nikonisten black

Kaffepaus

Skrivet av Johan Hagström 29.05.2019

Kategorier:

Alltid i mellanåt blir Nikonisten kaffesugen.

Var har Nikonisten kaffepausat (på bilden) flere gånger på väg på äventyr?

Den som först sänder in rätt svar till nikonisten@johanhagstrom.fi föår en herrlian signeera'an Nattens Dagblad bok på snigelposten (hoppas innan hösten).

Var?

1 JH2 4127 Edit

Fotat vid stranden


Nå Kaj visste ju, att fotat vid stranden av Torisevan kahvimaja i Virdois. Boken kommer bara Kusti Polkee.

1 JH2 4115 

 


Härlig vandringsled

Skrivet av Johan Hagström 20.10.2018

Alltid i mellanåt  byter Nikonisten från konsertsalar till naturstigar. Det är bra för kropp och själ. Men skillnaden är inte så stor, om man vill så. Naturupplevelserna kan nog likans med Bachs fugor och många delar från Mozarts Trollflöjten. Var och en väljer själv vad han eller hon vill njuta av.

Nikonisten vill rikta en stor eloge till Forststyrelsen som underhåller dessa naturstigar, grillplatser och pausstugor. De skattepengarna går verkligen till rätt ställe.

Hade besök för något år sedan av en vän från Dortmund i Tyskland. Hon kunde inte förstå hur fint det var på vandringslederna och att man bara fick ta ved från lidret då man ville grilla korv. Kanske vi är för bortskämda eller så är det för liten procent av oss som förstår att njuta av dessa vandringsleder.

Vi har ju inte så höga fjälltoppar här nära, men härliga leder nära havet.

Nikonisten har traskat Bodvattnet runt och Långgrundet i alla väder. Har också besökt Björköby fiskehamn flere gånger, men nu var det premiär för vandringsleden.

JH1 0409

Vandringsleden börjar lite före man kommer till parkeringen.

JH1 0413

Varierande natur, men vandringsleden var i bra skick. Så här på hösten får man akta sej för hala stenar och rötter, i synnerhet när det finns blad på dem.

JH1 0414

Denna gång hade Nikonisten sällskap av dottern Jonna och hennes rottistik Dina. Dina gillade särskilt mycket de härligt doftande fiskskinn hon hittade och absolut inte ville byta varken mot käppar eller godis. Grillkorven var dock bra valuta.

JH1 0428

Dina gillar stora käppar och hittade snabbt en i rätt storlek.

JH1 0437

Den ville hon inte ge bort - bättre då att bita av den, tyckte Dina.

JH1 0461

Härligt höstlig spegling vid grillplatsen.

JH1 0425

Pausstugan och lidret och Jonna.

JH1 0424

Bakom pauststugan fanns det en hemlighetsfull stenboning, undrar vad det ha varit.

JH1 0420

Lyx inne i pausstugan. Där finns också övernattningsmöjligheter och kökskärl. Helt otroligt mysigt.

JH1 0418

Utsikt från grillplatsen vid stranden. Vilka härliga medtraskare man får möta på stigarna och i synnerhet vid grillplatserna. Nikonisten tycker att det är en viktig del av vandringen att träffa liksinnade. "Vi har vandrat i Värmland och Trampat i Skåne" sade alltid min pappa. En del förstår vad han menade.

JH2 9009

Härliga vyer.

JH1 0457

Gissa om Nikonisten njöt - här glömdes både såte å kiky effektivt. Bara det fina i livet fyllde tankarna.

Några bilder finns i WEBFOTOALBUMET!


Friluftsdag i Lauhanvuori

Skrivet av Johan Hagström 14.10.2018

Alltid i mellanåt känner Nikonisten på sej att det är dags att vädra. Vädra hjärnan, själen o kamerona. Som tur är finns det oändligt många möjligheter.

Denna gång barkade det till skogs till Lauhanvuori nationalpark. Den besöker Nikonisten flere gånger i året.

Bara en gång har Nikonisten vandrat hela vägen från toppen, via Spitaalijärvi, Kivijata, Aumakivi och till Lauhansarvi för att avnjuta älgmaletköttbiffar på garanterat lokala råvaror. Det blir ca 12 km.

Nu blev det bara en tur till utsiktstornet, Spitaalijärvi och till djävulsåkern Kivijata.

JH1 0311

Vi börjar från början. Utsiktstornet är beläget på högsta platsen i nejden. Bra trappor och till och med en med höjdskräck klarar av tornet. Glöm inte att skriva i gästboken.

JH1 0313

Vädergudarna var ju nog på Nikonistens sida, mitten av oktober och 19,5 grader - alla på plus sidan! Normalt ser man lätt till Kristinestad, men nu var det inte tillräckligt klart.

JH1 0335

Från högt uppe på berget är det ca 2 km till Spitaalijärvi. Ytan är 175 m över havet. Hör till Lappfjärds vattendrag. 

JH1 0342

Forstyrelsen har fixat till grillplatsen. Det finns många grillplatser längs lederna. Man kan ta sej till grillplatsen med t.ex barnvagn från toppen (ca 2 km) eller från parkeringen (400m). Hit ska moffa och Alex nästa sommar!

JH1 0344

Spitaalijärvi är 1,5 - 2 m djupt, vattnet är mycket klart.

JH1 0351

Här finns frid för kropp och själ.

JH2 8973

Kroppen behöver  ju dessutom lite energi.

JH1 0369

Kivijata är nog den mäktigaste djävulsåkern Nikonisten har sett.

JH1 0377

StenåldersNikonisten kollar stenarna och deras röda färg.

Lauhanvuori ligger nog högt på Nikonistens rekommendationslista. Det tar ca 1 timme 45 minuter från Vasa. På vägen kan man ju besöka Storholmen i Pärus och Bötombergen om man hinner.

 

Några extra foton finns i WEBFOTOALBUMET!


Blåsten vädrar tankarna

Skrivet av Johan Hagström 28.09.2018

Kategorier:

Alltid i mellanåt kan Nikonisten i samband med jobbresa skarva i med miniloma. Efter NääsRatikkaWille ett par svängar till fina Borgå och efter ändrade planer till Håsafors.

Tänkte först alarmera alla släktingar, vänner, klasskamrater, fd grannar och övriga fiender för överraskande kaffebesök och myki äventyr.

Men så slapp de  enklare undan. Blev ingen Joe Bonamassa eller andra massor, utan Nikonisten färjade över till Sveaborg, trots det höstligt blåsiga vädret. Så pass mycket blåste det att mjällen inte hade en chans. Inte heller myggen. Endast de mest härdade älgflugorna skulle ha klarat båtresan. 

JH1 9840

Visst är Sveaborg härligt på sommaren, har även besökt vintertid, men inte tidigare så här vid höststormarnas högtid.

JH2 8819

Så här från Pampas kommande blev klädseln valt enligt vädret och inte enligt trender och högtider. Tror att vissa asiater var de enda som var bättre utrustade, men vantar, mössor och dunjackor samt en massa varmt i termosarna.

JH2 8800

Kanske just  beroende på vädret, blåsten och regnet plus den dammiga hjärnan som trippen passade bra in.

JH1 9841

Blev mycket sittande  och funderande på olikfärgade bänkar. Inte så mycket fokus på sevärdheter eller muséiföremål. 

JH2 8816

Toppen på karriären?

JH2 8806

Café Piper bjöd på het laxsoppa med rågröd

JH2 8810

Dörren.

JH2 8814

Kungsporten

(Lovar att inte blanda mej i rikspolitiken, men som det nära träffar känns det obegripligt att vissa instanser funderar på hur man skall kunna steka en broilerbit med mindre stekyta för att minska fettet då åldringar körs som slaktdjur mellan halvruttna 'vårdhem')

Tillbaka till bänkarna och tankarna. Det värsta är ju inte vädret utan allt det man inte kan göra något åt.

