Från festival till festival ...
Alltid i mellanåt blir det festival efter festival. Förra vecka öölsådan i Kokkola och nu då musiksådan på elisastadion.
Vädergudarna var ganska milda med oss i publiken. Lite regn ungefär som det skall vara för att ett bröllop kan kallas bröllop.
Skulle gissa att det mera än halvfullt på stadion. En del dock i publiken blev dessmera fulla innen Gessle rusade upp på scenen.
Men nu till upplevelsen av en fin konsert.
Doo Bop House Band öppnade stämningen trevligt och jordnära mitt bland publiken. Jazzande toner från proffsiga artister öppnade dörren till kvällens musikupplevelser.
Fredrik Furu var först på svenen med Petter Näse, som han lånat från Heartbeat Band. Här blev det dagsrytmer och känsliga tax-free toner från Hollywood.
Feki var av samma åsikt om vädergudarna - hoppades på aftonsolig kväll.
Jannike upplyste publiken att halva hon egentligen är österbottning. Det kände vi på oss. Mycket trevlig upplevelse. Jannike har just gett ut sin första skiva - man kunde passa på att köpa den efter konserten.
Gårrflyt i vissa låtar, trevigt med lite annorlunda instrument.
Arrangemangen kan man nog skryta på lite. Maten var en annan femma (eller den kostade visst en sjua).
Först när Nikonisten ögonkollade papperstallriken, trodde han det var tandpetare med svarta oliver. Men efter en kort diskussioin med köksmästaren kom vi överens om att det var makkaraperunat. Nikonisten är kinkig men inte bråkig.
Tandpetarna var inte varma, en del inte ens ljumma. Men korven var welldone. Ett par sparade Nikonisten för kommande teckningar i kol. Senapen var ok och gurksalladen helt överlägsen allt annat.
Ingen selfie betyder att du inte har varit på konsert.
Det bjöds på mera rikssvenskt innan Gessle skulle uppträda. För Nikonisten en helt obekant artist, borde kanske följa lite mera med vad som händer. En vän upplyste att det handlade om 'mello'. Nikonisten försökte se van ut.
One Desire öppnade festivt, inte med blixtar och dunder, utan en konfettiexplosion.
André Linman och gänget satte i gång blodtrycket. Mycket fartfyllt och rockigt.
Publiken njöt med fulla eller tomma muggar.
Felicia Eriksson, solist i The Heartbeat Band, har uppträtt tidigare i Vasa, men kanske alltför sällan nuförtiden. Rytmen, flowet och musiken jämnade ut hjärtslagen, precis som namnet.
Glada vänner uppe i publikläktaren.
The Heartbeat Band.
Per Gessle på scenen - publiken jublar och sjunger med
Myyycket folk på arenan. Verkade vara så att de sista kom enkom för Gesslekonserten. De kanske missade makkaraperunat?
Nikonisten väntar på besked om nästa års artister redan nu.
Mera foton hittar du i WEBFOTOALBUMET
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar