Nikonisten goes Fiskafänget
Alltid i mellanåt, blir det dags för Nikonisten att go back to basics och luncha i naturen. Fisk är väl då det naturligaste valet. "Opp Amaryllis, vakna min lilla! Vädret är stilla, luften sval, regnbågen prålar med sina strålar, randiga målar skog och dal. (Bellman)".
Efter en passlig traskningsprocess framme vid "Troubled Bridge over Water" - jakten på fisken kan börja.
Först hittade jag inget annat än en vilsegången, lat afterpartymört. Ja den hade varit med på havsörnens frukostbuffét och blivit av med en bit av ryggen. Men sen började plasket. De kom som med kimppakyyti och verkade lika stressade som Vasabilisterna tre före åtta. Lika mycket tog de också hänsyn till övriga fengångare. Måst vara nå me dricksvattnet.
Äntligen blev det dags att tända elden och under det att den värsta röken hittade sin väg uppåt från de sura lokaltidningarna passade jag på att kameratraska lite i närheten. Konstaterade ganska snabbt att det finns andra än jag som ivrigt väntar på sol och vår.
Eftersom det var förbjudet att fånga fiskarna och ingen av dem hoppade frivilligt på mitt grillspett, måste jag ta till nödprovianten. Men det var helt ok, bra med lite vegelunch så där efter påsksmaskandet. Hittade inget i naturen till efterrätt, tur att jag hade kaffe i termosen - OCH så hittade jag av någon konstig anledning en påse med HopeaToffe i ryggsäcken (mums o hälsningar till tandläkaren).
Om vi nu inte är lottomiljonärer, så är vi nog ganska nära och av bästa A-klass, som får bo nära en ren natur. Dessutom en gårrgrann sådan.
Hoppas våra beslutfattare inte sätter skatt på att njuta i naturen - eller rentav förbjuder det :)
För vi är alla värda den njutningen.
Försenad hemfärd från Blåkullapartyt?
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar