Visa inlägg taggade med 'kyrka'
Megamanskörstoner i Trefaldighetskyrkan
Alltid i mellanåt får Nikonisten uppleva manskörssång då den är som bäst. Oftast då lyssnande på Wasa Sångargille. Men denna afton var det annat. Landets främsta finskspråkiga manskör Ylioppilaskunnan Laulajat firade 140 års jubiléum och var på turné i Vasa. Wasa Sångargille stod värd. Det var ett möte mellan landets två främsta körer i sin klass.
Ofta tänker man manskörssång som mäktig och fortissimo med snaps. Denna konsert bjöd på mycket mera. Båda körerna bevisade motsatsen. De hade en mångsidig repertoar. Ylioppilaskunnan Laulajat upppförde förutom klassiska manskörssånger av Sibelius och Palmgren också på japanska "Temankai" av Yui Katada.
Salen i kyrkan var så gott som fullsatt, på läktaren fanns det några lediga platser.
Pasi Hyökki ledde sin Ylioppilaskunnan Laulajat i klassiska sånger, men också i ett mäktigt arrangemang av Leevi and the Leavings 'Pohjois-Karjala' (Gösta Sundqvist).
YL:s egna kvartett
Wasa Sångargille framförde fyra sånger från produktionen 'Katedralen'. Aftonens sång resulterade i ståhud. Kören ackompanjerades av Mikael Svarvar (piano och sång) och Anders Sjölind (flygelhorn) i en låt.
Stefan Wikman ledde sin finslipade kör med van hand
Wasa Sångargille i Trefaldighetskyrkan i Vasa.
Efter 'Finlandia' avlägsnade sig stora kören under stående ovationer. En helt fantasisk konsert!
Det finns mera bilder i WEBFOTOALBUMET (klicka!)
Apocalyptica gav järnet!
Alltid i mellanåt kan man hitta Nikonisten i Trefaldighetskyrkan, men i tisdags skulle det ha varit värre. Trefaldighetskyrkan var fullsatt (750 betalda + arrangörerna) då cellobandet Apocalyptica gav en superkonsert. Bandet hade arrangerat repertoaren och anpassat den för kyrkoakustik och innehåll. Men det var nog väldigt fartfyllt. Det 30-åriga metallbandet gav nog valuta för biljettpengarna.
Konserten gavs i samband med Musikfestspelen Korsholms digra program. Publiken bestod av aningen yngre publik, men även äldre visade intresse för Apocalyptica.
Läs mera om konserten i Rolf Nordmans recension i Vasabladet https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/704814 .
Nikonisten bidrar med några bilder från konserten.
Apocalyptica är Eicca Toppinen, Paavo Lötjönen, Perttu Kivilaakso och Mikko Sirèn
En välplanerad ljusshow krönte konserten
Trummisen Mikko Sirén i mitten
Cellisten Perttu Kivilaakso i farten. Alltsomallt en av de bästa konerterna Nikonisten varit med om på sistone. Herrlit!
Du kan hitta mera bilder i WEBFOTOALBUMET!
Stämningsfull julkonsert med WSG
Alltid i mellanåt låter sej Nikonisten överraskas - med glädje. Kanhända en av de vackraste AveMarior fick Nikonisten njuta av på Wasa sångargilles traditionella julkonsert i Trefaldighetskyrkan. Den tolkades otroligt fint av Pia-Karin Helsing.
Pia-Karin Helsing var gästande solist på konserten. Hon sjöng både solo och med kören samt ackompanjerad av Anton Ylikallio. Dessutom gav hon konserten gyllene vingar genom att spela cello, det är inte ofta man har solister som både sjunger och spelar. Adams julsång O Helga Natt fick absolut en helt ny dimension med sopranstämma, du måste bara höra den.
Jimi Järvinen, Vasas egna orgelvirtuos, både ackompanjerade och spelade solo i Fantasi över franska julsånger. Jimi är konstnärlig ledare för Lappo internationella orgelfestival.
