Pragdag eller halv
Alltid i mellanåt får Nikonisten konstiga infall. Efter lite klickande på nätet hittade han sej mitt i allt i Prag. Nå det är ju nog frågan om en historisk stad, gamlare än Kokkola, men de har ingen barkass som krigsbyte från den brittiska flottan.
Första dagen blev nog mest oppåneråhitådit. Sen finns det riktigt planlagt. Tur att alla 14 grader var på plussidan.
Här har alla andra Pragbesökare också varit så ock i framtiden.
Speciell arkitektur, har för mej att något liknande är på gång på Brändö torg.
Lite konkurrens av han nere till höger, men det räckte nog med motiv åt oss båda. Härlig påskmarknad på gågatan.
Två gamla spårvagnar har blivit utecaféer.
Måste nog börja träna om jag skall orka ta selfies me storkameråna.
Påsk så det piper!
Det finns gott om paikkona att äta sej mätt på. Denna pinne var välförsedd, dessutom anka, nöt och gris.
Också vid en kyrktrappa fanns ett påsktorg.
Måste alltid minnas ringa mamma ...
Träffade också derasd lokala Minna Canth, hon var både tyst o blek.
Hittills har resan gått bra har inte behövt anlita lekarhjälp.
I morgon blir det slott och katedraler om fötterna inte går i strejk. Ja och kanske jag hälsar på soldat Svejk på restaurangen U Kalicha (dit skall man fara utan kaliser enligt namnet, tror jag)
Hejs svejk!
Tallinn i mörkret
Alltid i mellanåt är det spännande med kontraster. I Tallinn fanns det hur mycket som helst. Här kommer några aftonbilder för jämförelse.
Vandringen
Alltid i mellanåt löns det att ta en stadsvandring, en guidad sådan. Har egentligen inte förstått hur jag inte har tagit mej till Tallinn tidigare.
Från turistinfot ordnas det dagligen en stadsvandring, tar lite över 2 timmar och har man lite tur med vädret är det helt super.
Väljer man sen de där tre busslinjerna Hop On - Hop Off, ser man nog det mesta, men vintertid blir det inget vidare kvalitét på fotona - genom bussfönstren. Sommartid är det säkert toppen då taket rullas på övre våningen :)
En bildbomb från turen - börjar inte kommentera så myki.
Trevligt med skridskobana mitt i stan. Kanske något för Vasa?
Kyrkor tyckte jag mej se i varje kvarter.
Minnesmärket är ju betydligt finare när det är upplyst kvällstid.
Otroligt vacker kyrka, men som i många andra var det inte tillåtet att fotografera inne
Parlamentet.
Kan inte förstå hur jag kunde missa Fotomuuseum ...
Det blir nog att bli en ny resa till Tallinn, undrar vilken som är bättre årstid, våren eller hösten?
Tallinn - julmarknaden.
Alltid i mellanåt passar det bra med lite julmarknad. Visselunda var Nikonisten redan på både Vasa julöppning och Stundars. Men ville kolla mera, i synnerhet efter julmarknaderna i Tyskland och Frankrike i fjol.
Imponerande omgivning och präktig gran
Mycket för magen. Glögg, våfflor, olika korvar, både långa och tjocka, blåbärssoppa och förståss en massa godis.
Granprydnader i alla former, material och färger.
Olga Gorrbigova sålde kött och korv så det rykte. När språkgränsen kom emot knackade hon in summan på kalkylatorn och visade - enkelt. Nikonisten föredrog dock de grillade korvarna.
Man skall inte behöva frysa på julmarknaden.
Nikonisten ger nog bra betyg för julmarknaden. Dessutom är ju Tallinn så nära till hands.
Äkta - Aito kaffipaussi
Alltid i mellanåt eller ännu tyklare, försöker Nikonisten på sina irrfärder hitta alternativa pausplatser. Orsakslistan är 17 kilometer lång.
