Visa inlägg taggade med 'rea'
Sommar - REA - ALE - SALE!
Alltid i mellanåt dyker det upp små pauser i fotandet mittpådan. Annars fotas det ganska intensivt på musikfestspelen just nu. Coronan ändrade på mycket för Musikfestspelen Korsholm, med med kreativitet ros festivalen i hamn med ära.
Men som sagt pauserna. Efter lunchen tänkte Nikonisten fördriva tiden genom att traska omkring på stan. Av någon oförklarlig anledning hittade Nikonisten sej själv inne hos Fotocenter. Bara för att växla några ord med innehavaren Johan Geisor.
Diskussionen slutade med att ha vaalt handla två Nikoner, modell spegellös. Eftersom de var på rea sparade man ju mera pengar på att köpa två än att köpa bara en (handelsmatematik!). Så nu är då Nikonisten totalt medellös. Nå Johan tog de två trogna deefyrorna i byte. De var som nya! Tillsamans har de fotat knappa 350.000 bilder (varav 350 lyckade). Han lovade dessutom att se till att de kommer till bra hem, gärna tillsammans. De har ju tjänat i både ösregn och -32 grader och varit nästan som delar av Nikonistens kropp.
På vägen tillbaka till stasshuuse, kom Nikonisten att tänka på att det var rea också i klädbutikerna.
I skobutiken råkade finnas just ett par tygskor, som passade Nikonistens föötre. Enda paret kvar och billigt!
Sen vaalt he problem. Nikonisten hittade en kiva sommarskjorta, modell blåvitblommig. Storlek M, som i normal. Ritti karan provar ju aldrig nå i butiken. Men på väg till kontotömningspunkten, slog det plötlsigt en tanke att om man trots allt skulle prova, butiken var nästan tom så inga köer. Sagt och gjort. Efter en stund hörde NIkonisten sej själv vråla till och förbanna EU!
Nu ha de ändrat på storleksstandarderna igen. Nikonisten kollade spegeln och såg en Suomimakkara, klädd i knackorvsskinn!
Man blir förb.... för mindre. Nikonisten beslöt att så fort coronan förlorat spelet blir det en utskällningsresa till Bryssel - mesama!
Tur för butiken att det hittades en lite vidare storlek.
Sen blev det en butik till där det bjöds på rea upp till 70%! Hittade just en sån kavaj som hade funderat på - gårrbillit!
Den pasade dessutom utmärkt (nästan, kanske lite trång men den tänjer ut sej med tiden.) Matematik har aldrig varit Nikonistens starka sida. Med hjälp av kalkylatorn i telefonen, kunde NIkonisten bara konstatera att rabatten var nog hyfsad, men tusan då utgångspriset var så högt så nersatta priset nådde till takpanelen. I förra butiken skulle man ha fått två normalprissatta för samma mängd evrån.
En butik till och sen tillbaka till fotouppdragen. Men samma elände här - int en enda storlek va som förr!
Tillbaka till fotouppdragen. Nikonisten tröstade sej med att tänka att det är ett år till nästa besök på rea och att det nu inte är så hemskt långt till lönedagen, den sista augusti.
Ti striim, lyyss å skåda
Alltid i mellanåt frågar Facebook vad Nikonisten gör eller tänker. I sanningens namn måste Nikonisten medge att det inte är så klart i denna ända av internet heller.
Mytsi vaalt aalejs med coronan å i synnerhet artisternas och Nikonisternas bokningskalendrar tömdes. Men kreativa artister började streama konserter. Mycket jobb för att hålla kontakten till publiken. Egentligen är streaming inte något nytt, men pandemin höjde den nog till en ny dimension.
Musikfestpelen Korsholm kan inte ta in en stor publik till konserterna, men många fina konserter kan man uppleva via internet. Dessutom för assit! Klart att det är Mellersta Österbottens Kammarorkester, som står för öppningskonserten. Till vissa konserter har publik tillträde. Emilia Hoving leder Vasa stadsorkester på avslutningskonserten. Kolla alla konserter HÄR!
Många artister streamar sina konserter, bland andra Söderbacka - Matikainen Duo, från Kokkola. Det är just för dej som gillar jazziga låtar på gitarr och kontrabas. Duon har också bjudit in gästartister, bland andra Joonatan Rautio och Charlotta Kerbs. Deras konsertprogram hittar du HÄR!
Nikonisten upplevde ett par konserter med duon. Det kan man göra från sin balkong i en bekväm stol i härligt sommarväder. Går att piffa upp med ett glas kallt, porlande och feedibitaala. Rekommenderar att man använder t.ex. blodtand/blåtand hörlurar.
Du kan också, utan att streama, fylla eventuella kulturella luckor genom att beställa boken "Äventyret i Karleby" från Luckan för halvassit. En fin bok utgiven till 'hövåstans' 400 års jubiléum. Den läste Nikonisten två gånger, åtminstone. Köpte 3 ex bara för att kolla att både text å bild e sama.
Pandemin har ändrat många saker och många av dem kommer att finnas kvar 'after covid19', som just streaming av konserter.
Men att bänka sej i en konsertsal inför en lajvkonsert tar nog ändå alltid första pris.
Hinderlopp i Vasasolsken
Alltid i mellanåt, men inte så ofta, fotar Nikonisten sportevenemang. I synnerhet då dottern Jonna ber snällt. Wasa Fast Lane OCR arrangerades för första gången. Alla andra större OCR evenemang har blivit inhiberade pga pandemin.
Andreas Närvä fixade tillsammans med Therese Hatt på två veckor allt som behövs för ett hinderlopp. Andreas är också grundare av Team OCR Drivkraft. Starten och målgången var på Sandö. Efter de första hindren var det dags att springa till Academill och naturligtvis 11 våningar upp å ner tillbaka. Efter det en runda kring motionsbanan på Vasklot för att sedan springa tillbaka till Sandön för att möte de tuffaste hindren. Helt galet, tycker Nikonisten, men deltagarna såg ut att njuta?
Det startades i 5 heat så att det skulle vara tillräckligt glest mellan deltagarna
Starten gick för ett heat, som hade många medlemmar från Team OCR Drivkraft, i detta lopp deltog inte Andreas Närvä, för han agerade funktionär.
Ser inte lätt ut det här och vill absolut inte ens testa
Jarno Pellinen vid en av de sista hindren
Här är den absolut mest aktiva hejarklacken: Heja mamma, heja mamma, heja mamma!!!
Jonna Hagström har just klarat av vattenhindret. Gick ut på att simma från bryggan till flotten och sen till stranden. Jonna gillar mera att simma utan skor.
Det såg ganska jobbigt ut att krypa under dessa hinder, en och annan trasslade in sej ganska ordentligt
Vasavädret var ju perfekt, åtminstone för oss i publiken. Gissar nog att Wasa Fast Lane OCR ordnas i nästa år på nytt oberoende om de stora tävlingarna genomförs. Nikonisten kan bara konstatera: göulå anstallt!
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Tillägg: (red. anm)
Nå om nu Nikonisten va å fota OCR å tyckte he va göulåt, så fick Nikonistmoffa sin egen OCR senare på dagen. Jonnas son Alex kom å hälsade på å efter att vi ätit (jag betydligt mera än Alex) och läst boken Djurungar 17 gånger och tryckt lika många gånger på nos, päls å vrålat som lejon blev det dags för lekparken.
Skorna å lippis på och jag tryckte på hissknappen. Samtidigt noterade jag att jag hade glömt ta solbrillåna från tamburbiirånge. När jag hade hämtat dem såg jag att hissdörren stängdes!!! Trycke febrilt på hissknappen... men för sent.
Så snabbt som blixten tog jag de 84 trappstegen dividerat med 4. När jag kom till ettan såg jag att hissdörren stängdes!
Alex tog en tur till sjätte våningen - bara 84 trappor, men uppför denna gång.
Efter en massa knapptryckningar hittade vi varandra till slut i en våning. Hissdörren öppnades och en glad Alex ropade 'moffa!' och skrattade så det skorrade.
Väl ute orkade moffa inte ens blåsa ut de färdigtblommade maskrosorna utan måste måste lära Alex att man kan skaka av dem lika effektivt.
Datum för nästa moffaOCR är inte fastslaget.
A. Ahlströms bruk i Noormarkku
Alltid i mellanåt vilsar sej Nikonisten från huvudvägen och upplever något helt fantastiskt. På väg till Björneborg en vänstersväng vid vägbygget och hamnade så i Noormarkku, där Nikonisten inte har satt gaspedalen tidigare.
År 1753 fick Noormarkku tillstånd att starta en såg vid Makkarakoski. Den köptes år 1870 av affärsmannen Antti Ahlström, som genast började utvidga verksamheten. Sågen förstördes i en eldsvåda 1875, men byggdes upp redan följande år.
Nu fungerar hela området med maskiner och allt som muséum. Noormarkun klubi bedriver dagligen restaurangverksamhet. Nikonisten sökte med ljus och lykta efter ett lite café där man kunde dricka en kopp kaffe och äta en ohälsosam bakelse, men hittade tyvärr inte.
