Visa inlägg taggade med 'oulu'
Aalejs jultorg i Vasa
Alltid i mellanåt nalkas juletider. Det ser man enkelt på kontoutraget. Vasa jultorg hade i år en helt annan skepnad än tidigare julöppningar. Klart he me dehär pandmin hängande efter oss alla.
Men arrangörerna jobbade kreativt och fick framkallat en annorlunda julöppning. Många säljare var på plats och en stor karusell.
Inget ordentligt torg utan meterlakrits - magen gillar, men inte klimatet
Jasså, Ålandssmaker till salu, men hittade inga pannkakor, så vandringen fortsatte sökande efter grillkorv
I år satsade Visitivasa på en stor karusell mitt på torget. 5 för de stora å 10 för de små... Menar nu inte biljetten, utan antal varv i karusellen.
Både traditionella och mera moderna tomtar fanns till salu.
En dylik köpte Jonna i fjol. Den var fin. Men barrade av sej redan under midsommarhelgen
En sak som vi saknade var de röda YA kåppina. De gav en härlig stämning åt hela jultorget.
Den annars superpladdraren Alex satte sej tveksamt i karusellen med mamma Jonna. Han har nog aldrig varit så tyst så många minuter i sträck. Fundeerar om han andades över huvudtaget. Nå en viftning till moffa gick att fixa, fast det var ganska trögt.
En perfekt dag att sälja varma skinnhandskar och kommersen tycktes nog vara livlig. Tror det såldes mera handskar än plånböcker.
Allehanda pynt fanns till salu och en hel del Stundarsmunkar.
Efter jultorget blev det en runda i köpcentret Revell. Här skulle det spelas serenader med splitternya Fendern. Medan vi diskuterade julen med Jonna, hann Alex naturligtvis hitta nödstoppsknappen för rulltrapporna. Gissa om han tryckte på den!!! Rulltrapporna går inte att starta om igen utan att vakten kommer med en nyckel. Under tiden moffa kollade var närmaste vakt kunde vara, hade Alex hunnit in i Finlayson butiken och funderade på hur man startar en skumsläckare (som fanns på golvet i affären). Vi hade gudomlig tur. Han hittade inte utlösaren på skumsläckaren innan vi hann dit! Också tur att det inte stod en massa mommona i rulltrapporna, som stannades.
Nu började alla vara både trötta och hungriga. Så vi körde till moffas på Brändö och avnjöt härliga ribs från Solf Gästgivargård.
Sen var det nog dags för samtliga i gänget att lugna ner sej å ta en tupplur.
Moffa ska sitta barnvakt ett par timmar på söndagskvällen. Undrar om det finns tillräckligt med böcker och morötter och blodtryck.
Pictures 2020 - ungdomsorkestern i Vasa stadshus
Alltid i mellanåt far Nikonisten på spännande och annorlunda konserter. Pictures 2020 var namnet på konserten och det var en samlad ungdomsorkester som bjöd på fina toner. De blivande musikerna var handplockade från Kuula-opisto, Wava-opisto, Musikinstitutet Legato, Kauniaisten musiikkiopisto, Keski-Pohjanmaan konservatorio, Musik- och kulturskolan Sandels.
Speciellt med denna konsert var att den var en blandning av inspirationer från bildkonst till musik och från musik till bildkonst. Den röda tråden var nog Modest Musorgskijs berömda verk "Tavlor på en utställning" (Viktor Hartmann). Han inspirerades av tavlorna och verket föddes. En del av tavlorna finns inte längre så några unga konstnärsbörjan tog sig an uppgiften att måla med inspiratioin från musiken. Så det var ju nog ganska spännande. Verket tar lyssnaren genom utställningen målning för målning.
En mycket fin konsert bjöds det på. Det är Anton Ylikallio som stått för produktionen. Dessutom berättade konstnärerna i pausen om sina verk.
Några foton från konserten och utställningen:
Konstnärerna berättade själva om sina målningar, på fotot Sirpa Seppelin.
Publiken fick göra en rundvandring under pausen och bekanta sig med målningarna
Det var en både vältränad och stor ungdomsorkester i Vasa stadshus
Nya bekantskaper föds på konserterna
Hannu Norjanen ledde ungdomsorkestern. Nikonisten gillade gårrmyki konserten.
Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET!
Julstämning med Vasa stadsorkester i Rewell Center
Alltid i mellanåt hittar Nikonisten sej på konsert i Rewell Center. Men alltför sällan med Vasa stadsorkester på scen - och lite utanför.
Vasa stadsorkester gav två julkonserter i Rewell Center tisdagen 12.12 2017. Publikstolarna var välfyllda och många lysnade från 'läktaren'.
Dessutom var det fritt inträde.
Nikonisten tyckte sej fånga upp budskapet ganska väl - julens glädje! Kändes både i publik och hos orkestermedlemmarna - inte minst hos chefdirigent James Lowe!
Mera sådant, tack!
Maano Männi, alternerande l konsertmästare
James Lowe, chefdirigent
Några extrafoton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Jultorget i Brånx.
