllde inte Nikonistens mage så det blidde en biff på Tinto, nära Radisson hotellet.

JH2 0696

Turen till gamla stan började med fina arkitektoniska mästerverk. Även om Mihail Eisenstein (1867 - 1920) stod för bara ett tjugotal byggnader, var hans stil mycket stark.

JH2 0697

Mycket dekorativa byggnader, där  människoansikterna var mycket uttrycksfulla.

JH2 0699

Ofta kvinnoansikten. Han var Baltisk-Tysk ingenjör och konverterade från judendomen och blev ortodox. Ingenjörskapet ser man nog tydligt i hans verk.

JH1 1946

Huisigt  granna trappuppgångar.

JH1 1947 Allting så väl dekorerat.

JH1 1978

 

JH1 1977

JH1 1959

Presidentens residens, dock bor han inte här.

JH2 0702

Lite Finland kunde man också uppleva!

JH1 1973

Riga björnen var ett populärt selfie objekt.

JH1 1975

Kanske de mest plåtade i Riga, musikanterna från Bremen. Alla vile känna på nosarna, för det bringar lycka!

JH2 0704

De tre frassarne är också populära fotomål. En handelsman blev inte medlem i ett tyskt handelsgille så han fixade tre frassar att visa vad han tyckte om det. Denna frass är inte den mest fotade, han hittar du i webfotoalbumet.

JH1 1963

Det fanns flera jultorg i Riga. De påstår ju att de var de första att dekorera julgranen! Det kan väl diskuteras över en glühwein.

JH1 1989

Kommersen i hangarerna var otrolig. I dessa gamla zeppelinhangarer handlar ca 100.000 dagligen, det fanns egna hangarer för kött, fisk och grönsaker. Firrarna var så färska att de inte ville hållas på säljbordet.

JH1 1983

JH1 1994

Den ortodoxa  kyrkan i sin prakt, inne i den fick man inte fotografera.

JH2 0709

Ja, det  går väl inte att vandra någonstans utan att hitta en finsk kapakka. Denna var dock stängd och öppnas bara på beställning.

JH1 2005

Från Radisson SkyLine baren utsikt över Riga. Nikonisten rekommenderar Riga som besöksmål. Det är rent, snyggt och tryggt. Poliser syns i varje hörn, de verkar vaka över turisterna. En aning annorlunda än Vilnius men mera annorlunda än Tallinn, tycker Nikonisten. 

 

Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!

 


Sovjet på spåren i Riga

Skrivet av Johan Hagström 27.12.2018

Kategorier:
Taggar:

Alltid i mellanåt får Nikonisten tokiga idéer. Bland annat att tillbringa julen i Riga med en sovjethistorisk guidad tour. Men det verkade vara intressant.

Visst har vi mycket gemensamt med Estland, Lettland och Litauen i historien, både med Ryssland och Sovjetunionen.

Viator förmedlar Raami Travels guidade turer, en av dem fastnade Nikonisten genast för, Soviet Ghosts and Heritage Tour. 

Līga Vanaga skötte sin guidning på ett härligt och proffsigt sätt. Detta kan Nikonisten rekommendera varmt.

JH2 0657

Det hör väl till att börja vid vid frihetsmonumentet, med sina dekorationer och skulpturer samt soldaterna som står på vakt.

JH1 1886

För att komma till något helt annat. 

Den Baltiska kedjan var en manifestation för självständighet från Sovjetunionen som ägde rum i Estland, Lettland och Litauen den 23 augusti 1989 (på 50-årsdagen för Molotov–Ribbentrop-pakten). Under manifestationen tog cirka två miljoner människor varandra i händerna under 15 minuter och bildade en 600 kilometer lång mänsklig kedja som sträckte sig över de tre baltiska sovjetrepublikerna. 

JH2 0662

Lïga var själv med i kedjan och visade foton från händelsen.

JH2 0672

Det finns ännu många symboler kvar i räckena. På vissa ställen hade någon lösgjort och antingen slängt i älven eller så ståtligar de på väggen ovanför öppna spisen.

