Visa inlägg taggade med 'lo'
Nynningen äntligen i Finland och Vasa
Alltid i mellanåt möts gammalt och nytt! Gammalt, att Nynningen är ett svenskt proggband som turnerade flitigt på 70 och 80 talet. Nytt är att de spelar i Finland för första gången. I torsdags var den första spelningen på Kulturgaraget i Kokkola, sen följde Ritz i Vasa och sista spelningen i Finland blir i Helsingfors.
Gruppen startades 1970 av Bertil Goldberg och Tomas Forssell som en akustisk duo.
Nynningen turnerade under åren 1970-1980. Gruppen gav bland annat ut albumet "FÖR FULL HALS", med tonsättningar av den ryske poetens Vladimir Majakovskijs dikter, en skiva som räknas som ett av sjuttiotalets viktigaste utgivningar.
Gillade starkt killarnas spelande. Progestämningen hade absolut inte nötts bort. Alla medlemmar var mycket skickliga musiker. Om den energi de utstrålade från scenen skulle omvandlas till el, skulle denna spelning ha fixat hela fastighetens elförbrukning.
Några foton
Tomas Forssell spelar gitarr och sjunger i bandet. Han har varit med från starten.
Nynningen spelade på Ritz. De tyckte Ritz var väldigt häftigt att spela på. De kände naturligtvis till Tasavallan Presidentti, Wigwam, Piirpauke och andra proggband i Finland.
Mårten Magnefors bakom pukorna. Där har vi en som inte bara trummar, han spelar på trummorna mycket skickligt, dessutom så att trummorna aldrig 'störde' utan de fyllde upp.
Bengan Blomgren, med sina berömda solon. I Kokkola finns det en gitarr som är döpt efter honom och i Sveriga har ett tjejband döpt sin bandbuss till Bengan.
Tomas är lokomotivet, skicklig både på sång och gitarr. Rösten är som gjord för progg.
Thomas Jäderlund spelar altsaxofon och sjunger. Han kan sin sax han.
Nicke Ström med sin härligt nötta elbas. För fotografen mycket svårfångad.
Det var ett nöje att lyssna på spelningen, det skulle dock ha funnits lediga platser för mera publik.
Tomas Forssell: sång och gitarrer; Nikke Ström: bas; Bengan Blomgren: gitarr;
Thomas Jäderlund: saxofoner och sång; Mårten Magnefors: trummor.
ARRANGÖR
Ramasound
Mera bilder hittar du i WEBFOTOALBUMET!
På tykykryssning med m/s Corina
Alltid i mellanåt kan Nikonistens tykydag töögas till tvådagarsevenemang. Efter Gubbgrundsäventyret i går, blev det först gårrgoo laxsoppa i Salteriet och sen en skärgårdskryssning med m/s Corina från Berny's. Man fick en karta med 16 pukter utmärkta och på andra sidan fanns det förklaringar. På åtminstone tre språk. Kaptenen uppgav alltid numret och så kunde var och en kolla vad det var frågan om.
m/s Corina i hemmahamnen, väntar på kryssningsdeltagare. Vädret var perfekt, kunde kanske ha varit lite varmare.
Helt klart var turisterna begeistrade över Finlands längsta bro. Strömmen under bron är FInlands största mätt i vattenmängd. Ofta ser man ett pärleband av ivriga strömmingsfiskare på bron, men inte i dag.
Korsstenen (Ristikivi) är ett flyttblock. Man har ritat ett kors till minne av en familj från Vallgrund, som drunknade på platsen på 1800-talet. Ett annat kors ristades in när en far och son drunknade på 1980-talet.
Vi ångar vidare och den välbekanta Strömsöbastun dyker upp. Tyvärr kunde man inte se huvudbyggnaden pga träden.
Nästa bekanta ställe är ju Gubbgrund, där finns ju Saaristoravintola Ukkokari. I båten skymtar krögaren Juuso Ahola, han tycks meta fisk till morgondagens fisksoppa?
Näcken spelar på flöjt. Man fick se många olika villatyper under kryssningen. Allt från moderna lyxvillor till klassiska skäristugor.
Under kryssningen mötte vi ett annat kryssningsskepp, nämligen Aurora Botnia.
Efter 2 1/2 timmar skymtar den välbekanta bron igen. Intressant kryssning. Trots att Nikonisten har bott i Vasa sedan tidigt 80-tal, var detta första Corinakryssningen. Tiden på 2 1/2 timmar kan kännas lång i synnerhet för barnen, kunde kanske avkortas lite?
Men en trevlig upplevelse var det nog
På torgloppisen - igen
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten till torget, ofta på söndagar. Då får vem som hels komma till torget och antingen fynda eller sälja fynd. Det kostar inget att ha en torgplats och dessutom är parkering gratis. Oftast köper jag inget men varje gång träffar man bekanta.
