nikonisten black

Vårafton - lite studie i gyllene

Skrivet av Johan Hagström 20.04.2015

Kategorier:

Alltid i mellanåt beundrar Nikonisten trevliga juttuna i närmiljön, det skall ju vara närproducerat nuförtiden. Noterade denna afton att folk har börjat göra också annat än jogga omkring längs strandjoggpromenadstigenlängsmed. Inte något illa menat. 

Men det att folk stannar uppp, sätter sig ner på en bänk med några kompisar och myser bort några timmar sådär socialt, men på riktigt, alltså 'live' juunou. Hoppas att folk inte glömmer den konsten.

Dessa vårkvällar är ju som gjorda för det, lite vår, lite kallare än man trodde, lite roligare och mycket att minnas. Något aftonmysgodsakerhydrater med och allt är fixat.

JH5 2074

Det här är väl somelivepåriktigtJH5 2077

Alla stressmoment hemlämnade i frysfacket.

Brändö sund JH5 2083

Och ännu en varv via Smulterön innan framkallning - alltid så grannt.


Löösglass o vaalvånda.

Skrivet av Johan Hagström 19.04.2015

Alltid i mellanåt funderar Nikonisten hur god den första lösglassen kan vara. Den är ju nog som bäst som vårens första i lite kallare väder än man hoppades på och så stor som möjligt. 

Så denna valsöndag byttes korvhydraterna ut mot kallhydrater. Ja det är ju valdag. Viktigt. Stort. Framtid. Man väljer ju varje dag mellan olika saker. I dag skall man välja dem som skall välja för dej.

Mitt lösglassval är inte så komplicerat, vill ha storboll och både vanilj o choklad och och.

Tack vare min modersmål var jag ju lite osäker på om det heter en glass eller ett glass så jag valde två för säkerhets skull. Storboll. Fast den unga damen i kiosken verkade inte alls störas av mina genus - hon såg lika glad ut hela tiden.

Den första glassen skall vara sån där gammaldags vanilj - klassiskt.

lösglass JH5 1999

Den första är den man alltid minns.

'uti vårsolens glans'

Men tyvärr tar ju allting slut, så och denna glädje.

JH5 2046

Så, när det finns bara torrkexet kvar gäller det bara att hämta nästa goding. Den andra skall då gärna vara chokladsort. Helst så'n me chokobitar i. O puluna får kexen.

Tills sist en bild från kvällsvackra Vasa. En solig stad med många ansikten. Vackra ansikten.
De utvalda må värna om den.

JH5 1985 Edit

Kvällsvackra Vasa.

 


Lååååång dag.

Skrivet av Johan Hagström 17.04.2015

Kategorier:

Alltid i mellanåt känns det som om dagen varit extra lång. Eller så var förra natten extrandes kort med en massa editeringar, som ännu fortsatte efter jobbet i dag. Men känns bra. I morgon på nya äventyr, tror det blir att visitvaasa.

Men först lite Management by Sauron by Hietikko o sen har jag beställt nå trevliga drömmar (utan reklam o absolut int nå repriser). Siijuuaraund.

MJH 4962 Edit

 


Rockaway rockade bort dammet på Ritz

Skrivet av Johan Hagström 17.04.2015

Alltid i mellanåt får Nikonisten njuta av gamla klassiker, som var pop då man satt med gänget nere i källaren på Jungsborg och spelade pidro under tiden vinylspelaren gick varm... Nå det om nostalgifiilingen. 

Arbisbandet Rockaway, under Henri Aaltos ledning, fick sin början under en arbiskurs. Det är ungefär tre år sedan de startade. Konsertens repertoar byggdes upp så, att alla medlemmar fick ha en egen favorit. Sen blev det lottdragning eller omröstning, eller så kör man alla låtarna - hosomhelst.

Rockaway JH4 9119

Rockaway i farten

Rockaway JH4 9127

 

Rockaway JH4 9135

 

Henri Aalto JH5 1580

Henri Aalto stämde gitarren enligt stämningen i publiken

JH5 1589Det var en fin konsert, mera bilder från Ritz hittar du i :

webfotoalbumet


Wasa Groove Unit swingade på Ritzzz ...