JH1 1898

Vi kom tille de sovjetiska kvarteren. Alla hus byggda enligt samma ritningar i alla östblockländerna. Till och med bostäderna var identiska. 

JH2 0676

Lïga berättar för en turist från Singapore om sovjetska tiden.

JH2 0678

Han bara ville på med på foto.

JH2 0688

Skidande på gång.

JH2 0684

Sovjetiska monumenten är sej nog alltid lika!

JH2 0686

JH1 1913

I sådana vagnar deporterades människorna till hemska förhållanden. Även inom Ligas familj hände det.

JH2 0692

Det började dagas att ta sej tillbaka till Riga.

JH2 0693

Vi tog tåget.

JH1 1911

JH2 0694

 
JH1 1929

Efter turen ett varv till restaurang, eller kanske kvarterspub?

JH1 1927

De klassisksa.

JH1 1926

Smakade gott med en smörgås after över 3 timmars vandring. Men turen var intressant, annorlunda och proffsigt genomförd.

Nästa tur blev kanske lite mera traditionell, mera om det senare.

Några till foton finns i WEBFOTOALBUMET!

 

 

 


Lill-Jumbo på spåren

Skrivet av Johan Hagström 16.12.2018

Alltid i mellanåt känner sej Nikonisten att han är på spåre!

Det fick han vara i lördags. Det blev en nostalgisk tur från Vasa till Laihela och tillbaka med Lill-Jumbon, ångloket.

Haapamäki museoveturiyhdistys har också tidigare hälsat vasaborna välkomna på tur med bl.a. klassiska lättähattu. I dag var det Lill-Jumbo som fick spela huvudrollen - ja och naturligtvis självaste julbocken som följde med på resan.

Det var visst 2008 som Nikonisten tjuvåkte till Vasklot...

MJH7335

Lill-Jumbo väger 78 ton, och som bränsle duger bara fina inhemska björkklabbar. 
JH2 0649

Start och ändstation

JH1 1811

Lill-Jumbo bär numret 1136

JH1 1878

Det var många som ville ha en selfie med Lill-Jumbo

JH1 1867

Nödbromsen med noggranna anvisningar

JH1 1858

Vid Laihela stationen var det dags att flytta lokomotivet, det var många intresserade ögonpar som fäljde med.

JH1 1785Lill-Jumbos mekanik...

Alltsomallt en lyckad tillställning, resenärerna var nöjda och glada och själva julbocken delade ut godis åt alla

 


Mäktig Bach i Korsholms kyrka

Skrivet av Johan Hagström 09.12.2018

Alltid i mellanåt kan man klämma in en fin konsert som avslutning på veckändan.

Kammarkören Psallite och Korsholms kammarorkester bjöd publiken på J. S. Bachs mäktiga juloratorium tillsammans med solisterna Kajsa Dahlbäck, Monica Groop, Niall Chorell och Kristian Lindroos. Allt detta under ledning av Susanne Westerlund.

På konserten framfördes delarna 1-3, det blir ännu en konsert, den 5 januari, med de senare delarna. Bach skrev verket år 1734 i Leipzig. 

JH2 0621

Psallite -kören med solisten Kristian Lindroos i förgrunden.

JH2 0615

Tenoren Niall Chorell, en av solisterna i juloratoriet

JH2 0613

JH2 0611

Kammarkören Psallite och Korsholms kammarorkester med solisterna Kajsa Dahlbäck, Monica Groop, Susanne Westerlund (dirigent) och Kristian Lindroos.

Ett mäktigt verk, fyllt med jubel och glädje framfördes mycket finslipt. Kammarkören Psallite får en extra applåd. Fortsättning följer, Nikonisten har inte hört de senare delarna live tidigare, så det blir spännande.

 

 


Sanna Nielsen - Stämningsfullt!

Skrivet av Johan Hagström 08.12.2018

Alltid i mellanåt fotodokumenterar Nikonisten två konserter samma dag. Efter de svängiga Gubbrockarna blev det mera stämnigsfullt med Sanna Nielsen.

