nikonisten black

Visa inlägg taggade med 'and'

Tim Lothar & Peter Nande på Bluesafton

Skrivet av Johan Hagström 08.02.2020

Alltid i mellanåt byter Nikonisten från en genre till en hel annan. Efter Vesterinens fina konsert på Ritz, blev det att bänka sej  på Mällis för att avnjuta lite blues.

Tim Lothar & Peter Nande har uppträtt på Halloween Blues, så för Vasapubliken var de kända.

Efter många massiva uppträdandena kändes denna enkla jam väldigt välkommmen. Jag menar inte med enkla att det skulle ha varit ett nybörjarjam - tvärtom, gamla rävar på rootsnivå spelade av fullaste hjärta.

Det syntes inte så många nysskonfirmerade i publiken. 

Tim Lothar & Peter Nande bjuder på fin blues. De tog till vara allt vad bluesen bjuder på.

JH74173

Konsertintron presenterade den gamla goda mungigan, den passar utmärkt till duons framträdande

JH74193JH74204

Tim Lothar odlade fina bluestoner, med sång och komp. Han trampade takten med bastrummeresväska och hihat

JH74210

Man kände deras erfarenhet, dock eventuellt lite roadingtrötthet. Men de gav allt som fanns kvar!

JH74214

En fin idé att i samband med fredagens sena konsert ge oss slakafolk en chans att uppleva blusen på en eftermiddagskonsert.

JH74229

 Nikonisten tyckte, att Lothar å Nande hade ett fint budskap till oss alla - stanna upp - njut NU!

Det finns mera foton å en par videosnuttar i WEBFOTOALBUMET!


Pictures 2020 - ungdomsorkestern i Vasa stadshus

Skrivet av Johan Hagström 01.02.2020

Alltid i mellanåt far Nikonisten på spännande och annorlunda konserter. Pictures 2020 var namnet på konserten och det var en samlad ungdomsorkester som bjöd på fina toner. De blivande musikerna var handplockade från Kuula-opisto, Wava-opisto, Musikinstitutet Legato, Kauniaisten musiikkiopisto, Keski-Pohjanmaan konservatorio, Musik- och kulturskolan Sandels. 

Speciellt med denna konsert var att den var en blandning av inspirationer från bildkonst till musik och från musik till bildkonst. Den röda tråden var nog Modest Musorgskijs berömda verk "Tavlor på en utställning" (Viktor Hartmann). Han inspirerades av tavlorna och verket föddes. En del av tavlorna finns inte längre så några unga konstnärsbörjan tog sig an uppgiften att måla med inspiratioin från musiken. Så det var ju nog ganska spännande. Verket tar lyssnaren genom  utställningen målning för målning.

En mycket fin konsert bjöds det på. Det är Anton Ylikallio som stått för produktionen. Dessutom berättade konstnärerna i pausen om sina verk.

Några foton från konserten och utställningen:

JH74124

Konstnärerna berättade själva om sina målningar, på fotot Sirpa Seppelin.

JH74131

Publiken fick göra en rundvandring under pausen och bekanta sig med målningarna

JH74133

Det var en både vältränad och stor ungdomsorkester i Vasa stadshus

JH80526

Nya bekantskaper föds på konserterna

JH80536JH80540JH80574JH80602Hannu Norjanen ledde ungdomsorkestern. Nikonisten gillade gårrmyki konserten.

Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET!

 


Festivalonsdag med fina konserter

Skrivet av Johan Hagström 01.08.2019

Musikfestspelen Korsholm börjar närma avslutningskonserten. Det har varit en fin festival med skickliga och trevliga musiker. Nikonisten har fått bekanta sej med intressanta instrument både på slagverkssidan och stråksidan, harpan var speciallt intressant. Även om harpisten Stephen Fitzpatrick sade att det är ett så krångligt instrument att den aldrig borde ha uppfunnits. Nå skämt åsido, viss var han en mästare att hantera harpan.

Nikonistens dag bestod av en härlig konsert i baptistkyrkan (en förhandsglimt på kyrko-operan) samt en stämningsfull avslutningskonsert i Trefaldighetskyrkan. 

