Visa inlägg taggade med 'röster'
Vokalensemblen Röster gav höstkonsert i Brändö
Alltid i mellanåt blir Brändö kyrka Nikonisten favoritkyrka. Det händer oftast under besöken. Färgerna och stämningen är så speciella (men inte alls fotovänliga). Orgeln har ett mjukt, skönt och meditativt drömmande ljud. I just love it!
Detta besök var det inte kyrkan som var huvudartisten. Vokalensemblen Röster gav en skön höstkonsert. Med fanns många av sångerna från Heaven Full of Stars, men också från Piazzollaprojektet. En glasorkester medverkade!
Några foton från konserten:
Vokalensemblen Röster i Brändö kyrka.
Maria Timoshenko har lett kören från 2012 och leder förutom Röster ett antal andra körer i nejden.
Ålandsbördige Elina Granlund, konsertens sångsolist, sjöng Panis Angelicum (César Franck)
Dan Andersson framförde vackra Priere á Notre Dame (Léon Boëllman)
Alla ni Kokkolabor, och andra som bor nära kulturens vagga, ska verkligen passa på att njuta av tonerna inkommande söndag kl 18 i stadskyrkan.
Några foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Röster och stjärnor fyllde himlen
Alltid i mellanåt får Nikonisten njuta av vältränade Röster. Vokalensemblen Röster gav en fin konsert i Trefaldighetskyrkan fredagen den 20 november. Maria Timoshenko har fungerat som körens konstnärliga ledare sedan 2012. Kören jobbar med mycket utmanande musik och räds inte för stora utmaningar.
Maria Timoshenko har lett och leder också i dag olika körer, förutom Röster leder hon QuinnTon och landets enda tvåspråkiga och proffsiga studentkör Pedavoces.
Marias sätt att leda och vägleda körer skall ju nog avnjutas bland publiken.
Konserten "Heaven Full of Stars" innehöll en mängd varierande musik och det på flera språk. Under konserten bjöds det också på ackompanjemang från en glasorkester. Det är ju inte så vanligt.
Bilder från konserten i Trefaldighetskyrkan:
Mera bilder finns i WEBFOTOALBUMET
Allting har en ända ...
Alltid i mellanåt tar allting slut. Vasa Körfetsivals slut var mäktigt och festivt. Nikonisten gillade menyn på avslutningskonserten. Om man nu måste knorra på någonting må vi då knorra på januarivinden som nådde Toivo Kuulas staty lite i efterskott. Det må kanske skyllas på gylfströmmen.
Som traditioner sig bör - skall de ju upprepas. Innan avslutningskonserten några ord vid Toivo Kuula -statyn.
Jussi Hietikko berättade kort om Toivo Kuula och hans liv vid statyn inför en liten seg publik, med ackompanjemang av åttifemåringen Wasa Sångargille.
Eero Paalanen och Jussi Hietikko lade ner en krans med än hälsning från Vasa Körfestival. Wasa Sångargille sjöng efteråt.
Vokalensemblen Röster, under ledning av Maria Timoshenko, öppnade konserten inför fylld stadshussal.
På tal om traditioner - speakern Jukka Nieminen är väl en av de två 'original' personerna, som har varit med alla år.
Wasa Sångargille - åttifemåringen
Ljuva Flicka överräckte blomster åt dirigent Stefan Wikman.
LoveNotes (US) - måtte vara deras 12te uppträdande på körfestivalen. Härliga stämmor.
Cecilia Rydinger Alin ledde mäktiga Orphei Drängar som avslutning på avslutningskonserten.
Ju större kör dess flera dirigenter minus en solist som gav upp och försvann.
Denna körfestival är något som Nikonisten tycker är så präktigt, att den absolut skall tas med när vi alla marknadsför vårt Vasa ute i världen.
Mera foton hittar du i :