Visa inlägg taggade med 'punk'
Fredrik Furu på Dillmakaronifesten
Alltid i mellanåt fixas tillräckligt krejsiga och lyckade evenemang i Vasa. Det, om något, bevisar väl Vasabornas gediga vilja att få något till stånd. Egentligen var Nikonisten på väg att knäppa några foton av kaverin Fredrik Furu. Har ju fotat Feki genom alla dessa 10 år.
På torget i Vasa fanns mycket annat att fotodokumentera.
"I Vasainitiativet krävdes att alla Vasagator i hela världen ändras så att de motsvarar det äkta Vasa. Tack vare er samlade Vasainitiativet över 2000 underskrifter på en vecka! ???? Kanske världen nu blir en mera Vasalik plats och det vill vi fira med den unika Dillmakaronifesten!"
Hippi Hovi diskuterar med hjärnorna och hjärtorna bakom Vasainitiativet på salutorget i Vasa.
Dillmakaronerna syntes smaka väl i alla åldrar
Joakim Strand, stadsfullmäktigeordförande och riksdagskledamot, höll festtalet
Fredrik Furu och Ben Bergman underhöll efter Jockes tal. På torgscenen uppträdde också legendariska Vasaduon Setä Tamu ja Kuningas Pähkinä samt de unga Vasamusikerna Sebastian Da Costa och Zaida Viveka.
Feki berättade att många låtar och många låtar föddes i Vasa. Många gator, många caféer födde texter och musik. Dit vill han tillbaka - att skriva texter och sen tonsätta. Blir säkert gårrbra!
Sälkastning - kanske i nästa olympiad?
Helena och Mats Sabel såg till att det fanns tillräckligt med både glögg, russin och mandel, kön var ganska lång.
Ann-Mari och Juha Häkkinen njöt av Dillmakaroner, Vasas nationalrätt. Både tyckte att det var häftigt att evenemanget ordnades och gillade också att solen medverkade.
Några till foton finns i WEBFOTOALBUMET!
WSG och PFB på första maj i Vasa
Alltid i mellanåt är första maj kyligt - lite som på midsommaren. I år var det i alla fall plusgrader och inget snöfall (ännu!).
Nikonisten brukar ganska ofta ta sej till stadshus/kyrkoparken för att inbesupa vårens insjungande. Wasa Sångargilles traditionella repertoar får en att bli ganska somrig eller åtminstone lite vårlig. Vintern rasat är ju nog ingångsporten till de snöfattigare månaderna.
Några foton:
Trogen WSG publik i kyrkparken
Wasa Sångargille, dir. Stefan Wikman
Magnus Stenström, solist i serenaden "Ljuva flicka"
Bland WSG -publiken hittar man alltid glada vänner
Veteranbilarnas parad
Det fanns också annorlunda veteraner
The Punk Folk Band, med Niklas Finne i spetsen
Ingen första maj utan ballong
Även internationella musicerande gäster uppträdde
Garanterat inte inhemsk trots avainlippu
Några till foton på WSG och PFB hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Åbovandring
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten på aftonpromenad. Helst i solsken och där det finns glasskiosker på bortvägen och en grill på hemvägen. På en kort tur längs Aura å klickade Nikonisten några sommarfoton. Just denna dag kändes det som Nikonisten kom till Summer in the City.
Terasserna var sommarfyllda.
Picnicfolket har anlänt.
Domkyrkan e bara allti lika ståtllig och andlig.
Hmm förra gången jag fotade dessa var de röda?!?
Behövs inte mycket grönt för att kallas gräs.
Har man en effektivan vakthund behöver man inte låsa cykeln.
Aftonskolan.
I Åbo tycks det finnas parterapi också kvällstid.
Vårmarknad med solsken i blick
Alltid i mellanåt tycker Nikonisten om bra beslut. En av dem är ju att flytta Kyndelmarknaden närmare Midsommarafton. Betydligt varmare och soligare än i januarisnålblåsten.
För att bevisa det, kommer härunder lite foton från Kristinestads första vårmarknad.
Som du ser skiner solen över honda och goda.
He ska vara färggrannt ti vårsolen.
He ska vara färgrann godis...
... å goo gotta.
Från Emils Bysseverkstad.
Jag vill ha en blå ballong, en med hattt och näsa på ...
Hästhandel ha alltid hört ti marknader
I år såldes också finare oljor från Långbortistan.
