Visa inlägg taggade med 'jazz'
Mycket stämningsfull minneskonsert
Alltid i mellanåt besöker Nikonisten Jazz konserter och -evenemang. Vasas egen masterjazzmusiker Clark Jakobsson avled för ett år sedan. Vasa Jazz Club ordnade en mycket stämningsfull minneskonsert på Ritz onsdagen den 21 augusti.
Publiken i den välfyllda Ritz -salen var alla myndiga åldersmässigt. Härligt att notare så många besökare. Om alla som har spelat med Clark skulle ha medverkat, skulle det inte ha varit en konsert, utan en tredagars festival, konstaterades det från scenen.
Upplägget kunde inte ha varit bättre, det blev en intim konsert med skickliga musiker och välvalt program. Clarks son Mikael medverkade på piano. Mellan låtarna fick vi höra musikerna berätta om Clark, både som musiker och vän. Mycket intressant att höra vad allt de hade att berätta om olika situationer före, efter ochunder spelningarna. Publiken fick också uppleva videoinslag med Clark och hans tenorsaxofon.
Clark Jakobsson hade en mycket stark uppfattning om hur jazz skall låta. Han var influerad av storheter som Dexter Gordon, John Coltrane, Charlie 'Bird' Parker mm. Därför måste "Confirmation" absolut finnas på setlistan.
Finalen var välplanerad. Det blev inte något 'alla-upp-på-scenen-alla-lampor-på-pyroteknik', utan en av de finaste jag varit med om. Mikael Jakobsson (piano) ackompanjerade kvällens konferencier, Rolf Nordman, i Benny Golsons I Remember Clifford. Det var knäpptyst i salen. Det enda man kunde höra var kanske Nikonistens hjärtklappningar.
Konserten öppnades av Korsholm Big Band, där Clark också spelat.
Mariam Sandhu en av kvällens solister
Ralf Nyqvist, Per-Håkan "Pelle" Jansson, Mariam Sandhu samt Leif Östergård
Zacharias Holmqvist, Mikael Jakobsson, Stefan Brokvist
Mathias Sandberg
Peter Nordvall, Jaakko Salminen
Rolf Nordman i den fina och känsliga "I Remember Clifford"
Du hittar mera foton i WEBFOTOALBUMET!
Manuel Dunkel kvartetten på Ritz
Alltid i mellanåt smyger hösten bakom knutarna. Det betyder också konsertere och evenemang på ställen som varit på sommarpaus. Hörde själv om denna konsert via Radio Vaasa, annars hade jag nog missat totalt.
Manuel Dunkel, inte tidigare bekantskap, uppträdde på Ritz.
Lånar från Ritz -sidan:
"Den prisbelönte saxofonisten och kompositören Manuel Dunkel och hans kvartett anländer till Vasa onsdagen den 10 augusti 2022 klockan 19.00. Den virtuosa line-upen är särskilt känd för sitt melodiska uttryck och distinkta sound. I hjärtat av bandet är Dunkels kraftfulla och nyanserade saxofonljud, som naturligt böjer sig från en intensiv postbop-stil till de mest känsliga balladstämningar."
Trevligt många i publiken, eftersom en halvtimme innan starten var det inte så många på plats. Men Vasas Jazzpublik kom troget, just innan konserten. Arrangör: Vaasa Jazz Club.
Ritz passar nog bra till dylika konserter, Manuel nämnde nog detta.
Manuel Dunkels kvartett på Ritz' scenen
Manuel Dunkel tenor och sopran saxofon
Alexi Tuomela
Antti Lötjönen
Jaska Lukkarinen, mycket skicklig jazztrummis, honom har NIkonisten fotat tidigare.
En fin och mycket intim 1 1/2 timme tillsammans med njutbar jazz. Publiken stornjöt och kvartetten fick mottaga hjärtliha applåder.
Några foton kan du hitta i WEBALBUMET!
