Visa inlägg taggade med 'pärus'
På äventyr i naturen (i söder)
Alltid i mellanåt söker sej Nikonisten till Moder Natur. Denna härligt höstliga lördag i bästa sällskapet med sonen Jonas. Såsom flyttfåglarna sökte vi oss söderut, med både tandborste, pass och coronapass. Första anhalten var härliga Lauhanvuori nationalpark i Storå. Eftere att ha konstaterat och flåstrappat upp i utsiktstornet, var det bara att konstatera att sikten var about 20 meter. Men vid klart väder ser man ända till Kstad. MEN från Nikonistens balkong ser man ända till månen!!!
Imssi Vimssi hade varit flitig nätarbetare, men ack morgondaggen avslöjade hans internät.
Men så gick det också för många av hans kolleger.
Mot Spitaalijärvi.
Grannfärgad giftsvamp? Som tur är e Nikonisten inte intresserad av svampplockning, En gång hade arbetsgivaren ordnat friluftsdag i Klobbskat. Man fick välja mellan kajakpaddel eller svampskog (med guide). Det blev svampskogen. Guiden konstaterade efteråt, att av alla gripper han har guidat under åren har ingen hittat så många (olika) giftsvampar, som jag! Tror bog jag skulle känna igen en svampinjon om jag skulle se en i skogen.
Men det fanns färggranna svampplockare i Lauhanvuoriskogen.
Sic Transit ...
Svårt att fånga färgprakten på bild, men ett smakprov
Spitaalijärvi samlar upp regnvatten och rester av is och snö. Den är klar, men bara 1,5 - 2 meter djup. Sjön omfattar 7 ha och ytan är 175 m över havet - i våra trakter!!! Folk trodde att man kunde hela sej från spätelskan om man tvättade sej i sjön.
Ingen utfärd utan kaffe å grillkorv. Jonas väckte liv i gammal glöd, så vi sparade veden till nästa utfärd.
Det finns en helt ny rutt nu, som heter terassikierros. Den går runt hela Lauhanvuori och är ca 8,5 km lång - DIT!
Absolut ett måste att kolla Kivijata, mäktigt. Fotat från mitten av området! Ca 4,7 km från Spitaalijärvi.
Helt otrolig, och det måste finnas en massa järn i dessa stenar. Undrar vem som har orkat bär hit alla stenar?
Sen en sväng till Storholmen i Pärus, där det fattades både forsande vatten och vacker skog. Månne de grymma stormarna har fällt träden? Djupa spår av skogsmaskin. Kommer säkert att ta över 20 år innan terrängen har repat sej. Väldigt synd.
Vi hann också beundra Bötombergutsikten, dimman var inte så tjock längre.
Dagens äventyr avslutades med en klassisk Plankbiff Alabama på Crazy Cat i Kstad.
Man bihööver int resa så långt bort, mycket att skåda i närnaturen.
På isjakt.
Alttid i mellanåt far Nikonisten på isjakt. Denna gång var det planerat att fotodokumentera den massiva islossningen i Pärusforsen. Alltid i mellanåt får man lite pruta på kraven för att hålals nöjd och glad. Tror nog den massiva islossningen var i fjol, så lite försenad denna gång. Men gårrgrannt alltid på Storholmen.
Början verkade lovande trots lite anspråkslös.
Joo - isen hade lossnat för en tid sedan, nu låg öringarna och kyttade i buskarna för att överta scenen med sitt lekande.
Men visst är ljudet av bruset som gjutet för vårljud.
Det var i alla fall bra fart på forsen.
Isarna hade egentligen inte hunnit fly så långa sträckor.
Verklig vårvy.
Men ingen isjakt utan byte. (foto Lena Sahlberg)
Hittade också Morrans vinteride.
En liten tur till KrafWerk. Har alltid varis imponerad av elkopplingslölsningarna.
Här är ju både ett H och Ström.
Återkommer troligtvis senare med lite juttuna kring Storholmen och kvarnar o sån't.
Stay on the channel.
Från Triberg till Pärus.
Alltid i mellanåt gör Nikonisten drastiska hopp. Denna gång hoppas det från Tysklands högsta vattenfall i Triberg till Finlands Pärusaste fors i Perus (läs inte Peru). Fast Nikonisten tollar nog bort sej ofta där i Sydbottnet. Får väl mej kring ööråna om ja kör på en gissning att byn heter Perus och Forsen Pärus. Men orten heter Lappfjärd, eller Kristinestad och vattnet heter Lappfjärds å, eller älv. Hosåmhelst - he er grannt å di haar bossian kyrkkå.
Helt bevisligt heter en paikka Storholmen. Fota skylten för säkerhets skull.
Inte allför många vet att man kan uppleva härlig natur där. Ännu färre vet att he er bossit också på vintre. Därför plockar Nikonisten hit några smakprov. Macron var i ryggsäcken å Nikonisten glömde det å fota bara me vanliga rör, därför missade han alla glittriga iskristaller 1000 -tals karat.
Men nästa gång.
Ingången till det fina.
Bockarna Bruses Bro.
Solglitter
Hade tur med solen, fast den inte var med så länge.
Kallt o grannt.
Int na trängsel på sandstranden i lagunen denna gång.
Men gårrgrannt.
Vattenkraft.
Finns en del mera foton att skåda på i WEBFOTOALBUMET.