Publiken fick njuta av traditionella julsånger, men också nya och i nya arrangemang. Innan konserten diskuterade Nikonisten med Jimi om det är ett måste att ha med de gamla traditionella julsångerna på en julkonsert. Vi kom snabbt, utan omröstning, fram till att de bara hör till och måste vara med. Det är ju i första hand dem publiken vill höra.
Stefan Wikman, dirigent. Konserten lämnar ingen kall. Självklart man fick njuta av klassiker, som Härlig är jorden, Stilla natt, Betlehems stjärna. Inledningen traditionsenligt med Alta Trinita Beata, en processionssång från 1400-talet, arrangerad av Göte Widlund.
Årets julkonsert levde verkligen upp till WSG devisen "Nyskapande på traditionens grund". Lördagen den 17.12 kl 18 ger kören en repris på den fina konserten. Det finns ännu biljetter kvar.
Du hittar mera foton i WEBFOTOALBUMET!
Adventsstämning med Pedavoces
Alltid i mellanåt smyger sig julstämningen även över Nikonisten. Det brukar årligen börja med Studentkören Pedavoces adventskonsert. Och visst blev det så också i år. Men med det undantaget, att det blev besök på både fredagens och lördagens konsert.
Alltid lika stämningsfyllt. Man kunde nog notera att även här har pandemin spelat en roll i moll. Kyrkan brukar vara fylld under dessa adventskonserter.
Kören ackompanjerades av Karolin Wargh på orgel och piano, Erica Nygård (flöjt), Vladimir Reshetko (cello) och Pontus Grans (kontrabas).
I finalen (Härlig är jorden) fick publiken medverka i två verser. Alla bar ansiktsmask i publiken.
Gloria sjöngs från läktaren
Erica Nygård, Vladimir Reshetko och Pontus Grans
Kören leddes av Dan Lönnqvist
Nikonisten fick så mycket julstämning, att i morgon (advent) blir det nog att tända ljusstaken!
Några till foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Stråkar i Sommarkvällen
Alltid i mellanåt avnjuter Nikonisten sköna toner i aftonmusikens tecken. Denna gång blev det en fin konsert i Oravais kyrka.
Under en konsertpaus (Remells Orkester "Framtidshopps orkester") beslöt fyra musicerande unga damer att bilda en stråkensemble. Cellisten Mikko var med på en övning och hakade på.
Så samlades repertoaren till en entimmes aftonkonsert i Oravais kyrka med Sibelius, Bach, Vivaldi och någon överraskning.
Publiken njöt från 'Skön är den jord' ända till finalen, 'The Prayer' (Sager & Foster). Inte så stor publik, men den var 'tät'. Märta Storsjö höll en aftonandakt och Martin Klemets ackompanjerade på orgel.
Man kunde nästan påstå att det var gårrvarmt i kyrkan.
Reidunn Manderbacka (1:a violin) är konsertmästare i Remells orkester
Kvintetten: Reidunn Manderbacka, Ingela Duvnäs, Jaana Kuoppamaa, Märta Storsjö och Mikko Leppikangas.
Till en del var ju kvällens konsert ett resultat av kreativitet pga pandemin, lite som ett corona-projekt. Nikonisten tycker, att det är ett bevis på att vi går mot bättre tider. Gäller bara att kämpa på.
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Aftonprommis i Åbo
Alltid i mellanåt styrs Nikonistens jobbresor till Egentliga Finland, ofta då Åbo. Det är något underligt med Åbo. Trots att de inte riktigt behärskar Grondsprååtsi eller Kokkolahumorn, känns det trevligt att besöka vår andra hufvudstad. Visst finns det ganska myki Österbottningar i Åbo med omnejd, annars skulle området inte vara så attraktivt.
Nikonisten tog en ca en timmes kvällsvandring och luftade ena av Nikonerna på promenaden. Det blir mera bilder än text - lyckligtvis.
Nikonisten har några bekanta som har 'investerat' i Pinella. Nu är jag inte så säker på avkastningen, men eftersom samma bekanta har investerat flere gånger måste det vara bra avkastning. Måste testa vid lämpligt tillfälle.