Visdom, Lärdom och Dumbom
Mattias Tuomela, 10 år vann ett av huvudpriserna på lotteriet - Grattis!
Så träffade Nikonisten Backlunds Lasse, naturligtvis passlit vid lakritsståndet.
Lasse e ju fullmättad med historia och historier, så det gick åt några meter ...
Lasse visste berätta, att tvärgatan som klipper av torget heter Strandgatan därför att där gick strandlinjen för länge sedan. Juu nou landhöjningen. Följande gata neråt heter ju då förståss Sjögaten. Sen kommer Bottengatan och Abborrgräsgränden.
Så hade då Nikonisten lärt sig mycket också i dag så han belönade sig med två welldonnare och ett par meter grundlakrits. (foto: Lena Sahlberg)
I'll be Back!
Markna
Alltid i mellanåt står det sommar i kalendern. Det betyder sommarmarknad i Kristinestad. Alla gånger. Dit.
Och ja - mången annan hade gjort samma beslut. Verkligt intim och ficktjuvanpasslig trängsel. Kanske någon till och med förlovade sig där i trängseln då de ansåg att de har stått och stött varandra ganska länge?
I den traditioinella roddtävlingen mellan brandkåristerna i nejden (frivilliga) var växlingarna lika spännande som på stafettkarnevalen - minst. Lappfjärdslaget var snabbast och vinner (detta var situationen före dopingtest)
Det var nå byggase på gång, så både tävlingsbanan och publikläktarna fick maka på sej. Undrar om biljetterna mellan eller inne i bajamajan var de dyrare? Hursomhelst, publiken var lika entusiastisk som tidigare år.
Ulrika Eleonoras klockstapel var redo att ta emot eventuella anfall från ovan.
Sisu hade fått varken hattara eller makkara, så lika väl kunde man väl fara hem tillbaka och lyssna på Sisu-Radio.
Från ovan hördes banjonesiska toner. Blir alltid glad att höra dem.
Denna gentleman förstod att ge en skärv till speledamen. Det gjorde inte många. Då man såg slantarna i fiolfodralet förstod man lätt att det går på ett ögonblick att göra en boupptäckning efter en speleman. Hon spelade dessutom bra.
Hurra - det fanns också vanlig mat på marknaden - och närodlat.
Jukka Lentäjänpoika, sökte flygutrustning på marknaden. Hjälmen, tillverkad nära Perkas i Kokkola av Rina, är hittad och passar som gjuten. Men Jukka var ganska besviken då han ännu inte hittat något flygplan.
Nikonisten var besviken då han inte hittade två st Arabias 'Nappi' muggar denna gång heller på marknaden.
Das Gepäck, hette det väl förr i tiden. Dessutom ett fint fodral för julklappsajpädden.
Hmm 166 dagar kvar. Kom i håg att vara snälla.
Efter marknaden understöddes Kaskö ännu med en rekordpizza, det tog 48 minuter att få den till bords och sedan en rekordglass på Mölle, det blåste så kallt att glassen inte smältade innan den vara nere bredvid kasköpizzan i magsäcken.
Nya spektakel inom kort.
Samma Nikonist - kanal.
Für Enskär - ballad i dur.
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten hur han bara hamnar på olika irrfärder, villovägarna är ju nog bekanta. Denna gång med m/s Diana (hittade ingen m/s Fantomen, var säkert o jagade skarv med Guran) till Enskär på füräventyr.
Något 24 km från Nystad. Först en matpaus på nå Pursiseuraholme o sen i väg på böljan den blå. Tror väderguden hade glömt att trycka på regnknappen.
Vi gå över daggstänkta berg fallera ...
Tror de har apat efter vår landhöjning, då det har bildats en sötvattens sjö mitt på holmen (ursprungligen fanns det tre holmar o den där sjön var en havsvik). Trodde vi hade ensamrätt på landhöjningen.
Vilken ståtlig fyr - man blir nästan yr. Färdigtbyggd 1833 - ännu i bruk.
Tror bestämt att det var fyrvaktarens dotter som nycklade dörren.
Under tiden hann jag kolla in konstiga blommor, en hårig ljusröd-pink-blomma. Vet int på latin.
Sen en typ blå viol, som liknar de blommor morzan brukar ha på sin balkong, vågar inte tippa på pelargon.
