På eventyyr i Grenöskoojin

Skrivet av Johan Hagström 07.10.2015 | 0 Kommentarer

Alltid i mellanåt blir Nikonisten intresserad av övervattenäventyr. Denna gång plaskade det i väg över iskallt och gårrvått vatten. Nikonisten hade tur att få åka gulfärja. Världen har blivit öppnare, ingen frågade efter pass eller visum, Visakortet fanns också till hands. Folk komer å går nuförtiden lite hursomhelst.

Måste ha något att göra med schengen eller EU, tror inte VR eller Valvira har något med saken att göra.

 Äventyret kunde börja redan en kort bit efter landgång.

Det kändes nästan som att sitta på biologilektion i GSSL. Förutom att Nikonisten bads den tiden i mellanåt att avlägsna sig för att undersöka närskogen.

 Nästan som von Wright. Undrar om Ferdinand fått sin inspiration just här? Fanns det månne färja redan då eller rodde han över?

Vandringsleden är prydd med härliga trädjur med träben. Skulle nog vara en sårts gradu att vandra den och klara av alla djur.
Men det kanske är förbjudet nuförtiden - vad vet jag.

Det är Lars-Göran Söderholm som snickat figurerna och målat tavlorna. Längs stigen finns intressant info om Bergös historia.

Om man inte vill gå hela rundan kan man välja en kortare länk. Men det löns ändå att ta ein avstickare till grillkåtan.
Vandringsleden är mycket human, skäna bänkar finns utplacerade för smörgåsintagande eller romantiska handlingar.

De kulturella pissmyyråna lärde sig att tycka om franska pastiller.

 Lataa ja varmista, som finnen säger.

 Vid Kalvskärsträsket (nästan 4 km från starten) finns en trevlig pausplats med kontrolllåda. Du kan kontrollera vem som har varit här före dej. Där finns också bord o bänkar av stock och betonggrill. Lite ved fanns också färdigt. Men det är förbjudet att elda där!

Svampälskare fick älska mycket, där fanns på olika hemliga ställen rikligt med trattisar och andra bastubeliknande trumpetsvampar. Som bekant är Nikonisten oerhört okunnig även på svamp.

Vid den Adolfska kåtan finner du både ved, eldstad och tillstånd att göra upp eld. Fast Nikonisten fick besviket konstatera att det fanns ingen korv kvar att grilla. Kåtan är verkligen fin. Det verkar dessutom vara så att besökarna har förstånd att städa efter sig. Området var snyggt och städat.

Fint för ögat i skoojin.

Trodde först det var Bröderna Dalton, men noterade att hattarna saknades, så det måste vara någon annan. Inte heller liknar de Delta Rhythm Boys.

Nästan som i Jurrassic Park, men lite lugnare. För övrigt var leden ganska bra utmärkt, jag hittade ju både dit och hem tillbaka. Som ett tips till Bergö öråd, som har förverkligat leden, föreslår Nikonisten att i stället för de kartor som utlovades men inte fanns i lådan, kunde kartan finnas på internätet. Då kunde var och en printa ut en riktigt egen karta att ta med. Alla två gånger Nikonisten har traskat leden har det inte funnits några kartor.  

Men Nikonisten lovar att vandringsleden är lönt att traska, där finns inte 200 meters stigningar men å andra sidan inte heller några svajande hängbroar. Tarzanlianer var det ganska glest med. Kolla var du stiger, kombinationen med höstlöv, rötter o stenar kräver uppmärksamhet.

Stay on the channel det blir mera juttuna trots allt.