Visa inlägg taggade med 'ähtäri'
Våren
Alltid i mellanåt är det bra att dra till skogs! Vi har i närheten flera möjligheter. Nikonisteb gjorde en upphåll i Etseri, utan att stanna vid kyläkauppa!
Vi har vår i luften - var har ni er? (urgammalt oolspråk från Kokkola, NaDa)
Viktigast av allt - kom i håg korven (så bihööver ni int hyppä i älvan)
Lumi -Pandan älskar att leka i snön
Järven gillar också vårsolen och snön. På fotot poserade en inhoppare, för Nikonistens favoritjärv, Tuija, är för tillfället utkontrakterad till ett annat lag
Snöleoparderna är ju så gullo. Sommartoder är det inte värt att försöka fota dem, de ligger bara i skuggan. Bossian romppå, skulle Kokkolabon ha sagt
Lokattorna är inte som bäst i skymningen, utan på passligt avstånd
Björnmamman Mimmi önskar alla välkomna till Etseri zoo
Vinter i Etseri Zoo
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på nå kiva fotokeikkor. Etseri zoo brukar de flesta besöka sommartid, men nu är det faktiskt så att de flesta djuren är mera aktiva vintertid - rentav lekfulla.
Lördagens väder var nu inte bästa möjliga, det snöade lätt men blåste desto mera. Nästan så man fick hålla i vedklabbarna när man sko grilla korv.
Men varken snö eller vind störde djuren.
Kasper, Jesper å Joonatan hade fullt upp med att bråka med varandra - på bilden 2/3 av dem
Hälge med sitt harem.
Korpen Corvus ville hellre posera framför kameran än att hjälpa livskompisen att bygga bo
Räven raskade varken över eller under isen.
Vargarna såg bekymmersamma ut - deras framtid har varit mycket uppe i media senaste tiden.
Det var inga rappa tag här inte - kanske måltidsvila. Granna färger.
Lofrassen var noga med att märka alla stolpar. Vilket vackert djur.
"Who - me? Are you talking to me?"
Uttern ser man inte så ofta i Etseri. Man borde passa på då det vankas strömming - då är den nog i farten.
Snöleoparderna tycker om att brassa på i snön.
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
LumiPyry i Etseri
Alltid i mellanåt styr Nikonisten kosan mot inlandet. Etseri djurpark var målet denna gång.
Där har Nikonisten varit många gånger tidigare, men alltid lika roolit. Nu var pandahuset klart och med fin restaurang och ny reception. Bara ti betaal o njuut!
Blev nog en helrunda kring parken och sist besök i pandahuset. Kan rekommendera att göra tvärtom, om du fotar med systemkamera - linsarna immade genast igen när man kom in :(
Hade läst att Pyry, den med kroppstyngd på 115 kg är den livligare - pyttsan. Han hade börjat med karatag och ätit bambu två timmar i sträck och tog sin karatupplur! Det var Lumi som stod för showen.
Det var fart på när Lumi schwischade i sej bambu ...
Sen ut ett varv i snön, några rullningar och en kullerbytta ...
Och sen in till bambumåltid tillbaka
Lumi hade snabbt lärt sej att gilla tallen som klätterträd - vet inte hur mycket tallar det finns i Kina?
Tallpanda?
Lumi gillade snön, tog sin leksak och härjade vilt!
Pyry ansträngde sej lite och böt viloställning ett par gånger - inte för ofta. Ser faktiskt ganska skönt ut ...
Trots att biljettpriset kan kännas högt - i synnerhet om man far med hela familjen - så kan Nikonisten berätta att pandahusbeökarna såg väldigt glada och nöjda ut efter besöket.
Björnsläpp - Ähtäri Zoo
Alltid i mellanåt navigerar Nikonisten mot mera inre delar av landet. Denna gång var det ingen björntjänst, det var björnsläpp i djurparken i Etseri.