 

JH1 9844

Nikonisten fick i alla fall en chans att vädra både norra och södra hjärncellen under vistelsen.

Kanske en funderingsminiloma skulle sitta bra lite oftare?

Mera foton finns här WEBFOTOALBUMET!

 


Att tanka tankar på Tankar

Skrivet av Johan Hagström 28.08.2018 | 1 kommentar(er)

Alltid i mellanåt måste både kameran och telefjongen laddas - så ock hjärnan. Ofta känns det som om laddningstiden har blivit längre med åren. 

En av de käraste laddningsstationerna är Tankar, fyrön utanför Kokkola. Tror Nikonistens första resa till Tankar var på 60-talet (hoppsan!) med ett fartyg som hette 'Seiskari'. Det var nog med Gamlakarleby Frivilliga Brandkår, vill jag minnas.

På Tankar finns det mesta; hav, natur, vind, fåglar, bär - dessutom ett café och sist men inte minst en kyrka, eller ett kapell om någon vill så.

Ganska snart efter det m/s Jenny har passerat Mustakari Segelpviljong kan man börja skymta Tankar. Nikonisten var så ivrig så Tankar skymtade redan i bilen.

Väl i land känner Nikonsten sej hemma. 

JH1 9133

Bekanta vyer - äkta tavara

JH1 9106

Brukar alltid börja med att besöka kyrkan.

JH1 9107

Den måste ha världens vackraste altartavla, som lever med årstiderna och vädret. I bänkarna finns inristat församlingsmedlemmarnas tecken. Det var ju enkelt att se vem som 'fuskade'. Vägen till Gamlakarleby kyrka var ju lång och det fanns ju årstider som man bara inte kunde ta sej till kyrkan. Så en egen kyrka var bästa lösningen.

JH2 8499

Denna gång hade Nikonisten tur, för ett litet sällskap hade fixat med besök i fyren, den är ju normalt stängd. Men Nikonisten pratade sig med i gänget genom att berätta att han gör reportage för internationell media, kanske artikeln publiceras någon gång i National Geography (?). Utsikten var det inget att klaga på.

JH2 8497

Lotsstationens byggnader och tornet.

JH1 9125

 

Lite över 100 trappor, alltså bara lite mera än på Sundsgatan, men Tankartrapporna var betydligt trängre. Bäst att lämna 200-500 mm objektivet och ryggsäcken nere. Till prismat fick man inte fara, eftersom fyren är verksam och inte pensionerad.

JH1 9139

Det finns ett gemytligt café vid stranden, laxsoppa finns att köpas dagligen.

JH1 9131

Byggnaderna är bara så mysiga.

JH1 9149

Utsikten från lotstornets bröllopssvit är inte heller fyskam.

JH1 9152

Bröllopssviten är i ganska flitig användning - det firas många bröllop på Tankar sommartid.

JH1 9130

I mellanåt njuter man av att tiden verkar stå stilla.

JH1 9154

Klockan 15:30 är det dags för avgång med m/s Jenny (som byggdes i Nederländerna 1978 till flodbåt!) Färden tar ca 1 1/2 timme till Kokkola havsparken.

Det är just på återvägen som Nikonistens tankar flyr verkligheten och bara njuter av tillvaron. Sällan man får uppleva ett så mäktigt äventyr för futtiga tjugolappen.

 

Det finns mera foton i WEBFOTOALBUMET!

 


Fyrfaldigt äventyr till Sälgrund

Skrivet av Johan Hagström 19.08.2018

Alltid i mellanåt tipsar FB vänner om olika evenemang. Denna gång var det Johanna Peltoniemi som tipsade om nationella fyrdagen och att det ordnas nonstop transport till Sälgrund i Kaskö. Har besökt holmen 2016, men måste bara nappa på tillfället. Min gode vän och fotokompis Johan 'Skalman' Geisor gjorde mej sällskap.

JH1 8860

Det är bara ett par gånger i året, som transporter ordnas till Sälgrund. Förra gången var starten vid gästhamnen, men nu från fiskhamnen. Mycket kortare båtfärd så mera människor hinner besöka Sälgrund under dagen.

