Visa inlägg taggade med 'morgonsol'
Prakkå fööre men grannt.
Alltid i mellanåt e vädre grannare än praktisk.
Januari brukar betyda - minusgrader, sprakande och gnistrande iskristaller och löfte om ljus och senvinter. Men inte för ofta nuförtiden. Det har varit så varmt så de har knappast kunna öppna Öjbergsdorffska alpincentret ännu.
Gipsmakarna får jobba dygnet runt, halkan e helt kålkkå. Icebuggarna har aldrig tidigare nötts så mycket som i år. Men di e noo bra! Men trots dem är det skäl att lite kolla var man tar sin söndagspromenad.
Den här tiden på året brukar höras o synas mängder med snöskotrar här i Brånx. Men det finns ju inte nå kylsnö. Nu är det mest fyrhjulingar och skogsmotorpeedan som syns på isen. Ja å pilkare förståss. Det har också blivit populärt att skrinna på isen, man ser folk med vanliga håkkare och sen de som har långfärdsutrustning. Vissa har satsat på livräddningsutrustning medan andra litar på livförsäkringen. Ja och den som först kommenterar juttun får ju en rittiegen Nikonistenkalender.
Men lite prakkå fööre är det ju nog. Helt livsfarlit ti peed.
Ganska tröu fööre ti stsiider. Varken bakhala eller framhala.
Grannt e he noo. Kanske man sko skaff skrikkåna? Förra gånge ja skrina var då Jonna o Jonas va små. J hadd skaffa en mailå, så ja sko ha nå ti stööd på. Minssa noo ho man sko skrina, men int ho man sko sväng eller stann. Tallbackskvarteere skrattar ännu ...
Men helgdagsmårne sko int ha kona byri grannare - helt fantastiskt.
Avlsutningsvis tar vi en plock ur "Sanna och osanna lögner från Kokkolahållet"
”miin föötre ha domna”
”ååv dååme ti dööm ha ti döödd”
Morrgonsolen redan strålar högt på blåa ...
Alltid i mellanåt är Nikonisten uppe med tuppen. Under den mörka tiden, behöver man inte stiga upp så tidigt för att se morgonsolen.
Men på ett sätt är morgonsolen på sommaren 'skönare' då åter vintermorgonsolen är mera 'dramatiskt vacker'. Gårrfint skrivet av en Kokkolabo?
Eftersom det är ganska gliist mellan fjällen här i Österbotten får man komponera med något annat i ställe i fotografierna. Eller bara bjuda på det som det är - utan vädervärdiga konstigheter.
Kanske det skulle passa med några rader av Nikonistens favoritskald, Bo Setterlind.
SOLFLÖJT
En liten flöjt
har vaknat,
den börjar dagen
med en dans.
Jag gläds åt rytmen
som ett barn
och nynnar,
som om ondska inte fanns.
Vad det är skönt
att leva,
när ej endast törnen
men också toner
smyckar livet.
Morgensonne i sinne
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten hur en dag kan börja så bra. Gillar alls inte väckningen och skulle nog behöva all skönhetssömn som bara finns att utnyttja.
Men hör liksom till rutinen att kolla hur vädergudarna hade planerat dagen redan där vid 6 tiden. (alltså vardag!)
Alltid i mellanåt, blir man så förtjust att utan att dessvärre kolla klädseln ta med Nikonen o rusa ut på piskbalkongen för att spara just ett litet kort ögonblick. Spara det både på näthinnan och på minneskortet.
Känslan efter avtryckningen är spännande. Lyckades jag fånga ögonblicket? Lika spännande som funderingen om man hade kommit i håg att ta nyckeln med eller om det blir en tur att låna en universalnyckel.
En bra dag börjar så här.
Morgen, morgen nur nicht heute ...
Alltid i mellanåt måste jag bara avbryta morgonfixningen av frisyren, grabba tag i den enögde japanske vännen och ta mig ut på piskbalkongen. Nu är precis exakt rätta tiden att fota de gyllene morgonsolstrålarna. Det hinner man göra innan morgonkaffet. Men man måste ju bara vakna tidigare och tidigare varje morgon, men det är nog inget att marra över.
För de är ju så sköna, dessa gryningsförgyllda äkta vitaminstrålar.
Tänkte först döpa bilden till "House of the Rising Sun", men det gjorde jag ju inte.