Eftersom Nikonisten sedan 80 -talet inkvarterat sej på Julia, så är det ju nära till hands att beundra domkyrkan. Visst är den ståtlig. Har aldrig varit uppe i tornet, men finns på min -to-do-lista.
Aura å ger förutom en härlig stämning även färgen åt ölet med samma namn.
Restaurangskeppen hör givetvis till stadsbilden. Sommartider brukar det vara ganska fullsatt på däck.
Lite julstämning finns kvar trots att januari börjar lida mot sitt slut.
Stämningsfullt. Nikonisten börjar känna sig 'lang i maga' så det är dags att rikta in kompassen mot hotellet. Hungern tar makten över kompassen och Nikonistens steg styrs mot restaurang Fontti. Behöver inte kolla matlistan - det skall bli en härlig Jallupata och en Aura som kyytipoika. Båda rekommenderas.
Det är faktiskt så, att om Nikonisten någon dag flyttar från Vasa, så är Åbo alternativet nummer ett. Men Kokkolabördigheten går inte bort ens i tvätten.
Wasa Sångargille - Julkonserten
Alltid i mellanåt bänkar sej Nikonisten i vackra Trefaldighetskyrkan i Vasa. Du vet den, med den unika Edelfelts altartavla, som i tiderna inte dög åt Hesaborna. Vi tackar.
Men denna fredagskväll var Nikonisten där för att njuta av Wasa Sångargilles Julkonsert. Åtminstone för tolfte gången.
Årets konsert kändes och smakade lite annorlunda. Kan inte riktigt beskriva, men 'soundet' var djupt och mjukt - mycket vackert.
WSG hade i år en världsberömd solist, koloratursopranen Anu Komsi (Kokkolabo). Nikonisten vågar inte ens kommentera, Anu Komsi måste upplevas 'live'.
Bekant gäst från tidigare år var Christian Ahlskog, på både orgel och flygel.
På något konstigt sätt upplevde jag flere bekanta julsånger på ett helt nytt sätt, i synnerhet 'Härlig är jorden' och 'Stilla Natt'. De är båda lagrade på Nikonisten nötta hårdskiva. Men som sagt, denna konsert måste man uppleva och avnjuta 'live'.
Har du tur kan du hitta några foton i WEBFOTOALBUMET!
Vasa Körfestival - kyrkokonserten
Alltid i mellanåt blir det dubbelt upp för Nikonisten. Med de trogna enögna japanerna fastspända i hängslena traskade Nikonisten mot Trefaldighetskyrkdörren i vårsolens värmande strålar. Kanske en eller annan sena tinade upp efter vintern.
Vasa Körfestival ordade en fin - och gratis - kyrkokonsert på fredagskvällen. Det var dubbel och dubbelt som uppträdde.
Först uppe var barbershopkvartetten Double Date från USA. De körde ett trevligt program och de gjorde det helt proffsigt. Både publiken och Nikonisten gillade skarpt. I kvartetten sjunger: Blair Brown, Michaela Slamka, Ravi Raghuran och Nathan Johnston. Dessutom par också utanför scenen.
Nikonisten gillar barbershopmusik, annars har ju Nikonisten inte så mycket att göra med barberare, man kan bara bli på bra humör när man lyssnar.
Efter var det dags för en verklig utmaning, Mozarts Sparvmässa (Spatzenmesse). Den hade Nikonisten inte hört tidigare.
Monica Heikius, som dirigerade, hade 'hittat' verket skrivet för damkör
Förutom damkören QuinnTon sjöng också solisterna Ulrika Berg (sopran 1), Tii Tanner (mezzosopran), Mari Renvall (alt 1) och Marja Jaatinen (alt 2).
Finalen 'Agnus Dei' tyckte Nikonisten att var otroligt vacker. En minnesvärd konsert.