Bland de främsta orsakerna är att Nikonisten vill stöda de små företagande utrotningshotade hjonen och att Nikonisten gillar kaffegotta som inte smakar objektivpaketeringsskumgummi oberoende om det står citronbulle eller pizzaslice på prislappen, om man hittar texten bland alla E E E E E E E märkningar på alfabetslappen. Tror att citronbullen står sej till 2080 -talet då en viss artist lovar ännu skriva låtar om sin kära.
Nikonisten har tidigare tipsat om några ställen, denna gång blir det att hylla Tiinan Tupa (Stinas Stugå, för jämlikhetens skull). Du hittar storyn bakom allt på: https://www.facebook.com/pages/Tiinan-Tupa/148869555179118 eller om du inte gillar föusbook så på: tiinantupa.com . En ganska härlig story kan jag lova.
Vill nu extra påminna att detta inte är ett sponsorerat inlägg, blev bara på bra humör under visiten. Betalade nog för inköpen helt normalt.
Tiinan Tupa hittar du i Rautalampi. Där hittar du också Tiina bakom disken eller egentligen överallt. På webben kan du läsa storyn, men ta en paus där 'live' så förstår du vad Nikonisten menar.
Allt från motorpeeda ti vinyylskivor hittar du redan innan du kommit in.
Kopparkaffepannor... pepparkorn i en kopparpanna osv...
En egen komet för 1.850 evrå - inte illa.
Utsikten från terassen är huisigt grann.
Klart man måste 'trappa ner' till lugnet för att ladda akkuna.
Inne hos Tiinas allehanda hittar du det mesta du behöver, men du hittar myki sånt som inte finns på vanliga pausplatser.
Inredningen är enkel men utsikten är super.
Lite av urvalet
Handgjorda huvudbonader till billigt pris.
Varm och skön och håller älgflugorna borta från flinten.
En annan gång skriver Nikonisten om alla kaffetillbehör Tiina har att bjuda på. Bakverken är äkta och smakar äkta.
Ett 1/2 äventyr på Stora Karlsö
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på hur nära det finns helt fantastiska platser att uppleva. Nå en lite längre bort än Såka stenkyrka är ju nog Gotland, men det går enkelt o smidigt att ta sej dit.
Ett halvt äventyr fick Nikonisten uppleva på Stora Karlsö. Egentligen var utfärden inte från börkjan inprickad överhuvudtaget.
Det ordnas olika utflykter till naturreservatet. Gnidig å håsig av sej valde Nikonisten en halvdagstripp. Man fick lite info av guiden och ett kiva häfte med utmärkt vandringsled och förklaringstexter. Funkade helt hyvä.
För samma pris skulle man ha fått en heldagstripp med komlett guidning. Bra affär, eller hur? Nå på halvdagstrippen hann man se och uppleva det mesta, tar en timme för vanligt folk att traska naturstigen. För Nikonisten tog det väl tre timmar.
Googla på Stora Karlsö och du får mera information. Nikonisten bjuder på några foton.
Man tog sej till ön med denna bastanta farkost, som var laddad med ca tusen hästar. Ingen taxfree ombord.
Redan ankomsten fick avtryckarfingret att krampa sej ordentlig. Färden gick förbi Lilla Karlsö. Den måste någon gång besökas.
Färden påbörjades så fort Nikonisten hade avtackat guiden och frågat efter närmaste vägen till fyren. Det var ganska många trappor. Inte i fyren, utan till fyren. Den finns ju uppe, uppe, uppe, uppe.
Härligt. Man kan övernatta i fyren om man vill. Och det borde man absolut. Då kunde man få uppleva ett helt dygn där.
Uppe fanns det an utsiktsplats och vyn var mera än det stod på receptet.
I bakgrunden Stora Karlsö i bakgrunden skymtar Lilla Karlsö. (foto Lena Sahlberg)
Mäktiga klippor.
I juni kastar siig ungfåglarna (sillgrisslor) ned för stupet i havet, det lär vara något att se det. Men nu hade alla redan teståkt.
Men en massa pip och gnäll fanns nog kvar. Och matningen i full gång.
Ganska så mäktigt.
På en annan klippa fannsett till samhälle.
En tordmule poserade vackert när Nikonisten bad snällt.
Mäktig natur.
Här står Nikonisten uppe på en av klipporna med en annan klippa o bakgrunden.