Nu börjar det kännas att kommersen har kommit i gång
Denna söndag var det inte fööör varmt, under 25 grader
Det bjuds ut fynd av olika sorter och pris
Jordgubbsförsäljningen hade också kommit i gång
En del tycker att sommaren börjar med lösglass, andra föredrar ärter
Det gäller ändå att skydda seg för solens strålar
Fanns också billiga enrummare till salu
I mysiga caféet kunde man släcka törsten efter eller under torgvandringen
Anssi Marttinen han kolla Vasabladet mellan skiv- och deckarförsäljningen
Vasas egen gitarrvirtuos Björn 'Nalle' Schauman träffade många bekanta under sin runda.
Verkligen fint att evenemanget ordnas, borde någ själv tömma några skåp ...
Vaasa Run och Kvarkenfest i regniga Vasa
Alltid i mellanåt ordnas häftiga evenemang i Vasa. Nu hade Vaasa Run och Kvarkenfest samordnat ett storslaget jippo på Elisa stadion. Enligt arrangörerna såldes över 4000 biljetter till det facila priset 5 eur. Men säkert inverkade regnet på en del besökare, som kanske valde att stanna hemma.
Innan portarna öppnades fanns det program för barnen, bland annat Kids Run, hinderbana för käpphästryttare, brandbil och polis MC.
Brandbil är alltid ett säkert kort på barnevenemang
Folhälsans klätterställning måste man absolut testa
Starten för 10 km loppet
En ivrig 'mattinykänen' hade nog den mest speciella munderingen
KAJ är ju helt oslagbar i popularitet i Österbotten
Kön till autograferna ringlade sej äna till mixerbordet. Först i kö stod (redan under sista låten) stod Julia Kuoppala (10 år)
Elonkerjuu på scenen, fartfyllt
BESS var en ny bekantskap för Nikonisten, hon körde en rivande show
Rosemarie Eklund och Tina Junell sprang på dagen 5 km loppet, for hem och duschade och kom tillbaka till Kvarkenfest
Lisa Miskovsky hade blivit krasslig på väg till Vasa från Umeå, men hon fixade spelningen med beröm
Malin Jonson och Fredrig Furu (som var hjärnan bakom Kvarkenfest) sjunger duett
Här var det fart, svenska Tove Styrke körde ett långt och fartfyllt set
Närpes representerades av ingen annan än Johan Becker
Jennie Storbacka
Antti Railio och Johan Becker
Festen avslutades med One Desire och Wasa Sinfonietta och en massa pyroteknik. Ett verkligt lyckat evenemang, blir nog säkert av i nästa år på nytt.
Några foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Solen draghjälp åt torgloppisen
Alltid i mellanåt hittar Nikonisten till torgloppisen. Helst då det är soligt väder. Blir inte handlat så mycket, men man träffar nog bekanta. Vi har haft en ganska kall junibörjan, så det har nog dragit ner intresset på loopisen. Nu var det soligt, men en ganska blåsig söndagsmorgon.
Nu vet inte Nikonisten så mycket om businessplanering, men denna dag, då det var gratis parkering i hela staden, så borde väl ha lockat lite mera folk.
Nikonisten noterade, att det fanns några turister i farten. Ett par damer drog i flera butiksdörrar, men måste bara konstatera, att allt var stängt. Inte ens inne i köpcentrena var butikerna öppna. Förstår nog att det handlar om kostnader, men åtminståne sommartid borde väl det finnas några ställen dit turisterna kan spendera sin reskassa. Vill nog minnas, att Umeå nog är mycket mera aktiv på denna front.
Inte heller så lätt att hitta matställe i Vasa på söndagar.
Men tillbaka till torget där man nog kunde ana lite kommers.
Vasa torg är ganska stort, så det skulle behövas mycket mera säljare för att få till stånd trängsel. Detta helt ok om man tänker på pandemin
Kippor och prydnadssaker
Ett par omgångar av finskatalande Kalle Anka hade hittat till torget
Bra utbud vid denna stand
Anssi Marttinen säljer troget skivor, både vinyl och CD. Dessutom finns det deckare till billigt pris.
Leksaker brukar vara omtyckta på loppisarna, men i dag var den inte så många barn i farten
Tyvärr ingen rusning på gågatan.
Äkta karnevalväder i Brändö
Alltid i mellanåt nalkas sommar å sol och Brändö karneval. I år var det bästa möjliga väder och det märkte man. Dessutom har det varit ganska 'gliist' mellan evenemangen de senaste två åren. Men nu blir det karneval i två dagar.
Nu finns den igen, den berömda Brändö t-skjortan! Någon berättade att har sänt den till vänner och bekanta kring världen. Du hinner ännu inhandla din egen i morgon torsdag.