Efter 200 trappsteg -pust- vackra vyer att skåda åt alla väderstreck. Guiden berättade att man kan se ända till Åland, Brändö. Men Nikonisten slog de rekorden, med sitt falköga såg han ända till månen. Det Ni!
Nikonistens lins kände sig ganska ynklig framför detta handslipade konstverk. Verkligen fantastisk. Fyrens ljusintensitet motsvarar 1.000.000 stearinljus.
Egentligen kunde det ha snöat i dag, då skulle jag komma fortare till kaffestugan, där ropar en stor bit äppelpaj mitt namn så det hörs ända till fyren.
Tykki o myyntitykki. Nikonisten orkade hänga kvar precis lika länge som det tog för kamerautlösaren att fota (10 sek).
Katson autiota hiekkarantaa, sjöng visst den blåvita Helenan.
Idyll på fyrön. Finns det ett fyrtorn måste det ju också finnas en släpvagn.
Lämpligt till hemfärden hiffade väderguden sin glömhet o tryckte på både 'blås hårt' och 'regn myki' -knappen.
Tvivlade lite på skepparens navigationsförmåga, verkade som vi i regndimman skulle närma oss Britannien ... men tog oss nog tillbaka till Nystad. Enskär hamnar nog på Nikonistens rekommenderar lista.
Och så vänder vi på bladet och vad hittar vi väl där? Nagu?
Lillan stad vi strande
Alltid i mellanåt tycker Nikonisten att det är skönt med småstadsmiljö. En an våra städer, som man oftast kör förbi utan att ens notera är Nystad. Gustav II Adolf grundade staden 1617. Här är lugnt och skönt, men så har ju här förekommit fredsförhandlingar ända sedan 1721, så he så.
På kvarnbacken / Myllymäki var det fritt fram att fajtas mot vädervärdiga väderkvarnar. Först till kvarn osv
Ta dej över bron o kolla intressanta uppfinningar på Bonk.
Myki vattne o grann bååtan. Å mitt i stan. Klart toispuol' var fylld med trevliga magasinrestauranger.
Gamla kyrkan var fin, intressanta målningar o en massa stjärnor i taket. Fick en trevlig och intressant guidad tur.
He som int Henrik har e int oppfunni ännu - om då inte på Bonk, eller om Appla just håller på att uppfinna.
Detta kan man väl nog kalla en still-going-strong-klädaffär - häftig logga o skylt, tur att den är bevarad. Undrar från vilket årtal.
Vad vore en hamnstad utan vatten o segelbåt.
Om man inte vill boka in sej på ett vanligt hotell, kan man bo på Pooki och, om det inte snöar, kan mat äta sin frukost, lunch o middag på gårdsterassen. (na liiti prakkåt ti ita me kåljare å stjinnhanska).
I morgon en äventyr ti Enskär - Same Nikonisten-time! Same Nikonisten-channel!
Ritz goes Bock's
Alltid i mellanåt arrangerar Ritzarna evenemang med flere artister samma kväll. Denna gång var det dessutom lokala och duktiga artister på scenen.
Showen fortsatte efter kl 22 ännu på Bock's, men med ålderns rätt drog sig Nikonisten till ljusrummet för att framkalla dagens skörd. För mycket och för liten skämmer allt, as they say.
Niklas Finne & The Punk Folk Band var fartfyllt och först uppe på scenen
Iiris Viljanen komponerar och uppträder nog med hela själen
Jim Videgård var en helt ofotad och ickehörd artist för Nikonisten, fina tolkningar
Jerry Lindqvist körde sitt set erfaret och med van hand
Nikonisten hoppas att flera av er, folk där vid skärmen o smartföönen, skulle komma på plats och kolla både Ritz och alla fina artister som uppträder där. OCH att snart sluta joma om att det inte händer något i Vasa.
Ritz, Ratz fili bom bom bom - så svänga vi om ...
Punksinfonia!
Alltid i mellanåt gläds Nikonisten över att kreativa människor vågar koka i hop något helt nytt, fixa en punksymfoni med Vasa stadsorkester och bjuda på två konserter. Det finns krativa. Det finns de som kan. Det finns de som vågar. Det finns de som är annorlunda. Men inte alltför ofta i samma gäng.
Det är väl just sådant som vi skulle behöva nu. Herrlian tid vi lever i!
Vesku jokinen startar maskineriet.
Det finns några biler till i webalbumet (kuvakansioon)