Visa inlägg taggade med 'ingetärrött'
Höstrött(gultorange).
Alltid i mellanåt får Nikonisten för sej att traska ut o fota nå speciellt. Å lika ofta är det speciella inte där just då. Denna gång hade Nikonisten fått för sej att fylla ett album med höströda nyanser. Du vet såna som e så röda att he bara sprakar.
Men icke, sa Mäster Skräddare. Det röda är väl inte tillåtet i höst. Bara gult, så där lite brunt och en prilla orange. Nästan lika bra att fota svartvitt.
Men eftersom Nikonisten absolut måste vädras i alla ändor efter ett par veckors kropsviruströtthet kör vi en gulhetspromenad i en stad nära dej.
Gulaktigheter hittades i riklig mängd på Kyrkoesplanaden. Det enda rödaktiga var en parkerad bil. Och svar: NEJ! Nikonisten hoppade inte i lövhögen - noup.
Trefaldighetskyrkan bjöd på lite rött, men det var inte höstrött.
S:t Nikolaos ha lite mera spräkäfärg på gårdsbladen. Om solen skulle tittat fram mera än de tre sekunderna vid fängelsestranden, kunde löven ha varit mera färggranna. Men kanske nästa år?
På hemvägen noterade Nikonisten att det gula lapptäcket egentligen är ganska grannt.
Även överblivna muttrar och skruvar från banprojektet har klätt sej i höstliga färger.
Projektet ser ut att skrida framåt i god takt.
Intesiva är färgerna i alla fall.
Vid hemsoporna låg ett lönnblad, herr Löfven, och molnbadade majestätiskt. Det är den där vårtröttheten som ligger på.