På torgloppisen - igen
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten till torget, ofta på söndagar. Då får vem som hels komma till torget och antingen fynda eller sälja fynd. Det kostar inget att ha en torgplats och dessutom är parkering gratis. Oftast köper jag inget men varje gång träffar man bekanta.
Nu börjar det kännas att kommersen har kommit i gång
Denna söndag var det inte fööör varmt, under 25 grader
Det bjuds ut fynd av olika sorter och pris
Jordgubbsförsäljningen hade också kommit i gång
En del tycker att sommaren börjar med lösglass, andra föredrar ärter
Det gäller ändå att skydda seg för solens strålar
Fanns också billiga enrummare till salu
I mysiga caféet kunde man släcka törsten efter eller under torgvandringen
Anssi Marttinen han kolla Vasabladet mellan skiv- och deckarförsäljningen
Vasas egen gitarrvirtuos Björn 'Nalle' Schauman träffade många bekanta under sin runda.
Verkligen fint att evenemanget ordnas, borde någ själv tömma några skåp ...
Fiskets dag vid Fiskets hus
Alltid i mellanåt ordnas Fiskets dag i Vasa (kan ju inte heta Fiskens dag!) vid Fiskstranden. Första gången ordnades evenemanget år 1972, men då ordnades den troligtvis vid FIskarstranden. De vise må i evigheter träta om viket namn som är rätt.
Lite halvmulet och några droppar regn, inte mera än som om man talade i motvind.
Det såldes också annat än fisk, bland annat bär och nypääråna. Dock varken meterlakrits eller dammsugepåsar.
Dragspelsmusik hör väl både till marknader och fiskeriet.
Äkta kalakukko kunde man också investera i. Dessa då från Kuopio.
Heikki Kallio njöt av en portion laxsoppa, som såldes av Lions Vaasa Meri. Efter lunchen ställde han sej bakom säljdisken, så som många år tidigare.
Det var liksm ständig kö till soppan, men det gick undan med fart, så man behövde inte köa längre. Soppan kostade 8 västrubel. Kunde ha varit fast 9 inklusive en bit rågbröd?
Man kunde äta på stället eller ta med hem, Lions hade plastburkar för sopptransporten.
Den finskspråkiga skulle kanske kalla detta 'ulkåruåkinta', hittade inget lämpligt ord på modersmålet
Böcklingarna sålde bra på Fiskets dag, men många andra fiskar fick också byta hemadress. Tyvärr var det inte så många försäljare i år. En del fiskare sade att det beroddde på att de inte hade någon fisk att sälja pga olika orsaker. Det är väl en godtagbar förklaring.
Trots vädret och få försäljare, verkade nog folk att trivas och det är ju huvudsaken. På vägen hem kunde man ännu inhandla Kråkskogsbagarens syltmunkar till efterrätt.
Sommar - REA - ALE - SALE!
Alltid i mellanåt dyker det upp små pauser i fotandet mittpådan. Annars fotas det ganska intensivt på musikfestspelen just nu. Coronan ändrade på mycket för Musikfestspelen Korsholm, med med kreativitet ros festivalen i hamn med ära.
Men som sagt pauserna. Efter lunchen tänkte Nikonisten fördriva tiden genom att traska omkring på stan. Av någon oförklarlig anledning hittade Nikonisten sej själv inne hos Fotocenter. Bara för att växla några ord med innehavaren Johan Geisor.
Diskussionen slutade med att ha vaalt handla två Nikoner, modell spegellös. Eftersom de var på rea sparade man ju mera pengar på att köpa två än att köpa bara en (handelsmatematik!). Så nu är då Nikonisten totalt medellös. Nå Johan tog de två trogna deefyrorna i byte. De var som nya! Tillsamans har de fotat knappa 350.000 bilder (varav 350 lyckade). Han lovade dessutom att se till att de kommer till bra hem, gärna tillsammans. De har ju tjänat i både ösregn och -32 grader och varit nästan som delar av Nikonistens kropp.
På vägen tillbaka till stasshuuse, kom Nikonisten att tänka på att det var rea också i klädbutikerna.
I skobutiken råkade finnas just ett par tygskor, som passade Nikonistens föötre. Enda paret kvar och billigt!
Sen vaalt he problem. Nikonisten hittade en kiva sommarskjorta, modell blåvitblommig. Storlek M, som i normal. Ritti karan provar ju aldrig nå i butiken. Men på väg till kontotömningspunkten, slog det plötlsigt en tanke att om man trots allt skulle prova, butiken var nästan tom så inga köer. Sagt och gjort. Efter en stund hörde NIkonisten sej själv vråla till och förbanna EU!
Nu ha de ändrat på storleksstandarderna igen. Nikonisten kollade spegeln och såg en Suomimakkara, klädd i knackorvsskinn!
Man blir förb.... för mindre. Nikonisten beslöt att så fort coronan förlorat spelet blir det en utskällningsresa till Bryssel - mesama!
Tur för butiken att det hittades en lite vidare storlek.
Sen blev det en butik till där det bjöds på rea upp till 70%! Hittade just en sån kavaj som hade funderat på - gårrbillit!
Den pasade dessutom utmärkt (nästan, kanske lite trång men den tänjer ut sej med tiden.) Matematik har aldrig varit Nikonistens starka sida. Med hjälp av kalkylatorn i telefonen, kunde NIkonisten bara konstatera att rabatten var nog hyfsad, men tusan då utgångspriset var så högt så nersatta priset nådde till takpanelen. I förra butiken skulle man ha fått två normalprissatta för samma mängd evrån.
En butik till och sen tillbaka till fotouppdragen. Men samma elände här - int en enda storlek va som förr!
Tillbaka till fotouppdragen. Nikonisten tröstade sej med att tänka att det är ett år till nästa besök på rea och att det nu inte är så hemskt långt till lönedagen, den sista augusti.