Visa inlägg taggade med 'ritz'
Riippa på Ritz
Alltid i mellanåt är det dags att öppna Ritzterminen. Tyvärr missade jag Genesiskonserten då utelivet tog längre än beräknat. Men nu då alltså premiär.
Nedervetilkosiinan Jessica och Niko Riippa bjöd på helkväll med finlandssvenska visor. Båda har gårrlang musikalisk bakgrund och de har länge funderat på att göra något tillsammans - något annorlunda - jusåm aalejs!
Jessica har hållit på med musik och drama länge och gitarristen Niko är ju en av grundarna till berömda Kokkolabandet Wentus Blues Band. Bör ju nog noteras, att WBB fyller 35 år på och firar i Robbans Garage på Katarinegatan - konserten har varit slutsåld redan flera dagar.
Men tillbaka till kusinernas konsert. De blev fascinerande av Alexander Slottes texter. Han skrev ju aldrig musik, utan just texter till musik. Alexander var ju hemma från samma by, Nedervetil.
Jessica och Niko lyssnade på olika tonsättningar och arrangemang och kom fram till att de vill göra egna till Alexanders texter. Så konserten bjöd på både klassiska och mindre bekanta visor. Naturligtvis skulle det plockas skogsviol.
Entusiasmen kunde man uppleva ända till bakersta raden på Ritz läktare.
Norrbaggar OBS! Kusinerna ger en konsert på Jungsborg i Kokkola lördagen den 25 september!
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET! samt en par skakå videopätkä
Vesterinen tog sin publik på Ritz - fin konsert
Alltid i mellanåt lär sej Nikonisten att erfara utanför boxen. Är ju ganska kranttå på musikfronten och endast några inhemska artister får plats i lilla hjärtat. Men nu tycks he vara så, att boxen utvidgas lite hela tiden. Visst var Vesterinen bikant från radiosändningar, men måste nog säga att live konserten var nog mäktig.
Men så ville ju Tero Vesterinen bjuda på sitt eget sound också utanför skivstudion, så han tog med hela bandet. Det bjöds på 10 huippumusiker på scenen (+ ljud, scernteknik, monitorer etc...) !
Publiken fick sjunga med. Ja publiken... Åter en gång var det en stor del helt nya ansikten i publiken. Naturligtvis var det slutsålt, så nära som på fyra stolar. Vesterinen har nog starkt stöd här i Pampas - och han glömde inte att berömma Ritz som konsertplats.
Nikonisten blev så till sej så det blev till och med några korta videosnuttar. Den manliga artisten, som både inledde och avslutade konserten var nästan magisk akrobatik.
En överraskande öppning bjöds det på.
Tero Vesterinen tog sin publik med charm och sympati. Hans sångtexter är verkligen värda att lyssna på.
"Bandet jobbade på Faaraoiden Aika albumet med pop-producenten Jonas Olsson med målet att kombinera gruppens rockiga sound med modern pop. Rekordmånga av bandets medlemmar har deltagit i låtskrivandet, vilket har berikats bandets samspel ytterligare. Vesterinen Yhtyeineen har i och med det nya albumet växt och har numera 10 bandmedlemmar. Samma stora uppsättning spelar även live! Faaraoiden aika -turnén kommer såväl till konsertsalar som till traditionella rock-klubbar och bandet har en speciell förmåga att skapa stämning och gemenskap för alla olika typer av publik."
Det var trevligt med lite extra koreagrafi på scenen
Tero hade med sig hela bandet - och det kändes nog i salen
Lite VesterinenBrand är ju nog Leo Kylätaskus komp och solon på trumpet och kornett och passar utmärkt till Teros sånger.
Tero Vesterinen
Gitarristerna Petri Kivimäki och Mikko Enqvist var myckat samspelta
Det kändes på riktigt att Vesterinen trivdes på Ritz med Vasapubliken
Vesterinen Yhtyeineen:
Tero Vesterinen - Sång
Teemu Jokinen - Trummor
Markus Piha - Bas
Petri Kivimäki - Gitarr
Mikko Enqvist - Gitarr
Iikka Kotaja - Keyboard
Janne Riionheimo - Keyboard
Leo Kylätasku - Blåsinstrument
Heini Ikonen - Bakgrundssång
Jepa Lambert - Bakgrundssång
Tekniker:
Ilkka Riihikallio - Salsljud
Petri Andersen - Scenteknik och monitorer
Nikonisten bjuder på några foton och videosnuttar i WEBFOTOALBUMET!
(kolla åtminstone finalvideon!)