Wasa Groove Unit öppnade gatujazzen vid Fondis
Alltid i mellanåt jazzar det till sej för Nikonisten. Wasa Groove Unit öppnade sedvanligt Fondis Street Jazz och lika sedvanligt var nordanvinden hedersgäst. Efter första setet kunde Nikonisten röra på fingrarna så pass mycket att glöggen kunde transporteras till de vackert lila/blåfrusna läpparna. Början av resan med skooten gick bra men på Brånx Bridge beslöt nordanvinden att den där jäveln fryser vi i hjäl. Men tji - Fjällrävens dunjacka räddade Nikonisten från att bli djupfryst - och detta alltså i juni. Glest mellan myggorna var det nog.
Nikonisten gillade konserten, det är en tid sedan jag hört bandet. Nu tyckte jag att balansen satt jävligt bra och kunde nog notera att kapellmästaren Pertti Ahonen hade finslipat bandet. I vissa latinolåtar skulle jag nog gärna ha hört mera av trummisen och kanske lite mera handslagverk. Solisten Pia skramlade nog perfekt i vissa låtar, men mera sting och skrammel!
Men nog skrivet som inledning, här kommer lite bilder:
Pia Ahonen Erickson, solist. Hennes röst passade utmärkt till de arrangerade jazzlåtarna. Nikonisten tyckte hon var lite malplacerad långt borta, kunde ha sjungit vänster om kapellmästaren. Men det inverkade inte på stämningen.
Wasa Groove Unit in action. Vältrimmat BigBand. Vi fick höra på fina arrangemang. På biisilistan fannas både Lionel Richies 'Hello', några Paul Ankas klassiker samt Van Halen och Nirvana. OCH naturligtvis Henry Mancinis 'Pink Panther', den verkliga klassikern.
Trummisen var verkligen skicklig, skulle gärna ha hört mera av trummorna och kanske något extra, i synnerhet i latinolåtarna, du vet som på sambakarnevalen.
Trumpetsektionen jobbade mycket bra, synkoperna kom från ryggmärgen.
Pertti Ahonen, kapellmästaren, hade tränat bandet i toppform
Man skall aldrig spela trumpen men nog trumpet
Mycket härligt att bandet spelade i parkmiljö, med mycket grönt
Gitarrsolona spelades skickligt och gitarristen hade nog riktiga jazz-strängar att töja på
Nu föll Nikonisten av kälken! Vet att Pertti är skicklig på klarinett, men detta instrument var inte bekant. En "elektromagnetiskpampasklaritenarisk melodika"? Ordet skulle sitta bra i VBL korsord.
Publiken bestod mest av sådana som gått skriftskolan före 1973. Men det vara bara ädelt jazzgillande folk.
Trots att nordanvinden var isigt kall var det fullsatt i Fondis, inne och ute. Det fanns folk i gränden och på gågatan. Nikonisten tycker att detta en guldkant som Fondis och Vasa kan bjuda på för vasabor och turister. Konserter på gågatan, ett stenkast från torget, stadshuset och kyrkan. Dessutom gratis - man kan inte ens pruta!
Wasa Groove Unit fixade en fin spelning
När de burleska damerna dansade (måste ha varit jääävla kallt) passade Nikonisten på att hämta ett glas rött, ingen kö alls i synnerhet då de påbörjade sina ritardandon (musikterm, betyder långsamt avtagande). På bilden Natrix DeNova, från duon Vixens of Luster.
Några foton kan den nyfikna hitta i WEBFOTOALBUMET!
Musikalisk resa med Bianca Morales
Alltid i mellanåt får man uppleva något helt nytt. Upplevde för första gången Bianca Morales live och detta i min födelsestad Gamlakarleby.
'Nära inpå' konsertserien bjuder hela maj månad på fina jazziga konserter. Söderbacka-Matikainen Duo hyrde in sig i köpcentret Chydenia och ordnar där ELive Jazz Lounge konserter torsdagar till lördagar. Loungen öppnar kl 15 och konserterna börjar kl 18. Det var ju kreativt i dessa tider. Finns toma lokaler i Chydenia så det blev säkert en bra affär för alla parter.
