Mäktig öppningskonsert i Korsholms kyrka
Alltid i mellanåt blir det verkligt festliga uppdrag för Nikonisten. Årets 'annorlunda' upplaga av Musikfestspelen Korsholm körde i gång med mäktig öppningskonsert i Korsholms kyrka.
Atmosfären i kyrkan var redan innan inledningen speciell. Man kunde känna hur publiken och artisterna har längtas att få mötas live, efter alla teams och striimningar.
Dock fanns det endast begränsat antal publikplatser och alla begränsningar gällde under konserten.
Som bilden visar följde man noggrannt alla anvisningar och de flesta använde munskydd
Konserten leddes (inte dirigerades) av Malin Broman. Hon faktiskt ledde hela konserten genom att själv spela hela tiden.
Malin Broman
Mellersta Österbottens kammarorkesters konstnärliga ledare, violinisten Malin Broman och Mats Larsson Gothe. Mellersta Österbottens kammarorkester kunde nog placeras som nummer ett i hela landet - verkligen finslipat.
Under den 15 minuter långa pausen fick publiken inta lite vätska, men också umgås och träffa bekanta
Konsertens solister, Malin Broman och kontrabasisten Rick Stotijn. Rick var helt magnifik!
På programmet:
Sally Beamish (1956–):
Stråkkvartett nr 2, Opus California (1999)
Astor Piazzolla (1921–1992):
De fyra årstiderna i Buenos Aires / Estaciones Porteñas de Buenos Aires (1965–1969)
Mats Larsson Gothe (1965–):
Lied von der Erde (2011)
Benjamin Britten (1913–1976):
Variationer över ett tema av Frank Bridge Op. 10 (1937)
Kolla in kommande konserter på:
HEMSIDAN
Summertime Blues med Allan -gänget
Alltid i mellanåt känns det som om sommaren är som bäst mitt i semestern och i synnerhet då Allan & The Astronauts gjort keikkan på Fondis Street Blues. Egentligen hör man inte så mycket blues på Street Blues (undantag då Cotton Blues Band uppträder.
Men dessa rutinerade rävar kunde göra en keikka så, att alla spelar på olika planeter och ändå blir slutresultatet super.
Det blev en samling av klassiska låtar från 60 och 70 -talet kanske någon snuddade vid 80 talet.
Bowie fanns på biisilistan och naturligtvis Lennon / McCartney, tror inte de har gjort en enda spelning utan några Beatles klassiker. I låten Back in the USSR imiterade Ile en Boeing, eller kanske en Antonov/Putolev.
Absolut sommarens härligaste upplevelse på blues/rock -fronten.
Ilkka Allan Niemi, Hippi Hovi, Ari-Pekka Toivari (med sin fina Ludwig trumset) och Tom Nyman
Här är det full rulle.
Tom Nyman sjöng solo i flera låtar, When a Man Loves a Woman fick publiken att tystna och gunga i takt
Ari-Pekka Toivari
Hippi Hovi agerade också konferencier
Trots att det inte var så varnt som vi var vana vid och blåsten tog hand om Nikonistens mjäll var det många i publiken. Kändes härligt när Fondis rullade ner markiserna och tände värmarna. Ännu lite kritik angående serveringen, kunde det inte vara en idé att ha kranar med öl, lonkero, cider. Kön till bardisken var konstant ända till ytterdörren.
Här rockades det ordentligt
Ili hanterar många olika instrument, har dock inte hört honom spela zittra - ännu
Allan & Hippi!
Vid Nikonistens bord (kom i god tid kl 14) satte sej förutom min vän Heikki Kallio också ett par från Vanda, som turistade genom landet. De skulle kolla läget i Vasaaftonen. Men de kom aldrig längre än till gågatan och blev helt tagna av konserten.
Förutom Jukka är det inte kanske så många som har en äkta Allan and the Astronauts t-skjorta.
Allan and the Astronauts, Hippi Hovi, Ilkka Allan Uolevi Niemi, Ari-Pekka Toivari och Tom Nyman.
Keep on Rockin' boys!
Några foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Jazzig torsdagsafton
Alltid i mellanåt tar Nikonisten sej ut till stadens aktiva centrum. Denna kväll uppträdde Reija Lang med Ralf Nyqvist trio på Fondis Street Jazz.
Dagen var säkert den varmaste i sommar, men Street Jazzen körde i lämplig skugga.
Reija körde ett fint gig, dessutom helt tvåspråkigt. Hon har uppträtt på Street Jazz i flera års tid. Mycket proffsigt och engagerat gig.