JH5 0479

Musethica -stråkkvintetten består av Avri Levitan, viola; Camille Joubert, violin; Kornelia Figielska, violin; Mikhail Balan, viola och 
Sirja Nironen, cello.

JH5 0475

Akustiken i baptistkyrkan överraskar varje år. Man kan på läktaren höra varenda viskning, varenda knäpp och varenda vassa konsonant. Härligt fylldes baptiskyrkan med bäde toner och publik. Torsdag ger gruppen en konsert i Umeå.

JH4 7548

Håvard Gimse uppträdde, förutom på avslutningskonserten, också på många andra konserter. Han är minsann en fabulös pianist, från grannlandet. Nikonisten är mycket glad över att det var så många musiker från grannländerna.

JH4 7570

Erica Back med Vertavokvartetten förstärkt med cellisten Kati Raitinen.

JH4 7580

Ylvali Zilliacus, Stephen Fitzpatrick och flöjtisten Anders Jonhäll.

JH5 0743

Ett till uruppförande av Lotta Wennäkoskis produktion, Tocca, för violin och harpa. Lotta var årets gästkompositör. Vi fick njuta av mångsidiga verk med intressanta inslag och instrumentkombinationer.

JH4 7596

Årets musikfestival var på sätt och vis den bästa hittills, titeln får den väl bära ända till nästa sommar. Musikerna ville framhålla, att festivalen tar guldet i frågan om organisering, transporter, logi och mat. Men så är det ju världens bästa gäng som jobbar i bakgrunden.

Mera foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!


Hippi-Hovi 6-0 !

Skrivet av Johan Hagström 06.07.2019

Alltid i mellanåt får Nikonisten chansen att fira riktigt ordentligt. Den goda vännen Hippi Hovi fyllde jämna år och firade på Strampen i Vasa. Men det var ingen vanlig fest. Hippi hade bjudit in ett sextiotal musicerande vänner och de flesta dök upp. 

Det blev alltså en musikkavalkad, som inte Nikonisten har varit med om förr. Musikerna böts ut på löpande band, men Hippi höll hårt i sin bas, och spelade utan paus i flere timmar.

Vilket härligt  sätt att fira. Vi, Hippis vänner, som inte kan musicera njöt som publik. Vasa bjöd på det bästa tänkbara vädret festen till ära. Nikonisten fick äran att agera hovfotograf och i webfotoalbumet hittar du förutom bilder också korta videosnuttar (det är något som Nikonisten inte behärskar alls).

Några minnebilder från den fina festen!

JH4 5278

Ile Niemi, Allan, Fafa, juuneimit har spelat med Hippi gårrläng. I flere uppsättningar och i många band. Allan & The Austronauts, Zotch, Roots. Ile är en förebild, se vad musiken håller människan i gång, frisk och kry. En energisk sjuttiotvåa!

JH5 8678

Som du ser var publiken med på noterna, det blev svängigt värre framför bandet.

JH4 5364

Viktor Hurmio & Fetknopparna kan väl ingen ha missat. Här blev det goda råd, det är Put-put båt som gäller.

JH5 8399

Publiken njöt  där mitt i bilden Hippis gitarriserande bror Tappi!

JH5 8401

Företagarstyrelsen passade på att uppvakta sin VD.

JH5 8422

Nikonisten fick aldrig reda på om de diskiuterade vilken låt de skall spela eller från vilken tonart?

JH5 8458

Amors Pilar uppvaktade utan pilbågar. Härlig stämmasång får man aldrig nog av. Fracken, dock, är nu ingen trevlig sommarklädsel, men ack så festlig.

JH5 8460

Hippi agerade dirigent för Amors Pilar.

JH5 8507

Av sin tvättäkta Kokkolabasist (och mångsysslare) fick Hippi en äkta Kokkola TeePaitå, med Wentus Blues Bands tryck. Hoppas Robban Hagnäs gav två stycken. En att ha på sej och en att ha på vardagsrumsväggen bakom glas.