Serveringen med salt, sött och drinkar (alkoholfria) sköts av Kruununvoudintalo by Gastro Kettu, somhar sin verksamhet i Kronofogdehuset i Hakalax.
Roligt med lite humor i biljettprissättningen
Bianca Morales har ju uppträtt sedan liten flicka och det är swing som gäller. Hon tog med publiken på en musikalisk resa allt från att gå genom stade (Stockholm) till Paris och naturligtvis Rom. Menyn var bra upplagd. I mellanåt var det mera balladmssigt men så fick man åka fartfyllt med en knallgul Vespa bland de italienska kullarna.
Mångsidihet. Bianca sjöng på flera språk, visslade, scattade och till och med överraskade med Kazoo-spelande. Det fanns inte många lediga stolar i Loungen. Men det skulle ju vara intimt.
Duon har satsat också på hög mysfaktor, med lampor och ljus. Ville man inte sitta i en vanlig stol, kunde man njuta av konserten slöandes i en säckstol. En högklassig konsert på alla vis. Eevalotta tog tillfället i akt och gjorde en intervju med Bianca innan andra delen av konserten. Mera info på https://www.elivejazz.fi/
Några plock ur setlistan: I love Paris, Love for Sale, Vespa-ajelu, Oh, Lady be Good och avslutades med fina Moon River. Många fina Cole Porter -låtar rymdes med.
Konserten understöds av Svenska Kulturfonden. Arrangör: Söderbacka-Matikainen Duo
Bianca Morales – sång
Martin Söderbacka – gitarr
Eevalotta Matikainen – kontrabas
Några foton finns också i WEBFOTOALBUMET!
David Lyttle på Doo-Bop Club
Alltid i mellanåt krockar konserterna i lilla Vasa. I lördags ärades Doo-Bob av en berömd jazztrummis, David Lyttle - ja och vilken Trummis!
David Lyttle (Irland) har trummat i över 25 länder. Han har turnerat med bl.a. Kurt Rosenwinkel, Jonathan Kreisberg, Dave Liebman, Seamus Blake, Joe Lovano, Jesse Van Ruller, Terell Stafford, Pino Palladino, Kenny Werner and Liane Carrol.
Han uppträdde tillsammans med Kokkolamusikerna Martin Söderbacka och Eevalotta Matikainen och detta var inte första gången.
Eevalotta Matikainen
Trion framförde olika jazzlåtar, som kunde beskrivas som melodisk jazz med moderna kryddor. Resulterar i att musikerna in
spireras till både rytmiska och harmoniska äventyr.
David är också låtskrivare och äger ett eget skivbola Lyte Records.
En njutning att lyssna till trion
.
Jazzig torsdagsafton
Alltid i mellanåt tar Nikonisten sej ut till stadens aktiva centrum. Denna kväll uppträdde Reija Lang med Ralf Nyqvist trio på Fondis Street Jazz.
Dagen var säkert den varmaste i sommar, men Street Jazzen körde i lämplig skugga.
Reija körde ett fint gig, dessutom helt tvåspråkigt. Hon har uppträtt på Street Jazz i flera års tid. Mycket proffsigt och engagerat gig.
Ralf Nyqvist trion stöder sej på, förutom Rafas kapellmästerskap och hans hantering av keyboard, erfarna jazzrävar, Pelle Jansson på kontrabas och Leif Östergård på trummor.
Några foton:
Ralf Nyqvist, Leif Östergård och Pelle Jansson värmer upp stämningen.
Pelle Jansson på kontrabasen
Reija Lang på Street Jazz scenen
Raija Lang
Det var mycket publik på jazzen denna gång. Fanns publik också längs gågatan. Härligt att Fondis fixar dessa kvällar. Men publiken kritiserade ganska kraftigt servicen. Låååånga köer, det måste fixas.
Rafa Nyqvist, Leif Östergård, Reija Lang och Pelle Jansson.
Några till foton hittas i WEBFOTOALBUMET!