Eftersom Nikonisten har irrat omkring på karnevalen i flera år, börjar man känna igen ansikten. Samtidigt inser man hur viktig karnevalen är som ett evenemang där man träffar bekanta.
Brandbilen är alltid lika populär. Brandmännen hann inte ens dra på hela utrustningen innan intresserade stod i kö för att få sätta sej bakom ratten. I mellanåt blev det verkligen intressant - när de kopplade på blåljusen!!!
Arto Koski ordförande för stadsdelsföreningen gör sej färdig att hissa Brändös egen flagga och sen att öppna karnevalen. Karamaatä!
Naturligtvis är det viktigt att dricka när det är varmt, men inte behöver det betyda att man skall glömma att äta! Nikonisten ficka sina 'well done' korvar som skattefri ersättning för kvällens fotodokumentation. Lite senap lämnade i pappret, om skattmasen vill ha sin andel?
Heimo Hokkanen, Brändös borgmästare (som lite Kekkonenaktigt har jobbat övertid några år) hälsade alla välkomna och berättade lite om Brändös historia och bakgrund. Nikonisten tycker Hokkanen har skött sej bra och kan väl vara borgmästare lika länge som Nikonisten agerar fotograf.
På torget samlades Brändöbor i passligt små grupper för att kolla läget.
Barnens trickbana är också alltid populär, likasom ponnyridningen, som tyvärr inte fanns med på programmet i år.
Efter borgmästaren sjöng Palosaaren Pisarat Brändös egna nationalsång
Havsvinden är en vanlig mötesplats, ger lite havskänsla
Palosaaren Pisarat framförde en intressant föreställning: Vem av djuren är vackrast i skogen?
Vad blir kvar när korven är uppäten och saften uppdrucken - jo Vaasan Harmonikkakerho äntrade scenen. Nikonisten insåg, att nu är det dags att traska hem för att frammkalla fotona.
På torsdagsprogrammet finns bland annat en gratis guidad vandring från torget till Venny Kontturis minnesmärke, besök i Palosaaren Työväen museo där det bjuds på guidning samt kaffe med dopp. Start från torget kl 13:30. Sen blir det lite Zumba och församlingens aktiviteter på Brändö kyrkas gård. Mellan 16 och 19 tuffar Lilliputti gratis sightseeing kring Brändö. Kvällen avslutas med musik av Black Islanders (kl 18).
Du kan hitta någon bekant i WEBFOTOALBUMET!
Musikalisk resa med Bianca Morales
Alltid i mellanåt får man uppleva något helt nytt. Upplevde för första gången Bianca Morales live och detta i min födelsestad Gamlakarleby.
'Nära inpå' konsertserien bjuder hela maj månad på fina jazziga konserter. Söderbacka-Matikainen Duo hyrde in sig i köpcentret Chydenia och ordnar där ELive Jazz Lounge konserter torsdagar till lördagar. Loungen öppnar kl 15 och konserterna börjar kl 18. Det var ju kreativt i dessa tider. Finns toma lokaler i Chydenia så det blev säkert en bra affär för alla parter.
Serveringen med salt, sött och drinkar (alkoholfria) sköts av Kruununvoudintalo by Gastro Kettu, somhar sin verksamhet i Kronofogdehuset i Hakalax.
Roligt med lite humor i biljettprissättningen
Bianca Morales har ju uppträtt sedan liten flicka och det är swing som gäller. Hon tog med publiken på en musikalisk resa allt från att gå genom stade (Stockholm) till Paris och naturligtvis Rom. Menyn var bra upplagd. I mellanåt var det mera balladmssigt men så fick man åka fartfyllt med en knallgul Vespa bland de italienska kullarna.
Mångsidihet. Bianca sjöng på flera språk, visslade, scattade och till och med överraskade med Kazoo-spelande. Det fanns inte många lediga stolar i Loungen. Men det skulle ju vara intimt.
Duon har satsat också på hög mysfaktor, med lampor och ljus. Ville man inte sitta i en vanlig stol, kunde man njuta av konserten slöandes i en säckstol. En högklassig konsert på alla vis. Eevalotta tog tillfället i akt och gjorde en intervju med Bianca innan andra delen av konserten. Mera info på https://www.elivejazz.fi/
Några plock ur setlistan: I love Paris, Love for Sale, Vespa-ajelu, Oh, Lady be Good och avslutades med fina Moon River. Många fina Cole Porter -låtar rymdes med.
Konserten understöds av Svenska Kulturfonden. Arrangör: Söderbacka-Matikainen Duo
Bianca Morales – sång
Martin Söderbacka – gitarr
Eevalotta Matikainen – kontrabas
Några foton finns också i WEBFOTOALBUMET!