JH5 8514Det var nog bästa kalaset Nikonisten har varit på, alla trivdes och njöt av fantastisk musik.

Det finns några bild i WEBFOTOALBUMET - också några videosnuttar, som Nikonisten inte tar nå ansvar för!

 

 

 

 


Dansbandsräävan!

Skrivet av Johan Hagström 22.03.2019

Altti i millanåt kelar Nikonisten livskassette bakåt. Oftast via musik. Denna gång gårrgammal musik.

Efter att ha generalrepeterat i Schaumansalen, entrar Dansbandsrävarna den anrika scenen på Ritz i Vasa. Detta under ledning av konferencieren, Kokkolaboe, Herman Hagnäs.

 

Det fanns verkligen mycket krut i gubbarna och de syntes trivas minst lika bra som publiken. Några foton:

 

JH2 2359

Kurt Nyman och Rolf Wikman och Tommys'

JH2 2372

Matts Möller sjöng bland annat Blue Hawaiji

JH1 4811

Tom Käldström, kapellmästaren, rockade loss

JH2 2407

Rune Sjöblom

JH2 2486

I finalen fick publiken sjunga med i både 'I natt jag drömde' och 'Sån't e Livet' (sontaa liiveissä på finska)

Dansbandsrävarna ger ut en skiva passlit till morsdag i vår...

1 JH4 1494

Så all ni  tii i Hövåstan! Laga er ti Jungsborg på sondasskvällde å njuut!

Tu hittar na bildrä i WEBFOTOALBUMET!


Ebbot Lundberg på Ritz

Skrivet av Johan Hagström 09.02.2019

Alltid i mellanåt får Nikonisten bara ge efter och låta såren läkas. Därför blir den första konserten fotad först i februari.

Ebbot Lundberg gästade Ritz för andra gången på ett par år. Med bandet The Indigo Children blev det en fin konsert på Ritz. Nikonisten noterade att det var idel nya ansikten i Ritzpubliken denna kväll. 

Konserten var kraftfull och med mycket själ. Lite väl hög volym för Nikonisten. Ritz är säkert en ganska knepig sal att mixa i. Jacke har mixat så många år, så han vet nog vad jag menar.

Genren är inte precis Nikonistens favorit, men gillade konserten. Mycket proffsigt av musikerna. Nikonisten följde speciellt med Anton Fernandez hantering av trumpinnarna.

Några foton från konserten:

JH1 3225

Ebbot Lundberg & the Indigo Children på Ritz

JH2 1271

Ebbot Lundberg

JH2 1201

Hmm det verkar som om Ebbot har klätt sin gitarr i silvertejp?

JH2 1204

Anton var verkligen skickllig tyckte Nikonisten

JH2 1210

Så ock Billy Cervin

JH2 1225

 

Ebbot Lundberg & the Indigo Children:
Ebbot Lundberg: Vocals & Accoustic Guitar
Billy Cervin: Guitar & Vocals
Anton Fernandez: Drums
Alfred Holmgren: Bass & Vocals
Albert Lorentz: Organ & Vocals

Det finns flera foton i WEBFOTOALBUMET!

 

 


Härlig vandringsled

Skrivet av Johan Hagström 20.10.2018

Alltid i mellanåt  byter Nikonisten från konsertsalar till naturstigar. Det är bra för kropp och själ. Men skillnaden är inte så stor, om man vill så. Naturupplevelserna kan nog likans med Bachs fugor och många delar från Mozarts Trollflöjten. Var och en väljer själv vad han eller hon vill njuta av.

Nikonisten vill rikta en stor eloge till Forststyrelsen som underhåller dessa naturstigar, grillplatser och pausstugor. De skattepengarna går verkligen till rätt ställe.

Hade besök för något år sedan av en vän från Dortmund i Tyskland. Hon kunde inte förstå hur fint det var på vandringslederna och att man bara fick ta ved från lidret då man ville grilla korv. Kanske vi är för bortskämda eller så är det för liten procent av oss som förstår att njuta av dessa vandringsleder.

Vi har ju inte så höga fjälltoppar här nära, men härliga leder nära havet.