Sommarsvängig jazz vis Kronofogdehuset
Alltid i mellanåt styyr Nikonisten till födelseorten, Gamlakarleby. Nu var det äntligen dags att besöka släktingar på Risbacka i Såka, där jag var dräng i undomens sommar. Välkommen var jag och fick mat, dryck å många minnesrika diskussioner.
Efteråt, tänkte försena mej, var det dags att i sommarvärmen lysna på härligt jazziga toner. Martin Söderbacka, Eevalotta Matikainen och gästartisten Jonas Rintala underhöll i över en timmes tid den somriga publiken.
Mera är på kommande, kolla på Söderbacka-Matikainen Duo, eller eLive jazz.
Somrig publik på Krononfogdegårdens konsert i Kokkola
Eevalotta Matikainen, MArtin Söderbacka och Jonas Rintala
Kronofogdegården i Kokkola, restaurangen drivs av Gastro Kettu Oy.
Jonas Rintala
Eevalotta Matikainen och Martin Söderbacka
Några foton till hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Äntligen lite livemusik - JazzAcc 4tet på Doo-Bop Club
Alltid i mellanåt får Nikonisten chansen att njuta av härliga jazztoner. Oftast hakar Nikonisten på.
Efter stiltje på konsertfronten kändes det otroligt bra att packa Nikonerna och dra till Doo-Bop Club på fredagskvällen. Det måste säkert ha varit första gången ever, som 'JazzAcc 4tet' scenade Doo-Bop.
Lite väl passlit Coronaglest i publiken till en början, men nära slutet av första set, började det komma mera folk. Kändes lite overkligt på något sätt. Sen ännu då man måste gissa vem man pratade med pga maskeraden. En del röster kände nog Nikonisten igen trots allt.
Men till spelningen. Klart att det var hög klass med detta gäng. Menyn var intressant, mångsidig och gårrbra spela.
Öppningen var Antti Purolas 'Köyhä poika' åtföljd av 'Hautajaiset'. Begravningslåten var inte så dyster som man kunde ha trott, tyckte den var fin.
JazzAcc 4tet - på Doo-Bop Club, fredagen den trettonde. Efter öppningslåtarna började nostalgin ta över. Vackra "On hetki" i en passligt jazzig version, där både dragspelet, kontrabasen och gitarren delade på fina solon.
Martin Söderbacka på gitarr. Hela Nikonisten darrade till när det blev dags för "Vem kan segla förutom vind".
Antti Purola på dragspel. Nikonisten tyckte att dragspelet passade alldeles utmärkt till de jazziga tonerna. Ja i mellanåt var det ju just dragspelet som gjorde tonerna till jazziga.
Eevalotta Matikainen på bas. Hon uppträder ju med Martin i olika uppsättningar, Senast kollade Nikonisten Eevalotta å Martin tillsammans med Charlotta Curves i Kokkola. Eevalotta har nog växt upp tillsammans med sin bas.
Valter Söderbacka på trummor. Klart Nikonisten beundrade hans skicklighet. Valter agerade också speaker under kvällen.
Efter den lååååånga pandemipausen kändes det extra skönt med en livekonsert med sköna toner. Publiken höll avstånd och ansiktsmasker. Tyder nog på att man gärna ser till att det skall öppnas för flera konserter och vill helst inte ta nå onödiga risker.
Nikonisten blev ju speciellt glad över att Alex Holm hade fixat ordentlig belysning till klubben. Inte bara två stora bastuvärmande strålkastare, utan många små, som enkelt kunde riktas.
Så nu bara att smälta kvällens upplevelse och vänta på nästa livekonsert.
Finns mera foton i WEBFOTOALBUMET!
Lyckad ELive Jazz Happening
Alltid i mellanåt bilar Nikonisten till födelsestaden Kokkola för att uppleva härlig musik. Klart det var frågan om ELive Jazz Happeniing 2020. Fick sin början vid våffelcaféet nära stadskyrkan.