JH1 8862

Min brassankompis Batman (heter på riktigt Hugo) mötte mej på bryggan, så jag beredde mej en ordentlig brassanstund med den söndertuggade fotbollen. Men det blev ingen fotismatch. Batman hade jus blivit stungen av en geting och hade fått kortison. Men det hindrade inte honom att komma och be mej skrapa bakom örat. Nästa gång Batman!

JH1 8878

Skalman skjuter skarpt på skarvarna!

JH2 8299

 

JH2 8246

Det var ganska skvättigt före vid stranden

JH2 8272

Lite höst kunde man också ana

JH2 8314

Fyren var öppen för allmänheten. Biljetten kostade 6 evrå, men kan kom inte ända upp av säkerthetsskäl. Genom de smutsiga fönstrena var det ingen vits att fota.

JH2 8360

I kafeterian såldes kaffe, smårgåsar, våfflor, laxsoppa mm. I byggnaden finns det bäddar för 30 personer och i den andra byggnaden för ytterligare 14. Det är Kaskinen Sea-Charter som driver stället och sköter båttransporterna. Från knuten går en trevlig liten naturstig till stranden och de fina klipporna.

JH2 8364

Så var det dags att båta hemåt. Men innan hemfärden besökte vi ännu Storholmen vid Pärusforsen. Där var det ganska lugnt och stilla. Vitsipporna blommade inte längre.

Mera foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!


Var är vandringens mål?

Skrivet av Johan Hagström 13.08.2018

Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på varför vandringsevenemang är så populära utomlands men inte i Finland. 400 deltagare i Vaasan Marssi från 20 länder är ju ok, men organisationen skulle med samma resurser klara av 1000 deltagare.

I Nederländerna begränsar man antalet deltagare - till 45.000!!! 

Att vandra kanske inte känns så utmanande för tävlingsorienterade finnar, inte alls så extremt att vandra? Det är ju inte frågan om en tävling mot tid. Men tar du en tur på fredag på 21 km, sedan lördag och söndag 42 km var så känns det nog.JH2 7857

Sverre Slotte (80 fyllda gjorde det), kände sig lite trött på söndagen, men efter bastun och vila var det reinarama dynamit igen.

En annan orsak  kan vara att vandringen sker ofta i små grupper och det sociala är väl inte heller finnarnas starkaste sida.

Å andra sidan är vandringsevenemangen nog en utmaning - en inre sådan. Världens bästa sätt att skaka av sig vardagens händelser. En del föredrar att vandra i grupp och andra vill helt enkelt bara vandra för sej själv.

JH2 8018

Söndagens rutt gick via Edvinsstigen och Molnträsket. Vid kyrkotid anlände en del vandrare till Korsholms kyrka.

JH2 8036

 

På väg mot nästa mål. Dessa vandrare hade kommit från Ryssland för att vandra.
Ända från Vladivostok!!! He langt heimifrån he!

JH1 8410

Falanders bakgård är en populär pausplats - där vankas alltid plättar och jordbubbssylt.
Enni gillar!

JH1 8404

Verkligen mysig pausplats. De som ville fick besöka muséet.

JH2 8079

Plötsligt dök en kvartett upp och framförde en trevlig och rolig set med sånger

JH1 8438

Lite målfotografering hör till!

JH1 8487

Stämningen på topp!

JH1 8524

Var är då dessa vandrares mål? Om man lyssnar på deras spontana svar, så är det nästa vandring och ett nytt mål.

Så egentligen är själva vandringen det verkliga målet!


Rambo - The Wanderer Dog

Skrivet av Johan Hagström 11.08.2018

Alltid i mellanåt får Nikonisten chans att uppleva eller få ta del av helt fantastiska saker. En av dem handlar om Rambo, den vandrande hunden.

Nikonisten har haft glädjen att träffa Rambo ett antal gånger under de 10 år han haft fotouppdrag för Vaasan Marssi.