På hemvägen plockade vi upp ett par passagerare från Lilla Karlsö. Så egentligen har Nikonsten nästan varit där.
Men nästan räknas ju som alla vet bara i Jakobstad på fredagskvällar efter klockan 18.
Alla var nöjda med utfärden. Vissa var våtare än andra. Detta sällskap älskade stå i aktern och samla upp skvättvattnet, det var ganska hård nordanvind på gång.
Ett halvt äventyr? Jo absolut. För att det skulle ha varit ett helt, borde man nog ha tillbringat en eller två nätter också.
Det blir absolut en ny färd hit.
Gotland - halva västkusten
Alltid i mellanåt kommer Nikonisten i håg att fota också på hemvägen. På väg hem från Fårö var det planerat att köra längs kusten, men i mellanåt noterades inte alla vägkorsningar av olika orsaker.
I alla fall närmade man sig något helt fantastiskt fint, också för oss som inte är så strandiga typer.
Platser heter AR och är helt underbAR. Förutom sedvanlig siimstrand fanns det finslipade kalk(?)stenar på stora områden. De var så finslipade att Ömfota-Nikonisten vågade ta av sej skorna.
Från en liten udde kunde man vandra till en liten holme utan att väta knäna. Vattnet var klarare än korvspad, men ganska vått. Det var nog en upplevelse.
Efter några vägkorsningar var det dags för Lickershamn. Där fanns gästhamn o grillplatser, samt restauranger å kiosker. Vandrade man en bit längs stranden fick man bestämma om man tänkte ta sig ut på udden eller nöja sej med lägre fotovinkel. Det senare valdes med gott samvete.
Sen åter söderut, förbi grottan och en paus vis Krusmyntagården.
Inne såg det ut som i en stormarket. Här fans kryddor, kryddor o kryddor. Samt ekogodis och många olika tesorter. Nikonisten köpte knäckebröd i påse.
Krusmyntagården var välplanerad och med havsutsikt. Ofta så på Gotland.
Efter pausen var det bara resten kvar, en kort bilfärd till Visby. Sen blev den en lillan kvällspromenad innan kvällsvard.
Nästa del handlar om en utfärd till Stora Karlsön - rekommenderar varmt.
Film på Fårö
Alltid i mellanåt kan Nikonisten bli filmsugen. Det sker inte för ofta. Men det kan hända att någon scen i en film plötsligt dyker upp och då kan det hända att Nikonisten bara måste se filmen på nytt. Det hände så också på Fårö.
Men vi börjar äventyret vid Fårö kyrka.
Tornet, eller spiran, är vackert utformat och snickrat i äkta trä.
Stiligt och stämningsfullt, tycker Nikonisten.
Ute på gravgården finns en till synes anspråkslös grav. Men den var ett av huvudmålen för Nikonistresan.
Genast efter, eller naturligtvis skulle det fikas först, klev Nikonisten in i The Filmvärlden. Bergmancenter!
Persona, Skammen, Såsom i en spegel, Scener ur ett äktenskap är Bergmanfilmer, som har spelats in på Fårö. Begmancenter bjuder på olika safarin för intresserade. Den stora safarin inkluderar en guide och busstur till de olika platserna och man får till och med se hur en scen fixades. Innan turen en guidning på 45 minuter i biografsalongen.
De mindre safarin kunde man göra på egen hand efter en introduktion och att man fått kartan i hand med alla platser inprickade.
Muséet har mycket att bjuda åt den som är intresserad av Bergman, film, utrustning, historia, fotografering etc...
Varje kväll spelas en Bergmanfilm i biografsalongen. Känner du kanske igen vilken film på fotot?
Persona är kanske den mest kända filmen av dem som filmades på Fårö. Dock inhandlade Nikonisten 'Det sjunde inseglet' i filmbutiken, eftersom filmsuget föddes av scener just från den filmen, schackspelet.
Gammal kamera- och filmkamerautrusting finns också på Bergmancenter.
Dagen var ännu fylld med kommande äventyr, så det blev att puttra i väg till Fårösund. Ingen kö på Fårösidan, men flere timmars kö på andra sidan. Sedan siktet på nya vyer.
