Missomarsdrööm
Alltid i mellanåt måste man vara annorlunda. Gäller också naturen. Ett år för en tid sen va he grannt på missåmare! Händer inte för ofta.
Men nu spår grodorna vid Emetsjön i Terjärv att 2032 vaal en grannan missåmar.
Nikonisten sko gärna rekommender en grannan naturstig i nejderna där åpp, men rekommenderar gärna en utflykt ti Österbottens Ruka - Lauhanvuori. Blir så de 12 kilometer, beror på planering.
Verkligen något att uppleva.
Utsikt ända till Kristinestad.
Spitaalijärvi e fin också på vintern. Tror di tvätta spätelskan av sej här - trodde så i alla fall
Spitaalijärvi, ganska högt över havsytan
Nyfiken å hungrig, lite som Nikonisten
Myki olika natur på 12 km
Kivijata är en stor stenåker
Efter den historiska Aumakivi, kan man börja söka sej mot Lauhansarvi för en matbit.
Absolut värt ett besök, men varför inte grodorna i Emetskön och en måsburgare?
Fisketur
Alltid i mellanåt e Nikonisten seg. Förra veckoslutet blev det ingen fiskelycka vid Bodvattnet, så blev ti test på nytt.
Magert resultat även denna gång. Visst e våren sen, men isarna har ju farit på alterneringsledighet för flere dagar sedan.
Vanligt att tre fisksorter brukar vara med i jippot, oftast är det nog dsäddåna (Nordens krokodil enligt Jan Björk) som kommer först till lekplatsen. Sen abborrarna och mörtarna. På bilden en mört, tror Nikonisten.
Abborrfilén hälsar glatt på Nikonisten.
Såg nog också en gädda, men he rymssa int på bildä.
Skäggdoppingen var inte alls intresserad, allra minst att bli fotad
För inte så många år sedan var det lång kö ren vid biljettförsäljningen och havsörnarna serverades en fin buffét.
Tror städåt på att nästa veckoslut går det ganska vilt till här, troligtvis är Nikonisten då å fotar Körfestivalkonserter.
LumiPyry i Etseri
Alltid i mellanåt styr Nikonisten kosan mot inlandet. Etseri djurpark var målet denna gång.
Där har Nikonisten varit många gånger tidigare, men alltid lika roolit. Nu var pandahuset klart och med fin restaurang och ny reception. Bara ti betaal o njuut!
Blev nog en helrunda kring parken och sist besök i pandahuset. Kan rekommendera att göra tvärtom, om du fotar med systemkamera - linsarna immade genast igen när man kom in :(
Hade läst att Pyry, den med kroppstyngd på 115 kg är den livligare - pyttsan. Han hade börjat med karatag och ätit bambu två timmar i sträck och tog sin karatupplur! Det var Lumi som stod för showen.
Det var fart på när Lumi schwischade i sej bambu ...
Sen ut ett varv i snön, några rullningar och en kullerbytta ...
Och sen in till bambumåltid tillbaka
Lumi hade snabbt lärt sej att gilla tallen som klätterträd - vet inte hur mycket tallar det finns i Kina?
Tallpanda?
Lumi gillade snön, tog sin leksak och härjade vilt!
Pyry ansträngde sej lite och böt viloställning ett par gånger - inte för ofta. Ser faktiskt ganska skönt ut ...
Trots att biljettpriset kan kännas högt - i synnerhet om man far med hela familjen - så kan Nikonisten berätta att pandahusbeökarna såg väldigt glada och nöjda ut efter besöket.
Gråzon
Alltid i mellanåt är det grannt. Som till exempel mitt på Dopparedan. Annars har vi nog haft ganska omväxlande väder.
Som om man skulle ångra att man inte tog sig ut i naturen.
Det välomväxlande vädret tycks inte alls kunna göra beslut. Växlar från snö till vatten å plus till minus. Helt livsfarligt! Nikonisten testade på att ha fel skodon och halkade så både ryggen å bakhövå tämjs med värkpiller.
Men vem sa att inte gråzon kan vara grannt - matchar ju julens färger
Snöpyrå gillar vi i alla fall inte!
Vet int om man ska skratt elder gråt. Visst är det krångligt med myki snö och inte alltid så lätt att fixa en prydlig plogning. Det här kunde man nästan kalla en 'Plågsam plogning' på en fotoutställning.
Pauspaikka
Alltid i mellanåt kånkar Nikonisten Nikonerna med på jobbresor. Eller egentligen alltid. Alla gånger blir det inte nå foton, men ofta hittas nog nå objekt.
Ankommen lite för tidigt till ett besök i Nykarleby, tänkte NIkonisten kolla om Brostugan fanns kvar. Det gjorde den. Fotoblicken fastnade dock på St Birgittas kyrka i morgonljuset. Det sa bara klick!
Wikipedia vet berätta om kyrkan! Men Nikonisten vet att Bo 'Bosse' Kronqvist kunde berätta mycket mera om den.
Nikonisten beslöt att någon gång besöka kyrkan och kolla hur den ser ut. Har varit där någon gång 1969 eller 1970 då mellanbrorsan Stefan konfirmerades där - tror jag.
Paus på p-plats nära Jeppis.