Herrlit me Pauli Hanhiniemi på Ritz
Alltid i mellanåt smyger Nikonisten till konserter, fast Nikonisten inte är så bikant med artisten. Hittills har det varit värt besväret - nästan alltid. Fredagskvällens konsert satte mera fart på Nikonistens ämnesomsättning. Gårrbra Pauli Hanhiniemi.
Nikonisten avslutade sin sportlovsdag med Pauli Hanhiniemis konsert på Ritz. Tyvärr blev det inte nå skidande för Nikonisten denna gång, om man inte räknar med skidandet mellan kylskåpet och datorn. Men stavgång blev det nog, fast man kunde kalla det styvgång. Så man skall ALDRIG fundera på om man skall ta dubbskorna eller inte. De som såg mej på stigen Wärtsilä (Metviken) trodde nog jag hade skitit på mej. Ryggraden å axlarna känns som ohyvla tvågångerfyra. Men ändå fanns det något som lockade Nikonisten till Ritz.
Nikonisten är verkligen inte så bra på popmusik på det andra inhemska, men det finns nog ganska många undantag.
Pauli Hanhiniemi (hem från Alavo) är kanske mest känd från Kolmas Nainen, som han grundade 1982. Gruppen var mycket populär på 90-talet De hade ett uppehåll, men gjorde senare ett nytt genombrott. Albumet "Sydänääniä" kom ut 2009 och toppade genast listorna. Han har varit aktiv också med melodier och texter. Han skrev text och musik till musikalen "Ulvova mylläri" (Arto Paasilinna).
Ville Rauhala, den andra delen av duon M.A.D. Melkein Akustinen Duo. Ville var helt super både på sin kontrabas och med sin sång. Ville hade blivit opererad, så han entrade scenen på kryckor.
Eftersom Ville kunde varken rouda eller köra bil, handplockade Pauli med en ersättare, Riku Kettunen. Han tog med sin mandolin och var verkligen ledigt skicklig. Dessutom passade han bra med i stämsången.
Pauli Hanhiniemi tog publiken med trevliga mellansnack. Han undrade också hur det var så många åhörare. Han har läsrt sej sedan länge att 'Vaasalaiset on saaressa'...
Man kunde nog ha trott att denna trio har gjort många spelningar tillsammans, allt satt så bra.
Ville Rauhala
Ritz Vaasa Festival Nights är ett välkommet projekt. Nikonisten, som ju är ganska ofta på Ritz, konstaterade att bland publiken fanns massor som inte setts på Ritz konserter tidigare. Det är ju glädjande. Musiken och artisterna har sprängt den tråkiga språkmuren.
VAASA FESTIVAL NIGHTS program på Ritz 2020
lö 29.2.2020 TELEKS
lö 28.3.2020 Waltteri Torikka
fre 17.4.2020 Herra Ylppö ja EX
lö 25.4.2020 ILTA + Sara Siipola
lö 16.5.2020 Ressu Redford
lö 6.6.2020 Ida Paul & Kalle Lindroth
lö 29.8.2020 Maija Vilkkumaa
fre 25.9.2020 Antti Ketonen
lö 31.10.2020 Erin
Det finns mera foton att skådas (+några skakiga viedosnuttar) i WEBFOTOALBUMET!
Wasa Sångargille BaRockade loss på Ritz
Alltid i mellanåt rycker det extra mycket till i Nikonistens senor. Wasa Sångargilles mäktiga projekt 'BaRock' fyllde Ritz till sista platsen på torsdagen.
Det är väl inte så svårt att förstå att Rockens ursprung finns i Barocken. Men att hela paketet uppförs av en manskör, är nog något ganska unikt. Det blev mycket att fundera på för dessa arrangemang. Men slutresultatet var helt enkelt ett fyrverkeri av rytmer, klanger, stämmor och publiken njöt så mycket, att de skulle ha betalt en biljett till vid utgången efter konserten.
Gästande solister var mångsidiga Kajsa Dahlbäck (Queen of the BaRock), Hannu Lepola (som tolkade bland annat Easy Livin', Still Loving You och Somebody to Love.
Klart en Nikoniståring blev helt knäsvag, orgeln startar i A Whiter Shade of Pale. Janne Hyötys gitarrsolon behöver ingen presentation. Slutbabblat - här kommer några foton:
Kajsa Dahlbäck med Wasa Sångargille
Stefan Wikman och Kajsa Dahlbäck
Hannu Lepola i Easy Livin'
Hannu Lepola
Mikael Svarvar
Janne Hyöty. Till vänster om honom Marcus Söderström
BaRock ges också i Schaumansalen i Jeppis fredagen den 10 januari och på lördagen den 11 på Savoy-Teatern i Håsafors. Några enstaka biljetter lär ännu finnas officiellt att köpas. Nikonisten vet inte priset på svarta börsen...