Vaddådå - en hund och Vaasan Marssi? Jeps, akkurat!

MJH 2

Husse Ivar E Hovland, från Sandefjord i Norge, med sin trogne vandrarkompis Rambo, för ett par år serdan.
Ett helt fantastiskt vandrarpar.

Ivar  har själv vandrat inom IML i flere länder, Rambo har följt med i Norden av praktiska själ.
Rambo gick precis bredvid husse och han var allas kompis. Inte för att han brydde sej så mycket om andra.
Var nöjd med tillvaron. Aldrig ett skall eller ett gnäll. Viftande på svansen hälsade han artigt på andra vandrare. 

JH4 5573

Vid plättstället invid Gröna ön fick Rambo traditionellt en helt egen plättportion. 

MJH 8875

Vanligtvis åt Rambo sin portion snabbare än husse.

JH5 9966

Rambos vandringspass, det är inte många hundar som fått så många stämplar.
Det är inte frågan om nå småpotatis. Rambo och Ivar har tillsammans vandrat 35.000 kilometer - det du!

 

JH5 9962

Nikonisten blev smått både besviken och orolig när han såg Ivar i sin kännspaka vandringsuniform, men ingen Rambo syntes till?

Ivar berättade att Rambo nu gör sina vandringar ovanför molnen, där plättar dukas fram vid varje moln. Rambo blev nästan 13 år gammal. Rambo gjorde nog att stort intryck på Nikonisten, eftersom det gjorde så ont att höra nyheten.

Vandra i frid Rambo!


Missomarsdrööm

Skrivet av Johan Hagström 21.06.2018

Alltid i mellanåt måste man vara annorlunda. Gäller också naturen. Ett år för en tid sen va he grannt på missåmare! Händer inte för ofta.

Men nu spår grodorna vid Emetsjön i Terjärv att 2032 vaal en grannan missåmar.

Nikonisten sko gärna rekommender en grannan naturstig i nejderna där åpp, men rekommenderar gärna en utflykt ti Österbottens Ruka - Lauhanvuori. Blir så de 12 kilometer, beror på planering.

Verkligen något att uppleva.

JH1 4

Utsikt ända till Kristinestad.

JH1 8409

Spitaalijärvi e fin också på vintern. Tror di tvätta spätelskan av sej här - trodde så i alla fall

JH2 5975 Edit

Spitaalijärvi, ganska högt över havsytan

JH1 8413

Nyfiken å hungrig, lite som Nikonisten

JH1 8467

Myki olika natur på 12 km

JH2 5973

 

JH2 5991

 

JH2 6028

 

JH2 6057

Kivijata är en stor stenåker

JH2 6086

Efter den historiska Aumakivi, kan man börja söka sej mot Lauhansarvi för en matbit.

JH2 6094

 

JH1 8541Absolut värt ett besök, men varför inte grodorna i Emetskön och en måsburgare?

 


Fisketur

Skrivet av Johan Hagström 06.05.2018

Alltid i mellanåt e Nikonisten seg. Förra veckoslutet blev det ingen fiskelycka vid Bodvattnet, så blev ti test på nytt.

Magert resultat även denna gång. Visst e våren sen, men isarna har ju farit på alterneringsledighet för flere dagar sedan.

JH1 3727

Vanligt att tre fisksorter brukar vara med i jippot, oftast är det nog dsäddåna (Nordens krokodil enligt Jan Björk) som kommer först till lekplatsen. Sen abborrarna och mörtarna. På bilden en mört, tror Nikonisten.

JH2 3057

Abborrfilén hälsar glatt på Nikonisten.

JH2 3071

Såg nog också en gädda, men he rymssa int på bildä.

JH2 3112

Skäggdoppingen var inte alls intresserad, allra minst att bli fotad

MJH 2

För inte så många år sedan var det lång kö ren vid biljettförsäljningen och havsörnarna serverades en fin buffét.

Tror städåt på att nästa veckoslut går det ganska vilt till här, troligtvis är Nikonisten då å fotar Körfestivalkonserter.