Skrivet av Johan Hagström 17.04.2015

Alltid i mellanåt märker Nikonisten att dygnet är allt för kort. Kanske EU kunde fixa till problemet. Denna gång råkade det sig, att tre konserter ordnades samma kväll och visst tusan skall de fotodokumenteras! VEM sa att det aldrig händer något i Vasa? 

Wasa Groove Unit höjde rytmiskt värre blodtrycket med både äldre och nyare svängiga låtar. Saksofonisten Pertti Ahonen grundade detta 30 personstarka big band hösten 2013. Pertti agerade solist i ett par låtar.

Spelglädjen var lika stark på scenen som beundran i publiken.

Wasa Groove Unit JH4 9173

Wasa Groove Unit på Ritz scenen

Jussi Nyman JH5 1531

Jussi Nyman med den lågtonade saxofonen - TÖÖTEN han drog till med är bekant från TV - Muppet Show!

JH5 1723

Trumpetsektionen var vältränad

JH5 1776

Det bjöds på fina instrumentsolon, som sig bör

JH5 1790

Sväng o swing värre

Pia Ahonen JH5 1860

Pia Ahonen, kvällens kvinnliga solist (blixtinhoppare, men det skulle ingen ha vetat om de inte hade berättat)

Pertti Ahonen JH5 1870

Pertti Ahonen leder med precision och från hjärtat

 

Mera foton i webalbumet (lisää kuvia)


Punksinfonia!

Skrivet av Johan Hagström 16.04.2015

Alltid i mellanåt gläds Nikonisten över att kreativa människor vågar koka i hop något helt nytt, fixa en punksymfoni med Vasa stadsorkester och bjuda på två konserter. Det finns krativa. Det finns de som kan. Det finns de som vågar. Det finns de som är annorlunda. Men inte alltför ofta i samma gäng.

Det är väl just sådant som vi skulle behöva nu. Herrlian tid vi lever i!

JH5 1614

Vesku jokinen startar maskineriet.


JH5 1615

 

JH5 1633

 

JH5 1712

 

JH5 1722 

Det finns några biler till i webalbumet (kuvakansioon)


Pennan.

Skrivet av Johan Hagström 15.04.2015

Alltid i mellanåt hittar Nikonisten någon trevlig bild i arkivet. Den här bilden tänkte jag döpa till 'Fiskelycka' och sen skriva några rader till den. Men det blev inte några rader - om fiskelycka. För dessa fiskar had ju inte så mycket lycka att skryta med. Antingen hamnar de i en läcker fisksoppa med några lappfjärdspotäter, eller så nappar någon av Alfreds vältränade måsfåglar dem. Om någon firre skulle klara sig ur detta skulle den säkert haman på någon pilkfiskares krok nästa vinter. Så det om fisklyckandiktensförfattande. Inte blidde det några vantar heller, stod det i Mäster Skräddaredikten, tror jag.

MJH6427

Eftersom jag ändå hade budgeterat en dikt får jag då låna några rader om pennan, som jag skulle ha skrivit med, om det skulle ha blivit en dikt. Dessa rader är skrivna av Nino Runeberg (svar: ja de var släkt):

 

Över en upphittad blyertspenna

En stump av en blyerts - en borttappad penna!
Var finns väl en träbit så ömklig som denna?

Men varder den åter ett redskap för anden,
hur villigt den vilar i mästarehanden,

hur redo att mänskorna glädja och styrka
och hylla den Ande, som andarna dyrka!

När dikten är skriven - i samma minut
är pennan en träbit - och dum som förut.

 

JH4 0353


Rainy Days And Mondays

Skrivet av Johan Hagström 13.04.2015

Kategorier:

Alltid i mellanåt måste det väl regna. Hade väl något att göra med fotoshopsyntesen om man ännu blandar solstrålar med i refrängen. Jag tänkte lite lura naturen. Haa - jag tvättade inte bilen, der Alte, i går. Men, det tycks funka lika bra om man tvättar fönstren hemma. Men det ser väldigt konstnärligt ut, måste ha nå att göra med akvarell?