I huvudkontoret jobbar fortfarande en administration för Ahlström (Valter Jung och Emil Fabritius, färdig 1916).
Havulinna är en annan känd byggnad på området, lite närmare kyrkan. Där bodde bergsrådet Walter Ahlström och hans fru Lilli. Det är också Maires födelsehem. Nuförtiden fungerar den som skolnings- och konferensutrymme.
Villa Mairea är en tredje känd byggnad. Den ritades av självaste Alvar Aalto. Den kunde Nikonisetn inte fota, för den är i privatbruk. Dock ordnas rundvandringar hela tiden men alla var fullbokde in i augusti! På rundvandringarna är fotografering inte tillåtet. Man måste ha specialtillstånd (för forskning och historia) för fotografering. Därför länkar Nikonisten här direkt till VILLA MAIREAS hemsidor.
Noormarkku kyrka räknas också till de kända byggnaderna på området. Den är ritad av Armas Lindgren och blev färdig 1933. Den finansierades av Ahlström.
Området är mycket vackert och välskött. Där finns också bostäder, men i de viktigaste byggnaderna bor Ahlström släktet.
Alltså verkligen värt ett besök i vackert väder. Säkert finns det informatioin om när muséet är öppen att man kan komma in i byggnaderna, men Nikonisten mötte bara stängda dörrar. (källor: wiki, A Ahlström Oy hemsidor, muséiverket)
Det finns mera foton från området i WEBFOTOALBUMET!
Hippi-Hovi 6-0 !
Alltid i mellanåt får Nikonisten chansen att fira riktigt ordentligt. Den goda vännen Hippi Hovi fyllde jämna år och firade på Strampen i Vasa. Men det var ingen vanlig fest. Hippi hade bjudit in ett sextiotal musicerande vänner och de flesta dök upp.
Det blev alltså en musikkavalkad, som inte Nikonisten har varit med om förr. Musikerna böts ut på löpande band, men Hippi höll hårt i sin bas, och spelade utan paus i flere timmar.
Vilket härligt sätt att fira. Vi, Hippis vänner, som inte kan musicera njöt som publik. Vasa bjöd på det bästa tänkbara vädret festen till ära. Nikonisten fick äran att agera hovfotograf och i webfotoalbumet hittar du förutom bilder också korta videosnuttar (det är något som Nikonisten inte behärskar alls).
Några minnebilder från den fina festen!
Ile Niemi, Allan, Fafa, juuneimit har spelat med Hippi gårrläng. I flere uppsättningar och i många band. Allan & The Austronauts, Zotch, Roots. Ile är en förebild, se vad musiken håller människan i gång, frisk och kry. En energisk sjuttiotvåa!
Som du ser var publiken med på noterna, det blev svängigt värre framför bandet.
Viktor Hurmio & Fetknopparna kan väl ingen ha missat. Här blev det goda råd, det är Put-put båt som gäller.
Publiken njöt där mitt i bilden Hippis gitarriserande bror Tappi!
Företagarstyrelsen passade på att uppvakta sin VD.
Nikonisten fick aldrig reda på om de diskiuterade vilken låt de skall spela eller från vilken tonart?
Amors Pilar uppvaktade utan pilbågar. Härlig stämmasång får man aldrig nog av. Fracken, dock, är nu ingen trevlig sommarklädsel, men ack så festlig.
Hippi agerade dirigent för Amors Pilar.
Av sin tvättäkta Kokkolabasist (och mångsysslare) fick Hippi en äkta Kokkola TeePaitå, med Wentus Blues Bands tryck. Hoppas Robban Hagnäs gav två stycken. En att ha på sej och en att ha på vardagsrumsväggen bakom glas.
Det var nog bästa kalaset Nikonisten har varit på, alla trivdes och njöt av fantastisk musik.
Det finns några bild i WEBFOTOALBUMET - också några videosnuttar, som Nikonisten inte tar nå ansvar för!
Creamiskt och inhemskt på Ritz
Alltid i mellanåt tycker Nikonisten, att han kunde kinesa i Back Stage rummet på Ritz. Ganska många konserter och intensivt på Ritz just nu.
Fredagens konsert var annorlunda än Boppers i går. Lyckligtvis. För man kan inte jämföra annat än gåshudens intensitet.
