Visa inlägg taggade med 'håvard gimse'
Festivalonsdag med fina konserter
Musikfestspelen Korsholm börjar närma avslutningskonserten. Det har varit en fin festival med skickliga och trevliga musiker. Nikonisten har fått bekanta sej med intressanta instrument både på slagverkssidan och stråksidan, harpan var speciallt intressant. Även om harpisten Stephen Fitzpatrick sade att det är ett så krångligt instrument att den aldrig borde ha uppfunnits. Nå skämt åsido, viss var han en mästare att hantera harpan.
Nikonistens dag bestod av en härlig konsert i baptistkyrkan (en förhandsglimt på kyrko-operan) samt en stämningsfull avslutningskonsert i Trefaldighetskyrkan.
Musethica -stråkkvintetten består av Avri Levitan, viola; Camille Joubert, violin; Kornelia Figielska, violin; Mikhail Balan, viola och
Sirja Nironen, cello.
Akustiken i baptistkyrkan överraskar varje år. Man kan på läktaren höra varenda viskning, varenda knäpp och varenda vassa konsonant. Härligt fylldes baptiskyrkan med bäde toner och publik. Torsdag ger gruppen en konsert i Umeå.
Håvard Gimse uppträdde, förutom på avslutningskonserten, också på många andra konserter. Han är minsann en fabulös pianist, från grannlandet. Nikonisten är mycket glad över att det var så många musiker från grannländerna.
Erica Back med Vertavokvartetten förstärkt med cellisten Kati Raitinen.
Ylvali Zilliacus, Stephen Fitzpatrick och flöjtisten Anders Jonhäll.
Ett till uruppförande av Lotta Wennäkoskis produktion, Tocca, för violin och harpa. Lotta var årets gästkompositör. Vi fick njuta av mångsidiga verk med intressanta inslag och instrumentkombinationer.
Årets musikfestival var på sätt och vis den bästa hittills, titeln får den väl bära ända till nästa sommar. Musikerna ville framhålla, att festivalen tar guldet i frågan om organisering, transporter, logi och mat. Men så är det ju världens bästa gäng som jobbar i bakgrunden.
Mera foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Giftermål, skilsmässohot, livsresor och död
Alltid i mellanåt hakar Nikonisten på konsertkroken ordentligt. Tisdagen innehöll verkligen intressanta teman och konserter. Hmm ja ett framträdande var nog mera en show, kanske.
Först gällde Stundarskonserten på vinden, där det brukar sjungas julsånger under snöhalvåret. Cecilia Zillacus, Håvard Gimse och den magnifika Vertavo kvartetten från Norge framförde konserten "Relationer". Den var fylld av kärlek, skilsmässotankar och vardaglig misstänksamhet. Nästan alla stolar var upptagna.
Vertavo kvartetten med Håvard Gimse på pianot. Lite historia och tankar om verket bjöds det på innan spelningen.
Cecilia Zilliacus med Håvard Gimse framförde César Francks
Violinsonat i A-dur M.8 med känslor. Det ,naturligtvis, om man tänker på innehållet.
Dagens andra konsert var ganska spännande den också, men på ett annat sätt. "EI HUONO" showen, med självaste Jorma Uotinen, Trio Avec samt Helena Lindgren.
Showen handlade om Jormas färgrika och sprakande liv bland teatrar, operor, musikeler, baletter, klädmode i tiotals länder och hundratals städer.
Skrev jag redan fartfyllt?
Jorma har sedan tonåren varit intresserad av kläder. Hans mamma var sömmerska, ensamförsörjare. Hon hade fullt upp med att sy alla Jormas önskekläder.
Jorma och Helena Lindgren bodde tillsammans i över 18 år. I dagens läge är de ännu väldigt nära vänner och uppträder tillsammans.
Musiken bestod av kända shanson -tolkningar, bland annat ur Edith Piafs repertoar. Jorma älskar Paris.
Showen kändes äkta på något sätt - något speciellt sätt.
Dagens konsertrunda avslutades med en stämningsfull konsert i stadshusets trappuppgång. Norska Vertavo -kvartetten framförde Franz Schuberts (1797-1828): Stråkkvartett nr. 14 i d-moll "Döden och flickan". Det var passligt trångt i trapporna.
Som du ser är utbudet på konserterna mycket varierande. Onsdag är det konsert i Baptistkyrkan och avslutningskonserten i Trefaldighetskyrkan. Kyrkooperan framförs på torsdag i Storkyro kyrka.