Nikonisten har traskat Bodvattnet runt och Långgrundet i alla väder. Har också besökt Björköby fiskehamn flere gånger, men nu var det premiär för vandringsleden.

JH1 0409

Vandringsleden börjar lite före man kommer till parkeringen.

JH1 0413

Varierande natur, men vandringsleden var i bra skick. Så här på hösten får man akta sej för hala stenar och rötter, i synnerhet när det finns blad på dem.

JH1 0414

Denna gång hade Nikonisten sällskap av dottern Jonna och hennes rottistik Dina. Dina gillade särskilt mycket de härligt doftande fiskskinn hon hittade och absolut inte ville byta varken mot käppar eller godis. Grillkorven var dock bra valuta.

JH1 0428

Dina gillar stora käppar och hittade snabbt en i rätt storlek.

JH1 0437

Den ville hon inte ge bort - bättre då att bita av den, tyckte Dina.

JH1 0461

Härligt höstlig spegling vid grillplatsen.

JH1 0425

Pausstugan och lidret och Jonna.

JH1 0424

Bakom pauststugan fanns det en hemlighetsfull stenboning, undrar vad det ha varit.

JH1 0420

Lyx inne i pausstugan. Där finns också övernattningsmöjligheter och kökskärl. Helt otroligt mysigt.

JH1 0418

Utsikt från grillplatsen vid stranden. Vilka härliga medtraskare man får möta på stigarna och i synnerhet vid grillplatserna. Nikonisten tycker att det är en viktig del av vandringen att träffa liksinnade. "Vi har vandrat i Värmland och Trampat i Skåne" sade alltid min pappa. En del förstår vad han menade.

JH2 9009

Härliga vyer.

JH1 0457

Gissa om Nikonisten njöt - här glömdes både såte å kiky effektivt. Bara det fina i livet fyllde tankarna.

Några bilder finns i WEBFOTOALBUMET!


Friluftsdag i Lauhanvuori

Skrivet av Johan Hagström 14.10.2018

Alltid i mellanåt känner Nikonisten på sej att det är dags att vädra. Vädra hjärnan, själen o kamerona. Som tur är finns det oändligt många möjligheter.

Denna gång barkade det till skogs till Lauhanvuori nationalpark. Den besöker Nikonisten flere gånger i året.

Bara en gång har Nikonisten vandrat hela vägen från toppen, via Spitaalijärvi, Kivijata, Aumakivi och till Lauhansarvi för att avnjuta älgmaletköttbiffar på garanterat lokala råvaror. Det blir ca 12 km.

Nu blev det bara en tur till utsiktstornet, Spitaalijärvi och till djävulsåkern Kivijata.

JH1 0311

Vi börjar från början. Utsiktstornet är beläget på högsta platsen i nejden. Bra trappor och till och med en med höjdskräck klarar av tornet. Glöm inte att skriva i gästboken.

JH1 0313

Vädergudarna var ju nog på Nikonistens sida, mitten av oktober och 19,5 grader - alla på plus sidan! Normalt ser man lätt till Kristinestad, men nu var det inte tillräckligt klart.

JH1 0335

Från högt uppe på berget är det ca 2 km till Spitaalijärvi. Ytan är 175 m över havet. Hör till Lappfjärds vattendrag. 

JH1 0342

Forstyrelsen har fixat till grillplatsen. Det finns många grillplatser längs lederna. Man kan ta sej till grillplatsen med t.ex barnvagn från toppen (ca 2 km) eller från parkeringen (400m). Hit ska moffa och Alex nästa sommar!

JH1 0344

Spitaalijärvi är 1,5 - 2 m djupt, vattnet är mycket klart.

JH1 0351

Här finns frid för kropp och själ.

JH2 8973

Kroppen behöver  ju dessutom lite energi.

JH1 0369

Kivijata är nog den mäktigaste djävulsåkern Nikonisten har sett.

JH1 0377

StenåldersNikonisten kollar stenarna och deras röda färg.

Lauhanvuori ligger nog högt på Nikonistens rekommendationslista. Det tar ca 1 timme 45 minuter från Vasa. På vägen kan man ju besöka Storholmen i Pärus och Bötombergen om man hinner.