Stämningsfullt var nog rätta ordet. Sanna är nog en artist med stort A, eller S. Man kunde känna hennes äkthet ända till sista stolraden. Folkkär - ja det är nog ett ord som beskriver Sanna mycket bra.

JH2 0588

Sanna hade fixat en varierande repertoar. Med sej hade hon sitt lilla storband, Joakim Ramsell. En verklig gitarrvirtuos. 

JH1 1583

Salen var fylld till sista plats. 900 sålda biljetter. Arrangörerna The Perfect Monday Group och Studio Ticket Live satsade nog mitt i prick.

JH2 0584

Hon småpratade med publiken mellan låtarna. Det handlade om vardagliga saker, men också om mobbning och osäkra känslor. I den känslofyllda  ”Ni ville se mig svag, men jag blev starkare” bjöd hon in publiken att sjunga med. Och det gjorde publiken gärna.

JH2 0604

En fantastisk artist med en vacker röst. Här är det dags för "Schuberts Ave Maria", bönen. Den var så vacker, att Nikonisten kände att linsen blev fuktig. Alltså inte kameralinsen.

Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET!


Rockig o svängig julshow

Skrivet av Johan Hagström 08.12.2018

Alltid i mellanåt sitter en svängig julshow bra in. Gubbrockarnas tredje Rocking Around the Christmas Tree på Ritz var nog svängigt värre.

Dagsföreställningen på lördagen tyckte Nikonisten skulle vara bra val att fotodokumentera. Gissade att det inte skulle vara så mycket publik. Men nää, salen var nog fyllda med en entusiastisk publik. Inte många som var yngre än Nikonisten ... 

Showen var varierande med både jultema och kryddad med andra låtar, som t.ex. Beatles You'll gonna loose that girl.

JH2 0505

Trion Mauri Lagerström, Roffe Sahlström och Tuuli Sivusaari skötte om sjungandet.

JH1 1547

Ritz Lindy Hoppers medverkade med fartfyllda dansnummer

JH2 0438

Mauri Lagerström i solonummer

JH2 0444

Gitarrkomparna med akustiska gitarrer

JH2 0445

Gitarrkomparna med elgitarrer, närmast på bild KG Wingren.

Det finn mera foto i WEBFOTOALBUMET!


Wasa Sångargilles Julkonsert

Skrivet av Johan Hagström 07.12.2018

Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på det breda utbudet på konserter. Först lite fenomenalt med Pedavoces, som startade julfiilisen, sen klassiskt med Wasa Sinfonietta. Efter det lite aaleis med Uriah Heep. Och i afton The Julkonsert med Wasa Sångargille. På lördag blir det rivigt värre med Gubbrockarna på Ritz, senare på kvällen stämning med själva Sanna Nielsen på gamla handelsinstitutet. På söndag blir det Juloratorie i Korsholms kyrka. Om man inte kommer i julstämning med detta paket är det nog lite konstigt. Nikonisten är redan nu i sådan julstämning, så julstädningen flyttas ett år framåt.

Wasa Sångargille brukar ju sin vana trogen nog bjuda på fina upplevelser och många fina solister. Detta års gästande solister var Gabriel Suovanen (baryton), Siri Alanko (oboe), Katri Tikka (harpa) samt Christian Ahlskog (orgel och piano). Christian har nog tidigare också medverkat.

Detta års konsert bjöd på spännande arrangemang och det är inte så ofta man hör harpa och oboe med manskör, men väldigt lyckat tycker Nikonisten.

JH2 0343

Stefan Wikman dirigerade

JH2 0356

Gabriel Suovanen, baryton, solist i bland annat Adams O Helga Natt

JH2 0370

WSG med Katri Tikka på harpa

JH2 0362

Christian Ahlskog, orgel och piano, har också tidigare samarbetat med WSG. Hans improvisation var väldigt intressant.

JH2 0376

Gästande artisterna Katri Tikka, Gabriel Suovanen och Siri Alanko

JH2 0377

Alltsomallt en härlig konsert, med fina arrangemang och toppklass gästande artister.