Fotona i WEBFOTOALBUMET är gratis att skåda (ett par korta videosnuttar också)
RittiRockigt kring granen på Ritz
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten på lite svängigare julkonserter, Årets 'Rockin' around the Christmas Tree' var fylld av rockiga låtar och svängiga klassiker, eller vad sägs om Sha-Na-Na klassikern 'Rama lama ding dong'. Gårr rama!
Den mest kända gästartisten i år var Mats ”Matte” Lagerwall, känd från den berömda svenska gruppen The Boppers. Därför några Boppers klassiker på repertoaren.
Den som kommer att bli den mest kända gästartisten var Albert Sahlström, virtuos på både fiol och piano. Hans insats i finalen 'Walking in the Air' ljuder ännu i mitt öra.
En fantastisk konsert med repris i afton kl 19! Så ännu hinner du...
Albert Sahlström.
Tuuli Sivusaari. På sommarens promofotografering kallade jag henne hela tiden för Suvi, utan att begripa varför. Men hon är ju lite som 'Suvi -illan vieno Tuuli!"
Boppers frontpersonen Matte Lagerwall har besökt Kulturskafferiet Ritz för något år sedan. Han, som vi, gillade lokalen!
K-G Wigren och Matte Lagerwall rockar loss på Ritz -scenen
Ovanligt högtidlig final med Albert Sahlström på fiol i "Walking in the Air", som vi alla minnes från julhelgens TV.
Matte Lagerwall med Amors Pilar
Mauri och 'pojkarna' bjuder på härliga toner.
Några foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Fartfylld Blue(s) Christmas med Erja Lyytinen
Alltid i mellanåt känner sej Nikonisten ännu mera omväxland och flexibel än vanligt. Efter en känslofylld Adeste fideles med Pedavoces i Brändö kyrka blev nästa konsert lite som en kontrast - men ändå inte?
Erja Lyytinen, nyss rankad som nummer 14 bland världens skickligaste bluesgitarrister, gav en ryckig julkonsert på Ritz på fredagskvällen. Naturligtvis var Ritz fullsatt. På setlistan fanns också bekanta julsånger, som Erja tolkade helt mäktigt.
Men sen blev det igen bluesigt, rockigt och till och med härligt funkyt.
Förutom det skickliga bandet hade Erja fina gästartister, Marjo Leinonen och Micke Björklöf. Micke är ju frontfigur sedan många år i Micke Björklöf & Blue Strip - han har också skördat fina priser runtom i världen. Marjo Leinonen är bekant för många från Balls bandet. Hon sjunger med sin blueshesa röst och klär sej i äkta anda och rör sej på scen i samma anda. Hon har också spelat huvudrollen i musikteatern Janis - en rocklegend.
Marjo Leinonen och Erja Lyytinen i farten
Micky Björklöf var den andra samspelta gästartisten
Erja Lyytinen
Man riktigt kände hur artisterna var taggade.
Under ett härligt och speciellt gitarrsolo stag Erja ner från scenen och spelade på Ritz gångar, gissa om mobilerna blixtrade i mörkret...
Det var en lyckad keikka. Nikonisten undrar bara var ungdomarna var. Är det bara vi 'kärringar och gubbar' som gillar blues?
More photos in: WEBFOTOALBUMET
Nosferatu - vampyrskräck på Ritz
Alltid i mellanåt smakar det med lite skräckfilm i Halloween tider. Men inte vilken som helst. Kanske denna är en av alla vampyrfilmers moder? I alla fall en verklig klassiker. För en tid sedan spelade Vasa stadsaorkester under James Lowes ledning musiken till två Chaplin -filmer. Det blev succé. Nu var det dags att spela musiken till denna klassiska vampyrfilm, Nosferatu.
Musiken skrevs av Hans Erdmann och B.Heller och regisserades av F. W. Murnau. Filmen är från 1922. Egentligen är den ihopkopplad av spillror och delar av förstörda dokument. Lite som att göra film och musik av två ark papper som har körts genom en dokumentförstörare.
Nikonisten var imponerad av musiken, både romantisk och skräckinjagande - verkligen härligt!