Ähtäri Zoo tarjosi taas aurinkoisen Karhujen kevätriehan sunnuntaina. Taitaa olla paras sää tähän asti.
Mamma jag vill ha mera godis!
Äiti, mä haluan lisää namuja!
Brottningsmatcherna avlöste varandra, en massa energi ...
Painimalla asiat selvitetään - ja energiaa näytti riittävän
Fotograferingen avslutas nu, om det inte vankas något gott!
Valkovaaminen loppuu tässä ja nyt, jos ei saa lisää namuja!
Mamma Mimmi med Kasper, Jesper och Joonatan. Hon har magrat väldigt under vintern, eller så har hon börjat träna. Eller så finns orsakerna på samma bild.
Karhuemo Mimmi, kasper, Jesper ja Joonatan. Mimmi on laihtunut aivan hirveästi, tai sitten aloittanut salitreenit. Luultavimmin laihdutuksen todelliset syyt samassa kuvassa,
Stilen är fri men ledig.
Rennolla tyylillä mennään...
Korvgubbarna sålde så det rykte - gick jämnt ut, Nikonisten fick de två sista.
Makkaramestarit asialla, grillaten, myyden ja syöden.
Mera foton / Lisää kuvia: WEBFOTOALBUM!
Mera hyss i Etseri ...
Alltid i mellanåt blir inte Nikonisten mättad. Finns det dessutom rum på minneskortena, så kan det bära i väg på följande äventyr utan urladdning. Äventyret fortsatte i samma område, mellan solsken, regn och hagel. Just som vår sommar skall vara.
En kort runda i djurparken gav några trevliga minnebilder.
Första krabaten vi mötte var Järven Tuija. Eller så är det Tuijas kompis.
SmåBamnbina utforskade den nya världen med hoppar och skuttar.
Snöleoparden hade lite leidon. Kanske för att det inte fanns så myki snö.
Nikonisten är inte riktigt säker på vem det här är. Absolut för stor för att vara en pudel. Har ett svagt minne av av den hade något att göra med skjortor eller paitår eller kanske lågkonjunktur.
Så här på sommaren finns det myki småttingar att kolla in. Denna skall bli en ettögablinkare på MTV3 då hen blir stor.
Ingen småtting precis, men såg smått irriterad ut.
Men här kommer en småttingkulting.
Lokatten ser ju vänlig och kramgo ut.
Men skenet kan bedra.
Under tidigare besök har Nikonisten lyckats fota både öron och svanstopp på Mickel. Men nu hade vi båda nättre tur.
Kattbjörnen (Ailurus fulgens) är alltid lika snabb som klurig. Men då gällde det ju bara att fota klurigheten.
Kattbjörnen skall få närodlad bambu till buffén.
Nu har de också öppnat lantgården. Där finns mindre skygga djur. De riktigt ber om uppmärksamhet. Härligt att de kom på denna idé. Här är det jut besökarna som gör programmet och inte bara fungerar publik. Blir absolut säkert superpopulärt.
Kossorna blev bjudna på fräscht färskgräs.
Trevliga och annorlunda svinaktiga varelser. Dessa ullsvin var väldigt sällskapliga. De tyckte speciellt mycket om att gnaga på Nikonistens vandringsskor.
Ota kiinni mistä saat, skulle det heta på finska.
Två ponnyn verkade nog stortrivas och må bra i sin ganska stora hage. Också dessa kom fram för att bli klappad av publiken.
Nikonisten tycker nog att ni kunde, mellan alla andra aktiviteter, tra en sväng till Etseri. Finns nog att göra för två dagar minst. Den nya flowparken verkade också mycket popoulär. Både downstairs och upstairs, där de äldre hänge och klängde, som Kusin Vitamin i tiderna.
Med Kasper å Jesper å Jonatan i Etseri.
Alltid i mellanåt söker sig Nikonisten till sådant sällskap som inte stressar över ogjorda saker, obetalda räkningar och oroande för morgondagen. Det blev Etseri avstressningsanstallt denna gång. Till och med myggorna verkade lite mindre stressade. Det kan ju nog också bero på att de hade flera potentiella klienter, som inte var insmorda med raid eller off.