 

Några extra foton finns i WEBFOTOALBUMET!


Skolfred och trafikdag på torget

Skrivet av Johan Hagström 18.08.2018

Alltid i mellanåt händer det myki på samma dag i närnejden. Denna lördag tog sej Nikonisten till Vasa torg där det ordnades Skolfred och Trafikdag.

Polisinrättningen i Österbotten, Vasa Torgparkering och Visit Vasa ordnade gemensamt ett evenemang för att stöda det nationella Skolfredsprogrammet.

Vädret gynnade så det blev myki folk på torget - i synnerhet då Duudsonits Jarppi och HP uppträdde.

JH1 8628

Vid polismontern fick man skriva på en lapp hurudan en bra kompis är

JH1 8676

Lapparna fästes sedan på en tavla

JH1 8684

Alltid lika roligt att se när torget är fyllt med människor

JH1 8708

Jarppi och HP skjutsades till platsen med Svartamajan, som var vit och absolut inte en Transit

JH1 8739

Bra för hård mage, men inget som man skall testa hemma

JH1 8815

Samtidigt ordnades också Vaasa StreetFood längs gågatan. Det bjöds på myki läckerheter. 

JH1 8844

Nikonisten var nog mätt när han åt sista portionen vid Kaffehuset August.

JH2 8143

Handmålning av bil har blivit till en tradition. Gör det inte hemma, inte på pappas bil och inte med sprayfärg eller Miranol.

JH1 8855

JH2 8186

Brand- och polisbilarna är alltid lika intressanta

JH2 8196

Jarppi och HP startade showen genom att sprätta gymppagummiband rakt i käften på varandra och rekommenderade det som effektivt sätt att vakna upp

JH2 8202

En del i publiken var skeptiska en del förskräckta

JH1 8858

Det gick mycket lugnare till på StreetFood -området.

Finns några ytterligare bilder i WEBFOTOALBUMET!


Var är vandringens mål?

Skrivet av Johan Hagström 13.08.2018

Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på varför vandringsevenemang är så populära utomlands men inte i Finland. 400 deltagare i Vaasan Marssi från 20 länder är ju ok, men organisationen skulle med samma resurser klara av 1000 deltagare.

I Nederländerna begränsar man antalet deltagare - till 45.000!!! 

Att vandra kanske inte känns så utmanande för tävlingsorienterade finnar, inte alls så extremt att vandra? Det är ju inte frågan om en tävling mot tid. Men tar du en tur på fredag på 21 km, sedan lördag och söndag 42 km var så känns det nog.JH2 7857

Sverre Slotte (80 fyllda gjorde det), kände sig lite trött på söndagen, men efter bastun och vila var det reinarama dynamit igen.

En annan orsak  kan vara att vandringen sker ofta i små grupper och det sociala är väl inte heller finnarnas starkaste sida.

Å andra sidan är vandringsevenemangen nog en utmaning - en inre sådan. Världens bästa sätt att skaka av sig vardagens händelser. En del föredrar att vandra i grupp och andra vill helt enkelt bara vandra för sej själv.

JH2 8018

Söndagens rutt gick via Edvinsstigen och Molnträsket. Vid kyrkotid anlände en del vandrare till Korsholms kyrka.

JH2 8036

 

På väg mot nästa mål. Dessa vandrare hade kommit från Ryssland för att vandra.
Ända från Vladivostok!!! He langt heimifrån he!

JH1 8410

Falanders bakgård är en populär pausplats - där vankas alltid plättar och jordbubbssylt.
Enni gillar!

JH1 8404

Verkligen mysig pausplats. De som ville fick besöka muséet.

JH2 8079

Plötsligt dök en kvartett upp och framförde en trevlig och rolig set med sånger

JH1 8438

Lite målfotografering hör till!

JH1 8487

Stämningen på topp!

JH1 8524

Var är då dessa vandrares mål? Om man lyssnar på deras spontana svar, så är det nästa vandring och ett nytt mål.

Så egentligen är själva vandringen det verkliga målet!