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten med sina enögda vänner till evenemang nära dig.
Denna gång närmare än man kan tro, till det fin torget på Brändö.
Danny Kaye invigde ju fontänen Havsvinden 10.6.1975, men Nikonisten är inte så säker på att läsarna känner till Danny Kaye?
Brändös borgmästare, Heimo Hokkanen önskade alla välkomna och utlyste julfriden över Brändö tillsammans med ängeln Kirsi Ikäheimonen från Vasa Settlementförening.
Jultorgsevenemanget var helt superlyckat i år, det var mycket folk och många sjöng med i allsången med Tiina Tanner och Valtteri Tuomisto.
Tomtarna från PUS (Palosaaren Urheiluseura) och Tomtarnas julnatt.
... lyssna, speja, trippa fram på tårna, fram på tårna.
Evenemang som inte har grillkorv och ponnyridning borde nästan förbjudas
De tre stora metropolerna Brändö, London och Paris. Men bara Brändö är självständigt.
Lopptorg och bakverk.
Toom Blom sålde julfisk så fjällen flög ... Fiskförsäljningen uppskattades av Brändöborna.
Henrietta njuter av ponnyridningen.
De som ville och vågade blev fotade tillsammans men jultomten, önskelistorna fick man leverera muntligt.
Mera foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Stundars traditionella julmarknad
Alltid i mellanåt känner Nikonisten att han inte räcker till - det händer så tusans mycket. Inta bara fotandet - det tar lika länge att framkalla. I bland måsta man bara hoppa över något evenemang då tiden tar slut.
Men tiden brukar nog räcka till för Stundarsmarknaderna. De är alla lika fina. Detta år hann inte Nikonisten baka nå pepparkakor där, men kanske nästa år.
Allsårss pynttase. Tur att Nikonisten har färdigt pyntat.
Nikonisten har gjort en vetenskaplig upptäckt efter många års forskning. Man kan inte vara så mätt att inte tvenne well-done-marknadskorvar skulle slinka ner :) Det hör till att den första tuggan bränner gommen.
Lucia lyste upp med sin närvaro...
Marknadsfiiling på topennivå.
Åländska äpplen brukar Nikonisten importera efter alla Ålandsbesök + dussinet Grannaskaggar.
Kaffe och syltgris får ännu plats någonstans där bredvid blindtarmen...
Julpynt i kubik.
Här säljer juljäntorna, under Karina Skoglunds ledning, juldelikatesser. Kommersvinsten går till lägerskola. Orten var redan bästämd, men efter en kort diskussion höjdes pris på alla produkter så att lägerskolan kan hållas i Berlin :)
Lillajullycka kan vara en slickepinne som matchar superbra.
Mera foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Julöppningen i Vasa 2016
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten om julen och julöppningarna är så juliga. Av tvenne orsaker. Är det för kommersiellt och är vädret bra.
Missar på alla punkter, som ofta. Julöppningen får vara kommersiell, tycker Nikonisten. Vi har själv skapat det så. Vädret var fasansfullt-inte-alls-det- där-Ankeborg-jul-vädret. Det rår vi inte på. Däremot: julens budskap och dess ursprung bör vara fast och oryggligt - tycker Nikonisten. Söjsleis.
Under årets julöppning i Vasa noterade Nikonisten flere händelser som kommer på prispallen i Nikonistens jul.
Trots slasket och regnet kan man vara glad, Lasse Varhama & Co kvitterar - check.
Att Vasa har en egen granbock är trevligt. Att VisitVaasa fixade finansieringen för traditionsbockarna e super. Hmm vad heter bocken?
Stjärngossetraditionen är ju väldigt stark i Uleåborg, men lika städå nog i Metvikens skola.
Inget kan väl någonsin ta bort vår vackra Luciatradition. Drömmar med vingesus behöver vi alla - världen runt - alltid.
Syskonen Kallionpää stod och sjöng med Antti Railio under alla hans uppträdanden. Till slut tog han dem upp på scenen och så sjöng de alla tillsammans. Vilken upplevelse för barnen, att på detta sätt få uppträda tillsammans med sin idol! Vilket fin gärning! Vilken häftig och hjärtevarm artist! Detta kallar en tårögd Nikonist för julstämning. The Real One!
Jasper (6 år) och Iida (12 år) på scenen med Antti. Jasmin (4 år) kan också alla sånger, men ville inte denna gång upp på scen. Oj de där blickarna. Om människorna skulle kunna glädjas som Iida och Jasper skulle världen kunna se annorlunda ut i dag.
Fredens klockor klingar. Församlingarna i Vasa har en tid redan ringt i klockorna för fred i världen. Världen har tagit efter klockringningen - hoppas också fredsbudskapet sprids. Ännu mera hoppas jag att freden sprids. Ring ring ring!
Julöppningen avslutades med ett fint fyrverkeri. Det hör liksom lite till. Barnen var förtjusta!
Men i Nikonistens hjärta var nog julkänslan förankrad i en annan hamn. Men gläds ändå över barnens glädjerop då det small och brakade ordentligt. Ha det skönt alla Nikonisten bläddrare. I morgon blir det kanske lite Stundarsmarknad.