Några till foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET! 

 


Uriah Heep - very 'umble

Skrivet av Johan Hagström 03.12.2018

Alltid i mellanåt sade en figur ”very ’umble” i Charles Dickens’ ”David Copperfield” roman. Den figuren kallades Uriah Heep. Råkar också vara namnet på Nikonistens andra favoritband sedan Jungsborgslivet.

Efter att i somras fått uppleva Deep Purple med Paise/Glover & Co kändes det helt som en naturlig fortsättning att avnjuta Uriah Heep i Promenadikeskus i Björneborg söndagen den 2 december.

JH2 0261

För Nikonisten var det ju som att kela tillbaka (jag vet det heter spola!) till 70 talet och nere i Jungsborgs källare (Karleby UF:s lokal) där vi hela gänget lyssnade till vinyler och spelade pidro så att alla färgers pidrona ännu spökar där.

Debutalbumet heter Very ‘eavy very ‘umble och första låten en verklig hit ”Gypsy”. Klart konsertens klassikerdel öppnades med just den låten, men där fanns ju också vackra  ”Come Away Melinda”!

Uriah Heep består idag av Mick Box (gitarr), Russell Gilbrook (trummor), Bernie Shaw (sång), Phil Lanzon (keyboards) och Davey Rimmer (bas). Mick Box är den enda originalmedlemmen. Klassiska medlemmar är bland annat Ken Hensley, David Byron och Lee Kerslake (vi kallade honom för Likör Slejk). Nigel Olson har också trummat i Uriah Heep, men bytte till Elton Johns läger ungefär vid tiden för Yellow Brick Road.

JH2 0297

Mick Box och Bernie Shaw.

JH2 0236

Davey Rimmer inte bara spelade bas, han levde bas. Fina trioler!

JH2 0267

Russell Gilbrook bakom trummorna, tyvärr lite symbalskymd. Han var verkligen grym på trummorna!

JH2 0221

Phil Lanzon på keyboards, också han en mästare. Dock gillade inte Nikonisten hans tolkning i "July Morning". Lite gammalmodigt tänkande, men den är så klassisk.

JH2 0212

Mick Box på gitarr, den enda originalmedlemmen.

JH2 0174

Bernie Shaw gjorde nog allt för att publiken skulle trivas, han drog med publiken som kör i 'Lady in Black'. Hela Promenadikeskus skakade.

JH1 1408

Största framgången upplevde bandet med uppsättningen Ken Hensley (keyboards och gitarr), Mick Box (gitarr), David Byron (sång), Lee Kerslake (trummor) samt Gary Thain (elbas). Dessa spelade bland annat in vad som ofta anses vara deras bästa skivor, vid sidan av Look at Yourself, nämligen Demons and Wizards (med hiten "Easy Livin' ") och The Magician's Birthday

Nåväl, det var ju en helt fantastisk känsla att rota i gamla minnen och mätta sinnet för en lång framtid framöver.

JH1 1381

Easy Living satt nog mycket bra i eviga piirimyyjä Nikonistens själ.

Om konsertplatsen kan man ju tycka olika. Som paikka är den ju helt super, men kanske konserten skulle ha kännts ännu ädlare på en somrig rockfestival, med pissljummet öl och flitiga myggor som njuter av buffén. Men Promenadikeskus funkade ändå helt ok. 

JH1 1407

Setlistan:

1.    Grazed by Heaven
2.    Return to Fantasy
3.    Living the Dream
4.    Too Scared to Run
5.    Take Away My Soul
6.    Knocking at My Door
7.    Rainbow Demon
8.    Waters Flowin'
9.    Rocks in the Road
10.     Gypsy
11.     Look at Yourself
12.     July Morning
13.     Lady in Black

14.     Sunrise
15.     Easy Livin'

Nikonisten var mycket skeptisk till de nya låtarna, hade inte lyssnat på alls på förhand. Men måste nog erkänna att det fanns gårrmytsi Heep i dem också.

Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!