Där kring björnsläppet i mars fick vi ju veta att Mimmi och Mörri hade tre nya arvingar. Trevligt för Jaki att få småsyskon. Men eftersom storabröder i mellanåt kan bli sura, fick Jaki dela rum med farsan Mörri.
Here we go - det var nog fart på trillingarna, minsann.
Farsan Mörri höll på med sin helgdagstupplur och Jaki plumsade i poolen. Vi traskade vidare till nästa gård.
Här fanns inte en sekunds vila ...
Trots sin ålder kunde nog alla tre det där med att posera framför Nikonerna. Vet inte om det här är Kasper, Jesper eller Jonatan.
Här får Nokian kyyti
Definitivt Jonatan, i böckerna var det ju han som hela tiden måste ha något att tugga på. Här med sin morot.
Om man var på väg att hamna i underläge var det bäst att fly en runda upp på stenen fär att därifrån testa ett överraskningsanfall.
Helt klart ger vi många poäng åt nallarna. Dagens show var häftig.
Nikonisten återkommer dock inom kort med lite annat nytt från samma område. Stay on the channel!
Björnsläpp, hjärnsläpp och soldyrkare ...
Alltid i mellanåt far Nikonisten på jakt. Mest på fotojakt, skjuter inte med gevär. Denna gång släpptes Nikonisten lös bland alla möjliga djur o kreatur. De flesta hittas i Etseri djurpark, lite inåtlandet. Beroende på varifrån du reser.
Tuija Järv var den första soldyrkaren Nikonisten hittade på vandringen. Tyvärr fick man inte ge godis åt Tuija, så Skippers Pipen försvann i Nikonistmagen. Därav minen.
Peter Grånos, orkade inte ens posera, samlade energi för maratonlogistiken inkommande jul.
Nikonisten lapade också lite sol på pausplatsen. Vädret var väldigt terassvänligt, men servicen var gårruusli.
I mellanåt måste man solbada genom plankets spjälor. Men det skall man inte göra för länge utan att röra på sig, då kan det gå som för zebran.
Eftersom snöleoparden hör till frasssläktet, tycker den mycket om sol och värme, men gillar också att brassa i snön.
Vildsvinet är inte lika vackert som lat. Nikonisten ids inte göra några mänskliga jämförelser denna gång.
Lofrassen älskar också solsken - från alla håll.
Rödbjörnen eller lilla pandan njöt av solen i skuggan av grenar o barr.
Kompisen, av samma ras, poserade gärna för fotograferna.
En del är då aldrig nöjda - liksom surpuppor i kvadrat. Oberoende om det regnar elller om solen skiner.
Nikonisten skall inte här heller göra nå vidare jämförelser... Men annars nog ett trevligt möte.
Nikonisten återkommer igen samma tid på samma kanal.
Bli gladare än surpuppan å kolla bilder från björnsläppet:
http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/96057
Hundsim - kattsim - Björnsim.
Alltid i mellanåt är Nikonisten speciallt glad. Det är han till exempel då någon annan simmar i kallt å vått vatten.
Jaki är en av Etseri djurparks absoluta favoriter. Mamma Mimmi o pappa Mörri håller till som närmaste grannar. Jaki är 3 år gammal.
Jaki brukar vara speciellt rolig när det är björnsläpp på vårvintern, men verkar nog att gilla att dra shower året runt. Tala om speglingsbild.
Vet int om Jaki har höjdskräck eller magaplaskskräck, men vägen ner i plurret gick med rumpan före i värdigt tempo. Kanske för att hålla ögonkontakten till publiken.
Jaki hade ingen gul gummianka att ta till, men labbarna fiskade upp en helt ok badleksak.
Det gnagdes o tuggades o sen skulle ju leksaken rutscha över hövå.
