Visa inlägg taggade med 'freiburg'
Freiburg im Breisgau
Alltid i mellanåt snokar Nikonisten omkring i reseomgivningen. I den trevliga tyska staden Freiburg fanns det mycket att snoka i inom liten radie.
Genom staden flyter floden Dreisam. Lite blygsam för att heta flod. Då kunde nog sundet i Kokkola kallas för älv. Men intressant i alla fall att floden leds genom stadens gator. Skjöljer bra. Dessutom finns det nå kiva stories om att om man trampar ner i Dreisam, även en liten ränna, måste man gifta sig med en Freiburger. Vet inte om det är bättre eller sämre än en Hamburger?
Staden har en egen Ånkilahti, Rapatunturi och Öjbergsdorffska aplskidcentrum. Och närmare än man kan tro. Så om du tar dej till Freiburg, missa inte dessa.
En del rännor är större, en del smala som en skokartong. Men akta sej för att trampa i plurret.
Dags att testa fästingarna. Menar Schloßberg med mycket historia. Två vattenflaskor är ganksa lämplig färdkost. Härlig plats där många vandrar dagligen. Dessutom fin utsikt över staden.
Högst uppe finns ett utsiktstorn. Som tur var det stängt, för det skulle ha behövts en extra drickflaska för att bestiga tornet.
Utsikten var i alla fall superb.
Det blev också dags för fjällvandring i Schwarzwald. Den enklare och snabbare rutten till topen var att ta linbanan. Schauinslandbahn. Också detta bara på cykelavstånd från Haubtbahnhof.
Lär vara grymt mäktigt under den tyska ruskan.
Tyvärr var detta utsiktstorn inte stängt, så Nikonisten måste hitta på andra ursäkter för att inte hamna att trappa upp.
Det fanns också andra som inte ville trappa ända upp.
Trots att det var relativt varmt nere i dalen, kände man nog av den kalla vinden däruppe. Men friskt var det!
På restaurangen fick man lite energi i form av Schwarzwalder Kirschentorte, vägde about 400 gram. Googla fram receptet.
Högt uppe på berget i Schauinsland fanns det massor av vandringsleder, också för olika cykelarter, båda uppåt och neråt.
På hemvägen kunde man, om man körde fel, kolla lite svartskogsvyer och smala vägar.
Freiburg har ocksp sin egen metvik, Seepark. Där ordans olika evenemang o sport, men används mycket av invånarna som promenad eller joggingled. Vackert även juletid.
Freiburg var ett trevligt resmål. Runtomkrignäratillhands fanns mycket att se och fota. Nikonisten rekommenderar.
Julmarknad på tyska.
Alltid i mellanåt gör Nikonisten sådana saker han länge funderat på och planerat, men ändå aldrig blev av. Denna gång gällde det en diskussion om julmarknader och deras innehåll. Nikonisten är definitivt ingen julmänniska, men ville ändå se något annat än dammsugarpåsar och keitelemuikkår på jultorget.
En kompis, Janne, berättade om tyska julmarknader. Nikonisten trodde han bara hade druckit för mycket Glühwein , då han berättade om stämningen. Men Janne brukar vara pålitlig, så det var bara att resa och kolla om det stämmer.
Avgången var 22 december, så tyvärr var en del marknader redan avslutade och inpaketerade. Men i Freiburg im Breisgau pågick ännu marknaden, så dit! Freiburg är en trevlig stad, universitetsstad, och där fanns mycket att se, men nu blir det en kort juttu om der Nikonist och äventyret om sökandet efter julstämning på julmarknaden.
Redan då man närmade sej hördes det musik (live! - inte några julsånger från CD här inte). Härligt att Freiburg har begränsat biltrafiken på ett stort område. Men akta sej för peedarna - de kommer schnell. Lyktor och stjärnor överallt.
Kyrkornas dörrar stod öppna. Vissa tider påbjöds tystnad och fotoförbud, för att folk skulle få finna lugnet.
Gårrfrina krubbor fick man se - och i äkta 3D med vanliga progressiva glasögon! Det ni!
Marknaden begränsades inte till ett torg utan till flera och sen i allt där emellan. Trevliga säljkojor, såg inte en enda avdankad husvagn.
Jodå - visst såldes det krimskrams, precis som här. En del var handmade och en del saker påstods vara det. Men stämningen var super.
Lena och Jonna testade varsin Glühwein - ett absolut måste. Glöggen kostade 3 evrå, dessutom betalade man två evrå som pant. Panten fick man tillbaka då man returnerade glögglaset. Men det kunde man ju inte, en så fin souvenir för halvassit. Nikonisten som agerade chaufför bjöds på en alkoholfri variant, Kinderpunsch.
Ballonger tycks höra till julen i Tyskland, kan bero på vädret. Vi har ju ungefär samma väder på vår Valborg.
Men till saken, till saken, den stora skillnaden. Nikonisten kalkylerade snabbt ut den stora skillnaden mellan våra julmarknader och de tyska. Det var absolut umgänget. Hos oss kutar vi kring och köper dammsugarpåsarna, bränner oss i gommen med en grilkorv, hälsar på grannen från samma hus med ett glatt leende och rusar ner till grottan efter bilen och hem till värmen.
Tyskarna umgås på sina julmarknader. De är tillsammans. De träffas där, dricker Glühwein och äter goda korvar och Brötchen, salta o söta. En del träffas varje dag under marknaden. Kring borden och kojorna pratades och skrattades hela tiden. FOlk kom och gick. Gick till följande samling. Umgick och pratade och skrattade - fortsatte till följande. Kan ju låta lite barnsligt och sagolikt det här. Men Nikonisten följde med en lång stund. Där hittades den stora skillnaden.
Men über alles - en härlig upplevelse. Måste erfara julmarknaden på nytt. Så det blev också en tripp till den franska sidan för att kolla hur deras marknader ser ut.
Fortsättning i nästa nummer ... Stay on the Channel.
Denna kyrka syntes från hotellfönstret. Kyrkan hann Nikonisten aldrig besöka, men den utgjorde en utomordenlig fin och stämningsfull början och slut på varje äventyrsdag.