Fårörundan, början
Alltid i mellanåt känns det bra att vakna tidigt. Om man övernattar i Visby o tänker ta en tur till Fårön är det bättre att vakna tidigt än att sitta 3 - 4 timmar i bilkön till färjan. Från Visby till Fårösund kör man på en timme. Om man kommer till åttatiden kan man hinna med färjan utan dessvärre väntetid. Kommer man senare blir det dyrt med all kaffe, bulla o glass.
Det finns varken taxfree eller nattklubb på färjan.
Nikonisten hade fårr rådet att ganska snart efter landstigningen svänga vänster. Bra råd. Man kommer till raukområdet trots att vägarna kan kännas smala. Tor det stod Lauderdale eller Lauterhorn. Man hittar också S:t Olofs kyrkoruiner nära parkeringen. Kan inte sluta beundra dessa raukområden.
De verkar inte så stora så här på håll.
Men då man kommer närmare ....
Vågar inte tippa på någon hundras, vågade heller inte klättra upp på den.
Raukpaddling på gång.
Klart och vått vatten. Kalkhalten helt ok.
Focuslimousinen funkade bra, det löns att hyra vrakbilar. Gamla hederliga början-på-årtusendet-bilar billiga att hyra. Däremot kan man glömma Gotlandsleden mad alla bilar. Leden är inte bra utmärkt och mest menad för velocipedister. Kör i alla fall så nära kusten som du vågar.
Att bila längs Gotlandsleden är som att slåss mot väderkvarnar.
Möllemålningar. En del äldre och en del lite nyare, t.ex. 'Burger'.
Längst norrut hittar man Fåröfyren. Tyvärr fick Nikonisten inte besöka denna fyr. Endast två fyrar lyckades Nikonisten bestiga under Gotlandsresan.
Det finns fina simstränder. Någon har räknat att det finns totalt 800 km sandstrand. De som inte har superservice är ganska glestbesökta. Så här skulle det nog inte se ut i södern på Costa va de Vill.
Synd att Nikonisten inte kan förmedla bruset med stillkamerabild.
Det blidde ännu ett besök i Fårökyrkan, mycket vacker och absolut värt besöket.
Efter gravbesök blev det dessutom besök i muséet - You Know.
Älgjakt!
Alltid i mellanåt kånkar Nikonisten på sina trogna enögda vänner även på jobbresorna. Minns inte när de skulle ha lämnats hemma de senaste åren. Efter möten, mail o modifierade offerter finns oftast tid för uteliv - hoppas vi.
Efter ett möte fick Nikonisten ett lokalt tips på fina vyer - sådant skall man nappa på. Så då i väg på äventyr.
Nästan framme mötte Nikonisten på den trojanska älgen - och började tänka på om det är älgjakttider.
Dessutom är det ju skottår i år. Nikonisten funderade och kom i håg att det var något speciellt avigt med skottår. Hmmm skott... Måste vara älgjakten. Men den aviga älgjakten. Alltså skottår är det ju älgarnas tur att jaga! Jisses.
Men denna mötesälg var ganska saklig och beskedlig.
Men till vyerna. Ett grannt beslut gjordes i dag, det var att hit blir det att återkomma med mera tid - vilken härlig plats.
Havspool.
Kan aldrig skåda tillräckligt - fina vyer.
Mäktiga klippor - glömde snabbt att det inte var solsken. Började också fantisera hur detta ser ut den dagen då havet stormar och det skvättar å sprättar saltvatten på linserna. Det ni!
Hög mysfaktor! Tyvärr fanns det ingen korv i ryggsäcken denna gång, men nog smaskiga åländska äpplen.
Denna resa blev det då att investera hela veckopengen i äpplen OCH Grannas pressade i 3 liters lådor. Känns hälsosammare än att bunkra vinlådor, men funderade lite på vad tullmännen skall fundera om de inventerar så stora mängder? Hoppas det inte har stiftats någon begränsningslag varken på Arkadiebacken eller i Ryssel.
Nikonisten lovar nog återkomma till dessa vyer.