JH4 9060

 

Kom att tänka mej en sång - en gårrgambäl. Handlar om regn. Jag vill däremot kanske glömma den världsomfattande premiären på akademiska GSSL -scenen då vi framförde den som fyrstämmig alltegranntsom duetto med Gert Sabel.

Sipa lipa lakritspipa
segla jorden runt i snipa.
Sipa lipa lakritsbåt
regnar det blir snipan våt,
det kan var och en begripa,
sipa lipa lakritspipa.

Regnar det blir snipan våt,
sipa lipa lakritsbåt.

 

Om du inte kan melodin, så kan du använda vilken schlagerfestivalpina som helst, från vilken årtionde som helst.

På tal om gårrgambäl frågade läraren i Villa skola en gång andraklassisten Vidar, hur gammal hans farfar är. Vidar svarte:                  "Ja veit int säkert, men vi ha hadd honå gårrläng"


Update! - - - Dra till skogs!

Skrivet av Johan Hagström 12.04.2015 | 1 kommentar(er)

Alltid i mellanåt blir Nikonisten påmind om hemska saker. Under söndagsfrukosten hände det åter. Windows - Update - Usch! Men jag tog det som en karakaar. Först analysen: menar updaten att jag måste tvätta fönstren eller att det skulle vara dags att uppdatera gardinen. Men den har ju hängt där bara nästan 8 år? Fönstren blevo tvagade i höstas?
Beslutsångesten fick mej att hitta korvhydratisk nödproviant, sen kaffe i termosen, de tvenne trogne enögde japanske vännerne runt nacken och fly fältet! Flykten blev inte ända till egypten, men till Fort Sommarö over the Bridge.

JH4 8986

Den första i välkomstkommittén var en trevlig Grand Old Lady, som nyss hade skakat sig som bara hundar kan göra. Det ser man på 'flaiskåna' på nospartiet. Ägaren upplyste mej, att hon är mycket snäll och gillar alla som kan tänkas ha något ätbart med sig. 

JH4 8990

En bit förbi monumentet finns en lugn insjö för dem som gillar lugnare vatten.

JH4 8993

Sen en bit tillbaka, de där gamla bunkrarna ser alltid lika spännande ut. Stigen är mycket bra utmärkt och området är gårrvälskött. Bäter än ny!

JH4 9016

Havsviken var nu inte så farligt vild i dag. Några fiskare gick omkring i sina högskaftade stövlar och försökte få loss sina krokar eller så var det väääldigt stora firrar i andra ändan.

JH4 9035

Vid bryggan fanns ett splitternytt skydd, bredvid fanns ved och framför fanns eldstaden med grejer o galler för korv o pannkaffepanna. 

JH5 1516

Så det var bara att framkalla lämplig hunger, för snålheten är ju konstant.

JH5 1520

Under tiden som maten tillredde sig själv till lämplig well-done, tog jag mej en titt i närnaturen.

JH4 9042

Också vid start och mål fanns ett fint nybygge. Gamle kersantti fanns nog också kvar, men det nya hade fina sittplatser och köksinredningen var helt super.

JH4 9045Skål och välkommen! Nära till hands, snyggt och prydligt, passar både stora och små. Hoppas du som läser detta aldrig har varit på fortet, dags att besöka så fort som möjligt. Dags för en nelfie.
Och - fönstren blev tvättade, men samma gardin fick hänga vidare.


Måltiden

Skrivet av Johan Hagström 11.04.2015

Kategorier:

Alltid i mellanåt kommer jag i håg nå'n vers eller dikt.
Denna, av Bo Setterlind, hör till favoriterna. Den är mångsidigare än man först kan ana. Den lämpar sig som bordsbön mycket bra.
Men, den kan vara mycket djupare ... 

JH5 1350

 

 

MÅLTIDEN

Solen har ställt sin guldtallrik
på havets blåa bord,
det är dukat.

(Bo Setterlind)