Ralf Nyqvist trion stöder sej på, förutom Rafas kapellmästerskap och hans hantering av keyboard, erfarna jazzrävar, Pelle Jansson på kontrabas och Leif Östergård på trummor.
Några foton:
Ralf Nyqvist, Leif Östergård och Pelle Jansson värmer upp stämningen.
Pelle Jansson på kontrabasen
Reija Lang på Street Jazz scenen
Raija Lang
Det var mycket publik på jazzen denna gång. Fanns publik också längs gågatan. Härligt att Fondis fixar dessa kvällar. Men publiken kritiserade ganska kraftigt servicen. Låååånga köer, det måste fixas.
Rafa Nyqvist, Leif Östergård, Reija Lang och Pelle Jansson.
Några till foton hittas i WEBFOTOALBUMET!
På markna' i Kstad
Alltid i mellanåt ordnas sommarmarknad i Kristinestad, men inte i fjol pga pandemin. I år 'bredde' arrangörerna ut marknaden till fyra dagar, så det inte skulle vara så mycket trängsel. Vanligtvis är det fullsatt på marknadslördagen.
Snart kan NIkonisten utantill alla säljares platser och produkter.
Trevligt var det nog, men gårrvarmt, måste inhadla en sommarhatt för att försöka rädda livet på de två sista hjärncellerna.
Vy från huvudstråken
Alla möjliga frassar å woodooartiklar till salu?
Nu var det dags för mellanmål. En liten flaska 'käll'vatten fick man köpa för futtiga 2,80 evrå.
Automatvapen (leksaks) bland dinosaurier och fredsduvor.
Hittade inte lämplig storlek varken på ostarna eller skorna.
Godis fanns det gott om. Undrar om tandläkarförbundet sponsorerar?
Loppisar i lååånga rader. En del produkter kände Nikonisten igen från tidigare marknader.
Å naturligtvis vackra Ulrika Eleonora
På hemvägen bled det efterrättspaus vid Kaskö gästhamn.
Vappen i Vasa 2021
Alltid i mellanåt dyker Vappendagen upp i kalendern. Nikonisten tog en kort tur ut till Vasa centrum för att kolla hur det ser ut med CoronaVappen.
Topelius fick sin vita mössa trots pandemin, tack vare studeranden i Vasa.
Studenternas dag!
LIte Vappenfiilis fanns det ändå på torget
Ett härligt mysigt café har öppnat på torget! Nikonisten gillar nya idéer! Verkar väldigt mysigt och kunderna verkade trivas bra. Fin idé!
Nej! Det delades inte ut ämbare på torget. Folk köade till hattara och lakritsremmar i glada färger
En parad med CV2 'Rättisitikka' fick man njuta av
Paraden körde omkring i centrum, för att sedan köra till allaktivitetsplanen på iskall glass! Sen bar det av till Bilmuséet
Fina klassiska vrålåk får man ofta beubdra på Vappen. Här en äkta Mustang på Wolffskavägen.
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Vappenkonsert med stadsorkestern
Alltid i mellanåt får Nikonisten fotouppdrag. Årets Vappen fick Nikonisten fira med Vasa stadsorkester! Orkestern bjöd på en mycket vapplig konsert, som strimades live ut i binärrymden.
Konsertens solister var orkesterns egna damer helt enligt årets tema.
Öppningen, Bizets Carmen Overture, gav en aning om vad som komma skall. Finalen lämnade ingen oberörd, Lehtinens Pink champagne! Nikonistens senor ryckte till nu som då.
Det blir, hoppeligen, riktiga recensioner i våra lokala blaskor, så Nikonisten bjuder bara på några foton:
En av solistdaemerna Matilda Haavisto
Gästande dirigenten Maria Itkonen
Erica Nygård (flöjt) och Claudia Reyes Segovia (klarinett)
Anna-Leena Merikivi på fiol
Alla orkestermedlemmar höll tillräckligt avstånd och alla utom blåsarna bar ansiktsmask
Det samlades publik utanför stadshuset. Arrangörerna hade installerat högtalare på stadshusets balkong. En del i publiken lyssnade troget på hela konserten. Men vädret var ju helt ok!
Konsertpublik utanför stadshuset
Cellisten Elena Hämäläinen, en av konsertens solister
Lite Vappenfiilis bland orkestermedlemmarna. Nu är Vappen på vippen!
Lyssna och beundra hela konserten på:
DENNA LINK!