Splish splash I was taking a bath ... i skogen gick
följande performance fordrade lite koncentration.
och än snorklade han hit ...
Jaki kollade hela tiden att det fanns tillräckligt många fotografer bland publiken.
och till slut var det dags för aftonbön o lite kvällsbit.
Kom nu alla i håg att hösten och vintern e gårrbra besökstider i djurparken. Vissa djur älskar att leka med snö och i snö. Oftast just de som i sommarhetane int orkar underhålla publiken.
Men mata dem inte - de tål inte hesburgers eller maxitupla - de får i stället nyttigare o mindre saltat/sötat.
Bland lokattor å aader frassan.
Alltid i mellanåt blir Nikonisten ritti djurisk. Då packar man kamerakappsäcken o styr mot in-i-lande, som till exempel Etseri. Manuset handlade on Shyla, den svenskatalande snöleoparden. Planen var helt unikt bra - nästan sjukt bra.
Just söis. Tuija e varken frass eller miss, men vila vara me på bild. Ganska djärv.
Fröken Shyla här då på intervjubild. Försökte med alla smickrande fina högsvenska ord jag kunde, men fröken var inte på diskussionshumör alls. Int he minsta. Punkt.
Så jag tog till Grundsprååtsi. Ja sa: "Gårr grann väädre jer i daa". Hon både lyysnade och förstod, det vet jag. Men hon tycktes bli ännu mindre intresserad av att ge någon intervju. Här hade man då burit å kånkat ljudupptagningsmaskiner och Cannesfilmningsapparatur helt i onöödan. Tänkte skriva att fruntimmer kan man inte lita på, men då skulle jag ju få en massa fiender, så jag lät bli.
Rumskompisen uppskattade heller inte Nikonistens vitser från Nattens Dagblads jubileumsnummer, så jag utgick från att intelligenskvoten inte var högre än kroppstemperaturen.
Betydligt gollågare var he Hemma Hos Lokattorna Halv Tre.
Pavaråtta övade inför solot på brunstkonserten. Här övades Leif Fagers Serenad på blandspråk. Myki finare än Brändöfrassan på vårvinterkvälldan.
LillaPandan e en trevlig o ganska svårfotad krabatus. Men den har grovan romppå. Fick just en ny kompis, en flickpanda från Irland. Måste ju då lite visas var skåpet borde ha stått.
Pandorna är inte alls skygga och inhägnaden är byggt så att man lätt kan följa med deras äventyr. Först fick publiken komma fram till ett stort plexiglas, då kunde man se dem bra och till och med fota över den.
Men som vanligt trodde ju de flesta att pandorna skulle gilla då man bankar och hackar i plexit. Det gör de verkligen inte. Det blev alltså att ta till lite staket. Men verkligen sevärda dessa härliga pandor.
Väldigt kvicka fast de inte såg ut att leva med någon stress.
Lite bekantskapsförsök men inte ännu med så stor framgång, verkade det som.
Vissa regler bör läras ut, eleven lyssnar noga, tror jag.
Färgsättningen är nog i grannaste laget.
Vaddå skulle inte pandorna kunna klassas under rubriken med missar o frassar? Den kallas ju också för kattbjörn !?!
Så he så!
Wikipeeedia berättar:
Kattbjörn (Ailurus fulgens), mindre panda,[2] röd panda eller panda är en art som förekommer i bambuskogar i södra Himalaya på 2 200–4 800 meters höjd och som idag placeras som ensam art i familjen Ailuridae. Djuret kännetecknas av en orangebrun päls på ryggen, rödvita mönster på huvudet som liknar en ansiksmask samt en ringad svans i orangebrunt och orangevitt. Kattbjörnen är allätare men växtdelar utgör huvuddelen av födan. Individerna lever utanför parningstiden ensamma och kan bli 8 eller sällan 10 år gamla.
Lite prakkåt ti hitt tillräckligt hög paikkona här i Pampaslandia, måst väl ta me döm på nästa Lapplandskeikka.