Första halvleken var lite lugnare och mera akustiskt, trots sladdarna. Där framfördes ganska många av Pave Maijanens favoriter, Jano, Ikävä, Lähtisitkö etc. Publiken njöt i det nästa fyllda Ritz. Halvleken avslutades med Kummelis TissiRock.
Heikki Silvennoinen
Efter pausen och lite vädring av lokalen, blev det mera fart på gubbarna. Det brakade loss med både Dave Lindholm och välsmakande godisbitar ur Creams repertoar. Visst hade vi en egen Clapton på scenen (också en Baker). Whiteroom fick publiken att jubla.
Pave Maijanen
Efter Jani Auvinens helt fantastiska trumsolon (menar faktiskt trumsolon, för de var lika många som fina), bjöds det ännu på bland annat Pave Maijanens hit Pidä huolta (1981?)
Jani Auvinen och Janne Rajala
Pave Maijanen
Denna konsert kommer att fylla många konsertsalar ännu!
Måste ju absolut få in en Kokkolakoppling. De som är lika gamla som Nikonisten, kommer i håg Kristian (Bengt Huhta). Han som vann Finlands första Syksyn Sävel med låten "Näin on". Gitarristen i bandet Mielikummitus var ju Pave Maijanen!
Sköt om er och hitta några foton i WEBFOTOALBUMET!
Silvennoinen & Maijanen Bands uppsättning:
Heikki Silvennoinen: gitarr och sång
Pave Maijanen: gitarr och sång
Jani Auvinen: trummor, en fantastisk trummis!
Janne Rajala: bas
Hollywood Show med stort S
Alltid i mellanåt ryms flere musikaliska upplevelser under några få dagar. Börjandes med klassiska vackra konserten i stadshuset följd av riktig räkätiroketiroll med Hurriganes avslutandes med mäktig filmmusik från Hollywood med fina artister. Söndagen kunde ännu innehålla lite gospel, men vet inte om "fjädrå räcker till". Bykkorgen är dessutom ganska full.
Hollywood Show bjöd på en bred show, både musikaliskt och med tanke på artisterna. Susanne Marins var helt superb som konferencier, trots att hon fick 'rött kort' av dirigenten Anders Teir.
Gårrbra artister avlöste varandra smidigt och programmet var dessutom fyllt med små roliga överraskningar.
Nikonisten rekommenderar att du beställer en biljett mesama till endera föreställningarna i Närpes den 11 juli.
Lite bildplock:
Double Up! - mera än en dubbelkvartett, förutom sina egna uppträdanden fungera de som showkör
Sonja Biskop i Nine to Five
Nanna Rosengård och Fabien Attié ackompanjerades av Andrea Eklund på cello i Falling Slowly
Andrea Eklund i en fantastisk Let it Go (Frozen). Andrea framförde också aktuella Sommarlängtan från nya muminfilmen samt en härlig tolkning av Mio min Mio. Andrea är fd flöjtist i Närpes Skolmusikkår.
Patrik Isaksson och Susanne Marins - vem för vem?
Fabien och drillflickorna i Born to be Wild från Easy Rider 1969
Mäktig final med We Are All In This Together
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
(observera copyrighten)
a cappella i kubik.
Alltid i mellanåt ångrar Nikonisten att han skippade körsången. Men å andra sidan om han hade fortsatt med sjungandet finns det en stor risk att alla andra skulle ångra. Så bäst bakom kameran.
Trots att det blidde an massa konserter, blidde inte Nikonisten för mätt på sjungupplevelserna. Detta berodde nog mest på den höga kvaliteten som det bjöds på.
Dagen började med en härlig manskörskonsert. Då Ylioppilaskunnan Laulajat fyllde Trefaldighetskyrkan med sina stämmor kände nog Nikonisten en gårrstor saknad av manskörsgemenskapen. Blev inte alls lätttare då man såg WSG pojkarna i publiken.
Efter en minneskortstömningspaus och en liten glassportion styrdes Nikonerna till Övis för Real Concert.
En helt fantastisk inhemsk sånggrupp, St. Notes, gav smakprov på a cappella stämmor. Ganska utmanande att agera lämppäribändi åt svenskarna, men gruppen gjorde ett helt super uppträdande. Dessutom mycket varierande repertoar, med mycket eget material.
Applåder!
Efter St. Notes trädde The Real Group upp på scenen och mottogs med myki applåder. Gruppen har uppträtt flere gånger på Vasa Körfestival. Men det haittade ingenting. Stämmor och toner fyllde det som inte publiken hade fyllt i övislokalen. En mäktig och minnesvärd konsert överlag.
Några foton:
Mera foton finns att skåda i WEBFOTOALBUMET!