Mera foton finns ju i WEBFOTOALBUMET!
Uulårondå.
Alltid i mellanåt återkommer Nikonisten till den stad där han 'jobbade' 1978. Då blir det alltid lika passligt att ta en vandringsrunda i den fina miljön. Startar man från Toripolliisi och väljer att vandra genom Ainolaparken och över Patosilta kan man ju gensticka övre Korkiasaari eller traska till Hietasaari o komma längs broarna tillbaka. Nikonisten sträckte på sig en såndär 6,6 km länk.
Denna gång blev det en också koll inne på gamla stadskasernsområdet i stället för caféslottet vid bron.
Mötte en plaskvåt konstverk. Ganska passande nog.
Mera konstverk längs vandringen. Lite modernare. Kanske kommande reklam för ny Hota-pulver?
Trevligt med de vita broarna på Hupisaari /Ainola. Tror bestämd de var lika många i vintras, men de var kanske kamouflagefärgade då.
Kortare än Kwai men trevligare än suckarnas.
Halloy - parkstrand med rinnande vatten.
Den här bron var så lpng att man hade byggt viloplats på mitten.
Ormbunkarna stortrivdes redan nu, undrar hur stora de är i höst.
Här var det fisktrappor för lekande firrar. En bit högre upp blev trapporna smalare. Där satt måsarna som på buffétlunch.
Somrigt värre vid älvsimstranden.
Jaahass. Här på bilden då 'Hässäkkä' eller SS1 alltså Sotilassairaala 1.
Här jobbade Nikonisten i skift. 'Hemmet' var dock på Hiukkavaara. Här bäddade Nikonisten sängar, mätte feber och puls samt blandade risinolja i brunsåsen åt otrevliga patienter. Nu hade hela stadskasernområdet förvandlats till konst å kulturcenter, tror jag.
Kraftwerk.
Bron till bibban. Lyckligtvis är Uleåborg en vacker stad. Annars skulle det ha varit en tråkig aftontraskning.
Här är Toripolliisi, som mitt i gatan står. Håller ordning o reda på torget. Efter några steg mot torget kan man inhandla och avnjuta stadens bästa burgare. Rekommenderar 'Slaktarens' med alla tilltugg.
Ååkkånä - snabbkurs i Uleåborgska.
Alltid i mellanåt nostalgerar Nikonisten tillbaka till Hiukkavaaratiden, efter kriget. Då var det peedas mellan Hiukkavaara o stasskasernens hässäkkä (SS1), sotilassairaala. Då frågade man i mellanåt: "hakkiikkonää asssseenpuhistusvälineet kellarista. Nå Nikonisten gjorde en promenad i närmiljön för att uppfriska minnet.
Ookkonää:
Ostikkonää:
Juokkonää:
Lukkiikkonää:
Pelekääkkönää:
Syökkönää:
Som du ser så e inte dialekten alls svår, de tycks vaal värre om man reser från Kokkola söderut, med undantag förståss av själva fd huvudstaden, fd residensstaden där man talar bäter å meir korrekt svenska än i hela Svedala. I mellanåt ser man särstavning 'ookko nää'
å i mellanåt har man sparat på mellanslagen.
"Ookkonää Oulusta, värkkääkkönää käläkättimiä ja myykkönää haitekkiä?"
Sköt om dialakten din så länge den finns å inte bryssel- eller elykeskusförbjuds.
Jultorg i Gamlakarleby.
Alltid i mellanåt reser Nikonisten som en helt vanlig man till sina rötter i Gamlakarleby. Kan ju inte resa utan de enögda japanska vännerna, som är minst lika stolta över sitt ursprung.
För Nikonisten betyder ordet jultorg inte dammsugarpåsar, Keitelemuikkåna eller karuseller. I fjol fångade Niokonisten lite fiilis på jultorget i Åbo. I år fångade jag mycket i en mycket mindre stad, Kokkola. Eller Gamlakarleby som den hette tidigare.
Mannerheimplatsen stängs av under jultorgtiden. Vilken tur att torget inte ordnades på det större salutorget, skulle ha runnit i sundet med smältvattnet.
Observera skylten och LÄS Gamlakarleby.
Smart att alla har likadana säljkojor, bjuder på en fin känsla.
Det är väl just det begränsade området som gör det intimt.
Jakten på den försvunna mandeln - julgröt framför öppen eld på skinn.
På tal om skinn i skinnstaden ...
Hemligheter och hemligheter
Värme och ljus.
Allsång på gång. Publiken fick både önska och sjunga med. En del nöjde sig med att lyssna och njuta.
Efter jultorgbesöket tog NIkonisten en liten vandring i unika Neristan. Under adventtiden finns där en helt speciell julkalender, luckorna finns numrerade i fönstren.
Havstad och hamnstad. Nu dessutom jultorgstad. Herrlian tiid vi lever i!
Meir bildrä finns i WEBBALBUM men he er noo grannast på platse.