Nikonistens gårrmiddag
Alltid i mellanåt fundeerar Nikonisten mera än vanligt. I mellanåt på julen, men på senare tider mindre på julstädandet och julmaten än på julens budskap. En av de viktigaste budskapen julen påbjuder är samvaro. Så fundeerar Nikonisten.
Vet int med säkerhet hur många vänner Nikonisten har, som på pga pandemin eller annat firar en ensam jul.
Själv får jag fira med barn å barnbarn med mat å julklappar
Minnena går alltid till tider då jag fick fara med mamma Doris till julottan till sockenkyrkan. Den tiden var hela kyrkan upplyst med levande ljus. Det var en speciell stämning, som inte går att beskriva.
Men julen är ju en tid då man ska träffa familj å vänner. Men i år vaal he aalejs - allt på distans. Viktigt att notera!!!
Som Heikki Kaukoranta sade - det kommer flera julhögtider! Vi skall lita på honom!
Så i stället för att ha en större samling, bjuder Nikonisten å Korv Görans i Vasa första anmälde till nikonisten@johanhagstrom.fi eller johan.hagstrom@netikka.fi till en pratstund inklusive Korv Görans festmåltid inkl skumppa i en herrrlian Brånxmiljö. (risk för att hamna på foto finns)
Nicke å gänget fixar det fint. OBS! bara en paikka i år!!! Missa Inte!!!
Alla ni andra önskar Nicke o Nikonisten en herrlian juletid.
Sköt om er!
Lugn Luciadag
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på Lucia. Blev aldrig vald till Lucia. Trots mitt gyllenblondiga hårsvall. Nå kanske i nästa liv. Eller kanske som Lucifer på Halloween?
Luciadagen var planerat att firas med besök till julfiilis på kasernområdet. Men här råder ingen demokrati! Alex hade bestämt sej för lekparken och Smulterön. Så blidde det ju då också!
Först blev det lite piratism, sen blev det ju moffa-gå-å-gömma-sej-inte-kytta! Nå inte så många ställen att gömma sej på i lekparken, så ett träd fick duga. Efter några kurragömmavarv blev det dags att inventera båtarna. sundet och Smulterön.
På Brändö bro tycktes det vara mera viktigt att inte stiga på skarven, utan de skulle hoppa över, än at kolla bilar, cyklar etc...
Det har ju alltid varit något magiskt med att plocka strandstenar och kasta dem i havet. Troligtvis kommer följande generationer att göra det trots övervinnande skärmtid.
En verkligt grå Luciadag i år. Men om man verkligen bjuder till, hittar man ljusglimtar och granna färger.
Fartygsinventariet var fixat på några minuter. "Alla båtar borta!" förklarar Alex åt moffa, å viftar med händerna. Vi mötte ingen Lucia på hela vandringen, men det störde inte Alex det minsta. Han har nog, som sin moffa, blivit vaccinerad med en grammofonnål, juttuja riitti ja jäi vielä yli, skulle finnen ha sagt.
Efter alla naturupplevelser, blev det dags för moffas köttsoppa på Sundsgatan. Så enkelt å simpelt. Som kyytipoika mörkt knäckebröd med en skiva ost på - nam! Int så sånde rikssvensk ljus pilipali, som smakar nå mellan tucs å chips. Den sista tallriken är ju alltid för mycket - kändes som om det skulle vara värre att gömma sej bakom ett träd än på förmiddagen. Alex slarvade i sej flera skedar av soppan. Men sen blev det dags att läsaboken. Som tur denna gång utan morötter. Hade en konstig känsla av att ajg skulle ha läst den boken tidigare?
Aalejs jultorg i Vasa
Alltid i mellanåt nalkas juletider. Det ser man enkelt på kontoutraget. Vasa jultorg hade i år en helt annan skepnad än tidigare julöppningar. Klart he me dehär pandmin hängande efter oss alla.
Men arrangörerna jobbade kreativt och fick framkallat en annorlunda julöppning. Många säljare var på plats och en stor karusell.
Inget ordentligt torg utan meterlakrits - magen gillar, men inte klimatet
Jasså, Ålandssmaker till salu, men hittade inga pannkakor, så vandringen fortsatte sökande efter grillkorv
I år satsade Visitivasa på en stor karusell mitt på torget. 5 för de stora å 10 för de små... Menar nu inte biljetten, utan antal varv i karusellen.
Både traditionella och mera moderna tomtar fanns till salu.