Följande paus på färden blev lite närmare Jakobstad, den byggnaden hittade Nikonisten inte på Wikipedia.
Brånxglimtar
Alltid i mellanåt delar Nikonisten upp utetiden. Till exempel två timmar utetid kan betyda en timme runt Metviken och en timme på balkongen. Eller tvärtom.
Frisk luft behövs i alla fall, alltid i mellanåt.
Början på dagen var ganska spännande.
Karin Jannike kommenterade på fejsbok, att parallellbågen har och skall ha omvända färger. Nikonisten trodde det bara berodde på att den var ovanför Sundom.
Sen blev det att bevattna lite dsäsbåfotasä.
Eftersom påkemånnan e lite jusom virtualfiguurer å lektrisladda - så tål di int regnvattne, snö smälter di int täss.
Bevis på att Nikonisten nog också var utanför fastigheten. Gliist millan myggåna - å så e he väl tider för jakt på älgflugåna.
Grannt!
Brånxhöstliga väderväxlingar å annat grannt
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten en stilla stund efter jobbet på balkongen. Bara sitta o skåda.
Nu växlade vädret otroligt snabbt från solsken till höstskvättar. Hade inte planerat fota. Men blev ändå att hämta kameran.
Grannan stad dehär Brånx.
Det var inte orosmoln - det var bara som om de lite mörknade
Men vädrets makter gör hastiga svängar
Skådespel med Stort S!
Före regnet skiner alltid solen.
Loimaa
Alltid i mellanåt övernattar Nikonisten på orter, som man normalt bara kör igenom. Eller på sin höjd besöker i ett ärende. Loimaa är en sådan. Vågar inte ens försöka försvenska namnet.
"Jumala teki Taivaan ja Loimaan" sägs det (rymdes inte som rubrik?)
Loimaa bjöd på höstliga färger under kvällsvandringen - så nu bjuder Nikonisten på dem vidare...
Ganska bra början
Loimaas lokala sandviksvilla
Kombinerat stationsområde, buss- tåg- och birsstation
Loimijoki är ett stort sidospår från Kokemäkijoki. Nästan mitt i centrum
Torgestraden i aftonbruk
Peedverkstad, nästan som Lybäck's i Kokkola - men yngre
Maskinstugan har säkert flyttat ut. Reklamskylten finns kvar. Har absolut varit ett fin hus
Klappagrötfärgat Taidetalo i aftonsol (klappagröt heter säkert något annat på finsvenska)
En lillan höstpromenad
Alltid i mellanåt påminner Nikonisten sej själv om att det är dags för frisk luft. Veckoslutsprogrammet (och lättjan) tillät bara en kort prommis i närbygden. Behövdes ingen folkomröstning.
Ingen ruska hittades inom gångavstånd, men några höstliga nyanser hittade okularet ändå.
Några höstblad
Kanske hör till svamparna man kan äta bara en gång
Canada?
Brändösundets idyll
Lite Suomi-Finland 100 färger ...
Nikonisten hittade inte en enda indian fast meteorologerna lovade ...
Tjärdalen på Högåsen, en äventyr
Alltid i mellanåt går Nikonisten, som en vanlig sydbottning i Övermarkskogarna. Ganska sällan. Egentligen va de här första gången.
Övermark – Yttermark Lions Club ville återuppliva en gammal fin tradition och tillsammans med kålkkåmånga talkoarbetare blev projektet Tjärdalen på Högåsen en succé. Träfartygen skulle ju skyddas mot röta och tjäran var bästa möjliga skydd. Närpestjäran var mycket känd i Stockholm, senare blev det de nordligare orterna kring Kokkola, som stod för större mängder av tjäran, därav vapnet.
Vid Högåsen var det full rulle med marknad och program, på fotot tjärtomtar till bastun.
Tjäran från tjärdalen.
Biskop Björn Wiktröm, höll en fältgudstjänst på söndagmorgonen.
Nikonisten bongade dock en biskop till under besöket. En tjär vän och klasskamrat från förra årtusendet, Gun-Maria Biskop. Finns väl int nå paikka där man int hittar nå Kokkolaboan! (Foto: Erika Biskop)
Dalkararna har vaktat tjärdalen 24 timmar i dygnet, de får ju inte börja brinna med öppen låga.
En riktig hela familjens dag
Vid pärthyveln granskade en ivrig timmerman kvaliteten enligt ISÅ 2017
Ö-spel -gruppen stod för musikaliska inslag vid hembygds- och emigrantfesten
Festtalet hölls av Ralf Lind
Joakim 'Jocke' Strand höll ett hälsningstal på festen
Det var också på söndagen marknadsstämning
Äkta godis - rekommenderade av tandläkarförbundet
Lång kö till jägarföreningarnas och Marthornas älgsoppa
Joakim Strand, Anders Norrback och Sven Jerkku, tror de diskuterade huruvida fårskinnen kan vara en räddning under de nuförtiden så kalla somrarna
Bara att kavla upp ärmarna och börja jobba, så löser man de flesta utmaningarna
Alltsomallt en lyckad och lärorik dag igen för Nikonisten. Språket e inte heller så svårt, man tar bort hälften å gissar resten, sen siir man van ut.
Några foton finns i WEBFOTOALBUMET!