Nu e Wappen på vippen!
Alltid i mellanåt firas Valborg, men lite tunnare de två senaste åren. Man noterade, att nu ställde en massa folk upp för att fira, tror inte jag sett så många firare tidigare år.
Valborgsmässoaftonen kopplas till många olika traditioiner (eller tvärtom), förutom mjöd och sockriga munkar, brukar det bjudas på skumppa och gott att äta. Men mest av allt - att vara tillsammans! Till Nikonistens traditioner hör dessutom att kolla mösspåtagningen och Pedavoces -körens trappsång. Där träffar man många bekanta - ja till och med kära släktingar.
Både till mösspåtagningen och för övrigt Vappen hör det till med tal. Här hölls de på båda språken av representanter från högskolestuderandeorganisationen OVVS. Tänk bara att var femte du möter på Vasagatorna är studerande. Det är något vi kan vara stolta över.
Lina Johansson och Sami Makkonen skötte om att Topelius kunde påbörja Vappenfirandet.
Samtidigt följde alla exemplet och inom någon sekund kunde man se ett hav av vita mössor. Även några lite gulnade fanns med i havet.
Sverre Slotte (dagens Stålmannen) påpekade Nikonisten att pensionärer borde vara hemma vid denna tidpunkt
Bara glada miner och färggranna halare med många samlade märken
Joakim Strand, fullmäktigeordförande och riksdagsledamot (och annars också otrolig mångsysslare) höll festtalet. Det uppskattades av många i publiken. Jocke vet hur viktigt det är att studerande inte flyttar hem efter studierna, utan gör sina karriärer i Vasanejden.
Liksom nästan bara bekanta och glada miner man möter. Vädergudarna var nog lite på firarnas sida i år, ingen slask eller snö. På bilden Jouko Pesu och Anja Borgmästars.
Publiken samlades för att lyssna till Pedavoces, när de sjunger in våren på ett mycket traditionellt sätt.
Studentkören Pedavoces: 'Vintern rasat'. Dirigent Dan Lönnqvist. Missa inte Pedas vårkonsert i Academill den 7 maj kl 17.
Hittade också släktingar i kyrkparken - Glada Vappen till er alla!
Några bonusfoton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Härlig konsert på stadshuset - Mankkiset, hemma från Vasa
Alltid i mellanåt bjuds det på möjlighet att njuta av fin musik. Wasa Sinfonietta gav en fin konsert på lördagen i Vasa Stadshus. På ett sätt var det ganksa historiskt. Konserten "Mankkiset - hemma från Vasa" dominerades av Mankkinens musikaliska familj. Ville Mankkinen dirigerade den vältränade Wasa Sinfonietta och barnen agerade solister - alltså Solister med stort S!
Det bjöds på Max Bruch, Ludwig van Beethoven samt Edward Elgar. Tyvärr var det ganska glest i publiken. Hade nog väntat mig en nästan fullsatt sal. Lite samma fenomen på Vasa satdsorkesters konsert för en tid sedan. Undrar vad det kan bero på.
Wasa Sinfonietta - dirigent Ville Mankkinen
Matti Mankkinen (15!) - solist i Max Bruch's violinkonsert nr 1 i g-moll opus 26
Ville och Matti Mankkinen
Aino Mankkinen - solist: Ludwig van Beethoven, pianokonsert nr 1 i c-dur opus 15, vilken talang
Alli Mankkinen - solist Edward Elgar cellokonsert e-moll opus 85
Det var nog en väldigt stolt farsa, som dirigerade konserten. Alla barnen kommer vi nog att få höra mycket av ännu. Själv hade jag hört endast Aino spela. Matti och Alli var nog helt suverena. Stor grattis till hela familjen och Wasa Sinfonietta, som varje år hittar på helt nya idéer till sina konserter.
Våren
Alltid i mellanåt är det bra att dra till skogs! Vi har i närheten flera möjligheter. Nikonisteb gjorde en upphåll i Etseri, utan att stanna vid kyläkauppa!
Vi har vår i luften - var har ni er? (urgammalt oolspråk från Kokkola, NaDa)
Viktigast av allt - kom i håg korven (så bihööver ni int hyppä i älvan)
Lumi -Pandan älskar att leka i snön
Järven gillar också vårsolen och snön. På fotot poserade en inhoppare, för Nikonistens favoritjärv, Tuija, är för tillfället utkontrakterad till ett annat lag
Snöleoparderna är ju så gullo. Sommartoder är det inte värt att försöka fota dem, de ligger bara i skuggan. Bossian romppå, skulle Kokkolabon ha sagt
Lokattorna är inte som bäst i skymningen, utan på passligt avstånd
Björnmamman Mimmi önskar alla välkomna till Etseri zoo