En dylik köpte Jonna i fjol. Den var fin. Men barrade av sej redan under midsommarhelgen
En sak som vi saknade var de röda YA kåppina. De gav en härlig stämning åt hela jultorget.
Den annars superpladdraren Alex satte sej tveksamt i karusellen med mamma Jonna. Han har nog aldrig varit så tyst så många minuter i sträck. Fundeerar om han andades över huvudtaget. Nå en viftning till moffa gick att fixa, fast det var ganska trögt.
En perfekt dag att sälja varma skinnhandskar och kommersen tycktes nog vara livlig. Tror det såldes mera handskar än plånböcker.
Allehanda pynt fanns till salu och en hel del Stundarsmunkar.
Efter jultorget blev det en runda i köpcentret Revell. Här skulle det spelas serenader med splitternya Fendern. Medan vi diskuterade julen med Jonna, hann Alex naturligtvis hitta nödstoppsknappen för rulltrapporna. Gissa om han tryckte på den!!! Rulltrapporna går inte att starta om igen utan att vakten kommer med en nyckel. Under tiden moffa kollade var närmaste vakt kunde vara, hade Alex hunnit in i Finlayson butiken och funderade på hur man startar en skumsläckare (som fanns på golvet i affären). Vi hade gudomlig tur. Han hittade inte utlösaren på skumsläckaren innan vi hann dit! Också tur att det inte stod en massa mommona i rulltrapporna, som stannades.
Nu började alla vara både trötta och hungriga. Så vi körde till moffas på Brändö och avnjöt härliga ribs från Solf Gästgivargård.
Sen var det nog dags för samtliga i gänget att lugna ner sej å ta en tupplur.
Moffa ska sitta barnvakt ett par timmar på söndagskvällen. Undrar om det finns tillräckligt med böcker och morötter och blodtryck.
Lyckad ELive Jazz Happening
Alltid i mellanåt bilar Nikonisten till födelsestaden Kokkola för att uppleva härlig musik. Klart det var frågan om ELive Jazz Happeniing 2020. Fick sin början vid våffelcaféet nära stadskyrkan.
Nu är det ju andra tider och andra regler som gäller men eldsjälarna bakom evenemanget Eevalotta Matikainen och Martin Söderbacka tyckte att något måste göras.
Evenemanget startade på fredag i Snellmansalen med Jukka Perko, Joonas Haavisto, Ville Pynssi, Mikko Pellinen förstärkta med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Tyvärr hann inte Nikonisten till den konserten.
Men lördag och söndag var det Nikonistens tur. Lördagnes konserter gick av stapeln likaså i en pandemiregelrätt Snellmansal. Man kunde ha dansat tango mellan stolarna. Alla fick vid incheckningen ansiktsmask.
Eftersom begränsningar gäller, fixade ELivestream, att man kunde njuta av konserterna på hemmasoffan - och det gjorde många. Konserterna kommer att finnas kvar i en vecka, så om du missade på elivestream.fi.
Lördagen inleddes med Joonatan Rautio Trio, bestående av Joonatan Rautio, tenorsax, Ville Herrala, bas och Joonas Riippa på trummor.
Joonatan Rautio har ju tidigare också uppträtt men Söderbacka-Matikainen Duo. Finns också på skiva.
Ville Herrala fick kontrabasa i två olika trior på lördag.
Tuomo Prättälä Trio: Tuomo Prättälä, piano, Ville Herrala, bas, Jaska Lukkarinen på trummor.
Trion bjöd på en omväxlande meny med bl.a. en fin tolkning av Cole Porters 'I've Got You Under My Skin'. Verkligt mångsidig är ju nog Tuomo.
Söndagskonserten ordnades på Espresso House i Chydenia köpcentret. Ypperlig plats. Det blev liksom dags för avslutningskonserten och den bjöd Charlotta Curves & Söderbacka-Matikainen Duo på, med en härlig dukning av jazz, gospel och blues.
Martin Söderbacka hälsade alla varmt välkomna till avslutningen.
Charlotta Curves visade sina talanger och mångsidighet.
Nu är det ju bara så, att vi har en massa entusiastiska och duktiga musiker också lokalt. Eevalotta och Martin har jobbat mycket med sin serie Musik mitt i vardagen - också för att sänka tröskeln för publiken. Lite som om folk skulle vara lite 'jazzrädda' - kanske lite som Povel Ramel sjöng i tiderna. Tyvärr bromsar ju pandemin konserter och uppträdanden, men den kan ju inte stanna upp hela världen, det blir nya tider och nya idéer.
En verkligt Dynamic Trio!
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!