Innan konserten diskuterade James Lowe och Marko Hautala både film och musik. Det var en verkligt spännande inledning. Det att Orlok scenerna var blå-svarta berodde på att man inte kunde filma honom dagtid, han tålde ju inte dagsljus. På natten var det för mörkt att filma. Så det blev i arla morgonstund innan soluppgången, därav färgen och av samma orsak blev skuggårna lååånga. Så regissören utnyttjade situationen ypperligt. Dessutom framkom det att regissören Murnau senare flyttade till Hollywood och regisserade där några filmer. Han lär ska ha omkommit i en bilolycka 1931.
Själva storyn handlade om ett förälskat par, alltså en kärlekshistoria, men utan happy end. Men kvinnans list (Ellen) lockade vampyren att dröja för länge och gryningens ljus förintade Orlok. Dock dog Ellen i sin älskade Hutters armar. Snyft.
Skuggorna användes som effekter, det fanns inte så mycket effekter att ta till på 1920 -talet.
Vasa stadsorkester gjorde en fantastisk konsert. Alls ingen vanlig konsert. Det kändes ända upp på läktaren hur James Lowe njöt.
Publiken njöt av konserten och Ritz var en verkligt ypperlig plats för denna. Tack för den!
Några extra foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Beatles - som Beatles på Ritz
One Two Three - and I Saw Here Standing... blodet stannade upp för en stund!
Ett gäng killar från Liverpool spelar Beatles som Beatles. Allt är planerat i detalj. Inte bara sättet att framföra de bekanta låtarna, utan också instrumenten, kläderna, sättet att röra sej på scen för att inte glömma mellansnacken. I minsta detalj!
The Cavern Club Beatles konsert i den nästan fyllda Ritz-salen tog publiken från första takterna.
Publiken levde med och stornjöt (tjöt).
Några till bilder kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Bo Sundström - artisten, låtskrivaren, människan
Alltid i mellanåt får Nikonisten möta frontfiguren bakom någon populär orkester. På inbjudan av Musik & Talang bjöds publiken på en angenäm tidsresa med Bo Sundström. Amie Borgar lotsade oss förträffligt och proffsigt genom denna kväll. Ritz var fylld till sista plats och det känns alltid lika skönt.
Bo Kaspers Orkester har också skördat många framgångar i Finland, börjandes från en skrubbkeikka på Socis i Helsingfors. Bandet har också uppträtt på Ritz i Vasa.
Bo berättade på ett trevligt och anspråkslöst sätt om hur låtar kommit till, varifrån texterna kommit och om en viss röd tråd i alla låtarna. Den tråden kändes påtagligt djup. Bo uppförde också Rauli Badding Somerjokis hit 'Paratiisi', den är så fin. Han jämförde också Badding med Ted Gärdestad. Fina artister, men så tragiskt trasiga.
Hela kvällen kryddade Bo med berättelser och humor. Han uppförde också många bekanta och någon helt ny låt. En från deras nya skiva och sen en herrlit jazzande låt, med text på svenska! Lite dialekt fanns också med.
Det var en mycket lyckad afton. Musik & Talang -gänget har i många års tid bjudit in intressanta musikproffsar och låtskrivare. Bland gästerna har också förekommit världsberömda basister och trummisar. Intressant att kolla vad 2020 bjuder på!
Amie Borgar och Bo Sundström på den anrika scenen på Ritz.
Du hittar mera foton i WEBFOTOALBUMET samt några korta videosnuttar.
Jerrys laglösa gäng öppnade Ritzhösten
Alltid i mellanåt blir det höst och konserterna drar sej inomhus undan regn, rusk och älgflugåna.
Jerry & The Outlaws öppnade Nikonistens höstsäsong på Ritz. Bandet är ju lokalpruducerat och bjuder på rockiga och rungande countrylåtar. Jerrys karaktärsfyllda röst passar till båda. Man får njuta av bandets egna låtar. Just nu populära "The Devils Cut" är producerat av Janne Hyöty. I webfotoalbumet finns en kort snutt, som smakprov.
Konserten besöktes av allt för lite publik, tyvärr. Det var skönt att lyssna till bandet, med sina väldigt proffsiga musiker.
Jerry Lindqvist, sång och gitarr, i bakgrunden basisten Carl-Johan Hultgren
Stefan Brokvist, bakom trummorna
Carl-Johan Hultgren, på elbas
Janne Hyöty på gitarr. Janne sår och skördar hitlåtar på löpande band också på andra sidan jordgloben.
Jerry & The Outlaws bjöd på en fin öppning på höstterminen.
Det andra bandet, Sam's Garage, måste inhibera deras insats på grund av sjukdomsfall. Outlawsgänget fyllde ut med en extra set.
Några foton hittar du kanske i WEBFOTOALBUMET!