Det är så härligt, att det i Vasa arrangeras så många fina konserter och festivaler under sommaren. Alla måste bara hitta sin egen. Längre mot hösten väntar ju ännu Musikfestspelen Korsholm.
Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET! från fredagskvällens konsert.
Änglarnas harmoni
Alltid i mellanåt njuter Nikonisten av fina konserter i hemknutarna.
Vasa Baroque bjöd på Änglarnas harmoni. Det var alltså musik som komponerats i nunnekloster på 1600 -talet. Brändö kyrka var en utmärkt konsertplats. Tänka sig att när nunnorna gav konsert på 1600 -talet, byggdes en vägg mellan kören och publiken. Man fick inte se de sjungande nunnorna. Som tur var nådde inte väggen ända upp till taket.
Kajsa Dahlbäck (sopran), Marianna Henriksson (orgel), Eero Palviainen (luta) och Andrew Lawrence-King (harpa).
Kajsa Dahlbäck, i bakgrunden Eero Palviainen
Eero Palviainen, Marianna Henriksson, Kajsa Dahlbäck, Andrew Lawrence-King
Eero Palviainen med sin barockluta.
Höstsöndagens aftonsol lyste lämpligt upp kyrkan.
Barockmusiken tycker Nikonisten om på ett speciellt sätt. Väldigt rytmisk musik, absolut säkert grunden till rock'n'roll. Dock var denna konsert mera, som den hette, Änglarnas harmoni.
Några extrafoton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Hav, vind samt blixtar och dunder
Alltid i mellanåt känns det extra gårrbra att komma ut i skärgården. Kvävande hett har det varit i flere dagar. Nikonisten har suttit o fotat på bastuvarma orgelläktare. Svedjehamnen bjöd på lite fläktande vindar.
Men innan det började dagen med en intressant musikalisk brunch på Villa Sandviken. 'Är musik och bildning annat än tonbildning?' Medverkande var musikmag Wivan Nygård-Fagerudd (mezzosopran), prof Gustav Djupsjöbacka (piano) och lektor Bo Kronqvist, som moderator. Diskuterades allt möjligt kring inlärning, språkbad, bildning. Kyddades mellan varven med visor och sånger, bl.a. Karin Månsdotters vaggvisa för kung Erik XVI (Wegelius/Topelius).
Nikonisten återkallade i minnet livets gång. Människan dör egentligen två gånger. Den första gången då hon inte vill lära sig något nytt. Den andra gången är då mera för de anhöriga.
Sedan bar det av på äventyr till Svedjehamnen.
Men nog var där varmt på vinden också.
Helt unikt, uruppförande av 'The Gauntlet' av Lauri Porra, på elbas. Verket är döpt efter ett Commodore 64 spel, som Lauri gillade, nostalgiskt. Cecilia Zilliacus, Johanna Persson, Kati Raitanen och Lauri Porra på bilden. På tisdag kl 20 bjuder Porra på sin show på Ritz.
Fina toner i världens vindaste och virsåaste kyrka i Replot. Någon påstod att den är vind på grund av nordanvinden. Då måste den ha blåst på Replot från alla väderstreck.
Cecilia Zilliacus, Kati Raitanen och Johanna Persson gav en fin konsert i nästan fylld kyrka. Åskvädret kompade.
Chiasorcuro kvartetten i St Nikolaos kyrka. Här började konserten med Bach ur Die Kunst der Fuge.
Konserten komppades av ett sjudundrande åskväder och otroligt många blixtar. I mellanåt blixten och smällen samtidigt och så väste det och fräste och det blev livligt i elskåpet.
Karin Dornbusch spelade Karg-Elerts sonat för klarinett. Pontus Grans medverkade på kontrabas i finalen.
En minnesvärd dag med många fina framträdanden. Mera på kommande i dagarna tre. Måndagens favorit är väl nog '14 sätt att beskriva regn' i Korsholms kyrka kl 18.
Nikonsten funderade på hemvägen på att skaffa flytväst till bilen. Donnerwettern hade effektivt fått gatubrunnarna att översvämma.