Visa inlägg taggade med 'manskör'
Orphei Drängar sjöng in solen
Alltid i mellanåt skymmer molnen också himlen ovan Solstaden. Men Orphei Drängar sjöng bort molnen. Kön till konserten, som var slutsåld, ringlade sig långa vägar.
Carl Michael Bellmans Hör, I Orphei Drängar öppnade konserten i den fullsatta Trefaldighetskyrkan.
0
Inte riktigt sant, för Wasa Sångargille, värdkören, hälsade allra först OD och publiken välkomnade på Kalevalavis.
Inte ofta man ser så lång kö till konsert, eventuellt då till WSG julkonsert.
Orphei Drängar leddes av Cecilia Rydinger Alin
Mark Levengood, gäst, agerade konferencier
Under extranumren steg Mark in i leden och sjöng med.
En konsert att minnas länge. En manskör som skall lyssnas.
Wasa Sångargille jubilerade präktigt
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten på olika födelsedagar. Men inte allt för tykelt på tre samtidigt. Så blev fallet på morsafton i år. Wasa Sångargille jubilerade sina 85 år, seniorkören sina 30 år och Cantare 25 år.
Festligt värre! Men så var nog också jubileumskonserten en upplevelse och njutning. Det var slipat och övat och verkligen proffsigt.
Festligheterna började med hedersuppvaktning vid gravar:
Wasa Sångargille 85 år!
Dirigent Stefan Wikman
Seniorkören jubilerade 30 år!
"Därför går jag jämt omkring och tänker på att vackra flickor ska man inte tänka på" ...
Jubileumskören
Jubileumskonferencier Håkan Omars.
Som extra nummer drog stora kören till med ett par härliga vårklassiker, vintern rasat och o hur härligt majsol ler, vilket garanterat smälte de sista isarna och snön långt uppe i norr.
Efter konserten följde jubileumssupé på Strampen, där också en hel del medaljer delades ut.
Från denna link kommer du till webalbumet
Våren inleddes med manskörssång.
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på när det egentligen blir vår. Meteorologerna har sin vetenskapliga definition, almanackan bjuder på sitt försök, flyttfåglarna kommer, lösglasskioskerna öppnar luckorna, och där uppe slår lärkan sin fru (småfåglarne), mormor har sin definition och så vidare.
Men för Nikonisten känns det nog som vår då man bänkar sig på den första manskörskonserten och hör de första vårsångerna.
Pohjan Miehet gav sin vårkonsert i Vasa Stadshus lördagen 25 april. Temat på konsrten var förutom Madetoja, Kuula och Pacius naturligtvis Sibelius. Vi firar ju 150 årsjubileum i år. Inte alls lätt för manskör. Absolut en fin konsert.
Pohjan Miehet, dir Katariina Korkman
Pohjan Miehet bjöd på vårliga njutningar
Katariina Korkman sjunger Svarta rosor (Sibelius)
Katariina Korkman dirigerar Pohjan Miehet
Hän kulkevi yli kukkien (Madetoja)
Den andra delen av konserten var fylld med Sibelius verk, avlsutningen naturligtvis Finlandia hymnen. En fin konsert, som en definitiv öppning av våren.
"se hur det spritter i byxor och grenar.."
100 shades of GM.
Alltid i mellanåt styrs min kosa till hemtrakterna, denna gång för att fota väädens bra'ast manskörs 100 års jubiléumskonsert. Det var väl ungefär för 100 år sedan jag sjöng med som ung första tenor.
Men först skulle det festas lite på mamma Dorisas kladdkakå o sjutton aader sorttas gotta.
Väl framkommen till Snellmans fina och akustiskt mäktiga sal, började trevliga minnen komma fram från körsångtiden. Inte minst för att jag kände mej som mitt i en family meeting eller släktmöte.
GM har också rest på turnéer. Då de kom till Amerika, lade Frihetsgudinnan facklå millan beina så hon sko kona applådeer, skrevs det i en förnäm tidning efteråt.
Det finns mera juttuna o stories om GM än det finns insjöar med muikkåna i Finland. I nästan 80 år har de gett ut världens mestäkta kulturella tidskrift, Nattens Dagblad.
Men nu ska vi sjunga:
Under Kalle Sundmans ledning sjöngs körens lystringssång Bottniska hav. Samtidigt försvann allt gatådamme i en radie på 5 kvarteer runt vatåtorne.
GM:s ordförande blev också intervjuvad av tidningen Österbottningen inför ett tidigare jubileum. Reportern frågade hur många som sjunger i kören? Ungefär hälften, var svaret. Humorn är åtminstone en fjärdedel av det som håller kören vid liv.
Detta kan vara just den delen av kören som sjunger.
Teori lär man sej också i GM. På frågan vad betyder diminuendo, svarades att he er som engelskans striptease - långsamt avtagande.
16delsnoterna ska kåma som fåårskååne på pärttaake!
En gång funderades det om man kan ta bilen hem efter att ha övat snapsvisor?
Att andas rätt är viktigt, på en övning hördes: "Ni drar in lufte som en gambälan föuspump"!
Tillbaka till konserten:
Aira Kentala efterträdde jämlikt John Storbacka som körens dirigent.
Karl 'Kalle' G Sundman leder den anrika kören i dagsläget.
När jag blev intagen fanns det en enkel regel. De som kan sjunga högt blir förste tenorer, de som kan sjunga lågt blir andra basar. De som överhuvudtaget kan sjunga blir andre tenorer o resten då förste basar.
Själv hade jag svårt med inträdesprovet, kunde inte gissa rätt på vad Dana hade ritat. He er ju ein hååråan peparkakå, rättade han efteråt!
Hans Ahlskog, The Andra Bas, sjunger det mäktiga solot i Tolv rövare. Skulle få även Alfred Hitchcock att rysa!
Leo Pelo, världsmästare i NaDa försäljning, sålde slut på jubileumsupplagan, nummersjuttionioochenhalva, på nolltid.
Här tråkar han förhandsbeställningar på jubileumstidningen för 200 års jubiléet.
Ur Björn o Benny -produktionen framfördes "I mitt hjärtas land", solist Simon Granlund. Mikael Svarvar på piano och Eevalotta Matikainen på kontrabas.
Allting har en ända men lyckligtvis har korven två. Avslutningsvis hälsade ordförande Lars Junell alla hjärtligen välkomna till körens traditionella Vappen konsert. Nu är vappen på vippen!
En hel del bildrä ha vaali åppladda till (klicka) jubeliumsalbumet.