Nu är det ju andra tider och andra regler som gäller men eldsjälarna bakom evenemanget Eevalotta Matikainen och Martin Söderbacka tyckte att något måste göras.
Evenemanget startade på fredag i Snellmansalen med Jukka Perko, Joonas Haavisto, Ville Pynssi, Mikko Pellinen förstärkta med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Tyvärr hann inte Nikonisten till den konserten.
Men lördag och söndag var det Nikonistens tur. Lördagnes konserter gick av stapeln likaså i en pandemiregelrätt Snellmansal. Man kunde ha dansat tango mellan stolarna. Alla fick vid incheckningen ansiktsmask.
Eftersom begränsningar gäller, fixade ELivestream, att man kunde njuta av konserterna på hemmasoffan - och det gjorde många. Konserterna kommer att finnas kvar i en vecka, så om du missade på elivestream.fi.
Lördagen inleddes med Joonatan Rautio Trio, bestående av Joonatan Rautio, tenorsax, Ville Herrala, bas och Joonas Riippa på trummor.
Joonatan Rautio har ju tidigare också uppträtt men Söderbacka-Matikainen Duo. Finns också på skiva.
Ville Herrala fick kontrabasa i två olika trior på lördag.
Tuomo Prättälä Trio: Tuomo Prättälä, piano, Ville Herrala, bas, Jaska Lukkarinen på trummor.
Trion bjöd på en omväxlande meny med bl.a. en fin tolkning av Cole Porters 'I've Got You Under My Skin'. Verkligt mångsidig är ju nog Tuomo.
Söndagskonserten ordnades på Espresso House i Chydenia köpcentret. Ypperlig plats. Det blev liksom dags för avslutningskonserten och den bjöd Charlotta Curves & Söderbacka-Matikainen Duo på, med en härlig dukning av jazz, gospel och blues.
Martin Söderbacka hälsade alla varmt välkomna till avslutningen.
Charlotta Curves visade sina talanger och mångsidighet.
Nu är det ju bara så, att vi har en massa entusiastiska och duktiga musiker också lokalt. Eevalotta och Martin har jobbat mycket med sin serie Musik mitt i vardagen - också för att sänka tröskeln för publiken. Lite som om folk skulle vara lite 'jazzrädda' - kanske lite som Povel Ramel sjöng i tiderna. Tyvärr bromsar ju pandemin konserter och uppträdanden, men den kan ju inte stanna upp hela världen, det blir nya tider och nya idéer.
En verkligt Dynamic Trio!
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Sköna jazztoner med Rebecca
Alltid i mellanåt trotsar Nikonisten försäkringsbolagen och tar med en av Nikonerna på cykeltur. Alla behöver dammas av i mellanåt.
Den här midsommaraftonensafton vinglades peeden till Pation. Där bjöds he på sköna å jazziga toner. Vädret var ju härligt, över 10 grader på plus.
Rebecca Varhama uppträdde med sitt proffsiga band åt en trogen publik. Nikonisten störde artisterna och publiken bara unbder det första setet, sen bar det av att framkalla. Hemåt kändes det som nordanmotvind, uppförsbacke och röda trafikljus. Inget snack om dålig kondis - pust.
Rebecca bjöd på både nyare och gamla jazzer, första set avslutade hon med en fin tolkning av 'Summertime'. Bandet bjöd på två instrumentaljazzare innan pausen efter första halvlek.
Johnny Nordström på kiibåårds - uppträder ofta med Vasamusiker
Bakom trummorna bekanta Jere Lahti
Nikonisten kan bara njuta av Emil Nordströms gitarrhantering
Rebecca Varhama bjöd på fina upplevelser
På basen, vem annan än Stefan 'Kilju' Lindblom.
Trots att det varti många varma och fina sommardagar, kändes det lite kyligt på Pation. Kanske det beror på att den lena sommarvindpusten blir fängslad av byggnaderna. Personligen gillade nog Nikonisten mera den klassiska varianten - på gågatan.
Några xtrafoton finns i WEBFOTOALBUMET!